Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Artikel

Ludwig Wittgenstein

George Henrik von Wright har länge varit en av mina många inspirationer till min skeptiska sida över tidens utveckling. Kapitalismen är inte evig som borgerliga och allsköns teknikoptimister brukar framhäva. Ja, kriser är själva livsnerven i systemet. Wright som är en av världens mest kända svensk-finskspråkliga logiska filosofer. Han kom till insikt via studier i Spenglers historiefilosofi om kulturers uppgång och fall.

I hans memoarer Mitt liv som jag minns det (2000 Bonniers) nämner han den märklige matematikern, filosofen, musikern och arkitekten Wittgenstein. Han är föremål för min artikel. Wittgenstein skrev ett av världens mest svårlästa dunkla verk som Bertrand Russell var den förste att förstå. Tractatus Logico-Philosophicus är originaltiteln på verket. Som elev hos Russell 1912 påbörjade han det teoretiska språkfilosofiska uppgörelsen. Wright efterträdde honom på Cambridge universitetet som professor i teoretisk filosofi. Det finns många fina skildringar kring Wittgensteins personliga vänskap. Wright var en av de utvalda som under åren redigerade hans efterlämnade manuskript.

Ludwig Wittgenstein föddes 1889 i Österrike, samma år som Hitler, och avled 1951. Hans viktigaste verk publicerades strax före första världskriget. Han invigdes i armén och blev officer. Efter kriget vantrivdes han med det akademiska livet och kände sig otillräcklig som filosof. Han valde att utbilda sig till folkskollärare och undervisa i vanliga skolor. Hans skygghet gjorde att han lämnade lärarbanan. Flera övertalningar fick Wittgenstein att komma till Cambridge och bli professor i filosofi.

Vännen och eleven Norman Malcolms fina skildring Minnen av Wittgenstein kom ut i original 1958. Jag läser utgåvan från 1996, och i boken skriver George Henrik von Wright ett kort föredömligt förord, snarare en biografisk kort skiss. Norman Malcolm beskriver hur Wittgenstein samlade ihop sina elever i sina föreläsningar till hans spartanska hem eller hos andra. Helt utan manuskript öppnade han upp för dialog kring ytterst svåra matematiska logiska problem. Få orkade med den höga nivån. Abstrakta empiriska problem som också blev tvistemål gentemot vänner såsom Moore, Russell m.fl. Norman Malcolm berättar om en dominant och ytterst allvarlig man som under långa promenader helt plötsligt kunde omfamnas av svår vemod.

Norman Malcolm berättar om Wittgenstein som tvivlade på filosofin och framförallt knappast publicerade någonting, utan allting, som hans Filosofiska undersökningar, kom ut postumt.

Norman Malcolm berättar också om enstöringens spartanska leverne och alla myter som florerade kring hans personlig i England. Mannen som avskydde att vara akademisk yrkesfilosof men ständigt grubblade på aktuella problem inom logiken. Hans känsla för Moore var vänskap och opponenten Bertrand Russell vördade han djupt sedan flera år.

Det finns synbart två bilder av Wittgenstein, den ena bilden handlar om den dominanta filosofen som fick till och med eleverna att härma hans klädsel. Andra bilden ökenvandraren som under plåga tvingas till att finna filosofiska lösningar. Sanningssökaren som han själv kallade sig för.

En briljant bok som undersöker Wittgensteins möte med Karl Popper under en diskussion på Moral Science Club i Cambridge 1946, vilket slutade i tumult då Wittgenstein tog upp en eldgaffel och viftade mot Popper och avslutade diskussionen. Vad som egentligen hände undersöker David J. Edmonds och John A. Eidinow i boken Wittgenstein och Popper: Ett eldfängt möte mellan filosofer (Svenska förlaget 2001).

Fast boken är också ett porträtt av ett universitet och dess akademiska miljö. Själva portalgestalten är givetvis Bertrand Russell som redan vid 30 års ålder var legendarisk filosof och skriftställare. Wittgensteins egentliga auditorium skulle man kunna säga då hans vänskap var som djupast med Russell.

Fast däremot blev deras vänskap alltmera satt på undantag och vid ingången på 30-talet förblev den till viss grad kylig.

Wittgenstein tillhörde den skola som blev känd som Wienskolan. Deras främsta insats var att med hjälp av logik kasta bort metafysiken från filosofin.

Medlemmar som Rudolf Carna eller Kurt Gördel som bidrog till världens filosofi med logiska empirin. Just den logik som Wittgenstein renodlade i sina verk och föreläsningar. Även om Wittgenstein avvek från Wienskolans sätt att använda logiken var han dom nära sim intellektuell samtalspartners.

Den främsta biografi på svenska över Wittgenstein är för tillfället Ray Monks Geniets plikt utgiven av Daidalos förlag 1994. Den boken ligger till grund för min artikel.

Till slut, måste jag rekommendera boken Essäer om Wittgenstein Thales 1992 vars redaktör är filosofen Lars Hertzberg. Boken ger flera bidrag till att förstå Wittgensteins frågeställningar.

Min uppmaning är att det är oerhört fascinerande att läsa om Wittgenstein, så upptäck hans liv och verk.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #1 2002

Gäst-
skribenter

Själv-
kännedom i grundskole-
utbildningen (av Magnus Wretman)


Krigs-
förbrytelser (av Mikael von Knorring)

Artiklar

Kultur-
upplevelser

Ludwig Wittgenstein

Israel

En liten kommentar!

Essäer

Torsten Ekbom

Olof Lagercrantz

Kåserier

Nils Ferlin

Rulltrappor

Motorväg

Böcker

Kjartan Flogstad

Musik

Cd-priser

Doro Pesch

Iggy Pop

Musikkrönika

Oasis

Primal Scream

Punken

Punkmusik

Sonic Youth

The Ark

The Vines

Filmer

Panic Room

Grabben i graven bredvid

Scooby Doo

Intervjuer

Rainer Andersson

Karl-Erik Edris

Reportage

Fria Listan

Frågor & Svar om Fria Listan

Mat & Dryck

Nils Oscar God Lager