Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA

Institutionen för socialt arbete — Sköndalsinstitutet

Socionomprogrammet 160 poäng

Sköndal — Stockholm

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

SJÄLVKÄNNEDOM I GRUNDSKOLE-
UTBILDNINGEN

En möjlighet för framtidens skola?

Sociologi 4 poäng, T2
Tentamensuppgift
Vårterminen 2001
Examinator: Ulf Karlsson
Författare:Magnus Wretman
Opponent: Christina Tjernberg

1. FÖRORD

Utbildningens framtid befinner sig enligt många debattörer i en förändringsprocess där det kommer att ställas nya krav på färdigheter. En av de färdigheter jag då efterlyser är en individanpassad inre utbildning i självkännedom i kombination med övrig utbildning redan på grundskolenivå. En intressant idé att pröva är att utbilda unga människor inför både det yttre och inre kommande livet. Med det yttre livet avser jag då de redan idag förekommande nyttigheterna för produktionen såsom språk, matematik och andra allmännyttiga färdigheter. Med det inre livet menar jag att lära känna sitt inre liv genom förmågan att själv förstå varför man tänker, känner och handlar som man gör. Det är detta vi kallar självkännedom men det är ingen självklarhet att de unga, via de befintliga socialisationsagenterna, kan få med sig detta ut i vuxenlivet.

2. BAKGRUND

Social tillhörighet och familjebakgrund har enligt många undersökningar visat sig utgöra den viktigaste faktorn som avgör hur vi klarar oss i skolan. Dessa bakomliggande faktorer inverkar dessutom i förlängningen på vilken typ av arbete och inkomst vi senare får möjlighet till i livet (Giddens 1998:449). Ett omfattande sociologiskt forskningsarbete har försökt utreda om skolutbildning kan ses som ett redskap för ökad jämlikhet och för en större social rättvisa. Den intressanta iakttagelsen är då att utbildning snarare förstärker förekommande orättvisor än förminskar dem. Detta går stick i stäv mot syftet med utbildning vilken enligt demokratiska ideal syftar till att öka jämlikheten och bidra till att öka den sociala rättvisan (a a:448). Här har skolan en viktig uppgift att fylla.

3. SYFTE, FRÅGESTÄLLNING OCH METOD

Med utgångspunkt i ovan angivna förslag skulle det vara intressant att utifrån ett sociologiskt perspektiv ta reda på lite mer om varför det förhåller sig så här. Hur kan vi förstå varför inte dagens samhällsfinansierade grundskola kan tillhandahålla denna för individen så grundläggande möjlighet till inre utveckling som självkännedom kan ge i kombination med övrig utbildning? Syftet med uppsatsen är undersöka dessa tankars bärighet samt att bidra till att stimulera den allmänna debatten i och kring just dessa tankar. Finns det möjligen sociologiska teorier och uppfattningar som kan ge stöd åt tankar i denna riktning respektive teorier och tankar som motsäger en sådan utveckling? För att kunna besvara dessa frågor inleder jag med att försöka bringa lite klarhet i begreppen kulturell reproduktion och dold läroplan. Vidare redogör jag för huvuddragen i ett par sociologiska teorier om utbildning samt ett par olika inriktningar av socialisationsteori. Därefter sammanför jag det redovisade materialet i en diskussion varpå jag slutligen reflekterar över ställda frågor. Underlaget för detta arbete är hämtat ifrån Anthony Giddens bok Sociologi 1998 samt Alf Ronnbys bok Socialarbetets förklaringsmodeller 1992.

4. SJÄLVKÄNNEDOM SOM ÄMNE I SKOLAN; MÖJLIGHET/OMÖJLIGHET?

4.1 Vad innebär kulturell reproduktion?

Begreppet kulturell reproduktion innebär att skolan har underliggande motiv i att upprätthålla den sociala reproduktionen och förekommande ekonomiska orättvisor (Giddens 1998:445). I praktiken begränsar skolan vissa elevers möjligheter medan den förstärker andras. Detta sker via en dold läroplan.

4.2 Dold läroplan

Det finns en dold läroplan som är av latent karaktär. En av den moderna skolans största kritiker Illich har uppmärksammat oss på att barnen lär sig mycket mer än vad som går att utläsa av skolans officiella kursplaner. Den dolda läroplanen förmedlar en informell inlärning av beteenden, värderingar och attityder som många gånger härigenom kan livsbestämma och begränsa individens framtida möjligheter (Giddens 1998:446).

4.3 Teorier om utbildning

De amerikanska forskarna Bowles och Gintis menar enligt Giddens att modern skola och utbildning är ett direkt svar på industrikapitalismens ekonomiska behov. Mot denna bakgrund är idealet med personlig utveckling som en central del av utbildningen svårt att förverkliga. De hävdar att det krävs en mer utvecklad demokrati i arbetslivet och i samhället i stort för att det ska gå att utveckla ett utbildningssystem i denna riktning (Giddens 1998:443). Daniel Goleman har pekat på vikten av emotionell intelligens som en viktig faktor i att bestämma hur det går för oss i våra liv. Denna typ av intelligens handlar om hur människan kan hantera sina känslor och hur hon klarar av samspelet med andra människor. Det är inte medfödda faktorer som är avgörande utan snarast den individuella inlärningsförmågan i känslohantering som ger individen ökade möjligheter att utnyttja sina intellektuella resurser. Dessa argument får empiriskt stöd av olika forskningsprojekt som gjorts i amerikanska skolor. Uppföljningar av undersökningarna har visat att de individer som besitter denna förmåga klarar sig bättre i livet jämfört med de som inte besitter densamma (a a: 445).

4.4 Socialisationsteorier

Den symboliska interaktionismens förgrundsgestalt George H. Mead har vunnit starkt stöd för sina teorier att ett jagmedvetande utvecklas i och genom samspel med andra. Detta sker genom att vi införlivar rollen av ”den generaliserande andra” — den som vi ser som bärare av normer och regler. Vidare är rolltagandet ett aktivt utbyte i vilket vi påverkar och påverkas av vår omgivning (Giddens 1998:58). Dessa roll- och identitetsteorier går alltså ut på att individens självvärdering ytterst är den andres värderingar. Identiteten blir enligt detta synsätt den faktor som determinerar individens beteende enligt sociologen Alf Ronnby (Ronnby 1992:141). Även om socialisationsprocessen är särskilt viktig under barndomen fortsätter den under resten av livet och vid varje särskild livsfas finns det övergångar som skall passeras eller kriser som skall genomlevas (Giddens 1998:66). I den funktionalistiska modellen betonas framförallt värdegemenskapen och den samhälliga normförmedlingen från föräldrar till barn. I Talcott Parsons socialisationsteori framhålls att vad de vuxna vill att barnet ska göra, det kommer barnet också att vilja. Barnets inre behov styrs härigenom mot en kulturell anpassning och blir till organiserade behov. De anpassas på så sätt att de kan tillfredställas i det sociala sammanhang barnet kommer att ingå i. Enligt Parsons är det motivationen som skapar personligheten och vidare är rollförväntningarnas funktion att balansera det sociala systemet (Ronnby 1992:142-147).

5. DISKUSSION

Det sociologiska perspektivet belyser att skolan har uttalade utbildningsdemokratiska ideal vilka syftar till att öka jämlikheten och bidra till den sociala rättvisan. Detta gäller den officiella läroplanen. Dessa goda förutsatser tar sig dock i andra uttryck. Begreppet kulturell reproduktion gör att vår uppmärksamhet riktas mot hur skolan via den dolda läroplanen påverkar inlärningen av värderingar, attityder och vanor. Skolan bidrar på detta sätt tillsammans med andra sociala institutioner till att vidmakthålla sociala och ekonomiska orättvisor över generationer. Enligt Bowles och Gintis är en modern skola och utbildning ett svar på industrikapitalismens ekonomiska behov. Idealet med personlig utveckling som en del av utbildningen kan därmed bli svårt att förverkliga anser de. Det finns många starka argument för att inre personlig utveckling är av livsavgörande betydelse. Emotionell intelligens, eller med andra ord förmågan till inre självkännedom, har genom empiriskt påvisbara resultat visat att just denna individuella förmåga gör att individen bättre kan klara av skolgång, arbetsliv och livet i övrigt jämfört med de individer som inte har uppvisat denna förmåga i de uppföljande undersökningar som gjorts. Om vi slutligen tittar på socialisationsteorierna (via socialisationsagenterna föräldrar, skola) påvisar dessa framförallt hur vi på detta sätt skapar och upprätthåller konforma beteenden och attityder. Dessa teorier kan dock både ge stöd för och ifrågasätta idén om självkännedom i skolutbildningen. Roll- och identitetsteorierna går ut på att individens självvärdering ytterst är den andres värderingar.

6. EGNA REFLEKTIONER

Genomlysningen av detta material har stärkt mig i uppfattningen att tankar som dessa bör prövas i en samhälligt finansierad regi. Ut ur den komplexa bakgrundsbilden av rådande samhällsförhållanden framtonar för mig ett antagande om att vi ännu inte, i alla fall inte i någon större omfattning, är tillräckligt upplysta om möjligheten till en inre utbildning i självkännedom i kombination med övrig grundskoleutbildning. Den i detta arbete belysta rådande samhällsuppfattningen om att individen i första hand skall tjäna samhället i ett rent produktivt syfte får till följd att självkännedomens varande och individens mänskliga sida ännu idag inte ryms inom ramarna för grundskoleutbildningen. Detta är inte tillfredställande. Det framkommer vidare att ett eventuellt genomförande av detta kan störa den sociala ordningen och hota andra ekonomiska intressen. Oavhängigt detta vill jag betona de mänskliga och samhällsekonomiska vinsterna som en väsentlig del av den samhälleliga helheten. Dessa kan i en förlängning bli betydande i form av ”helare” individer som kan bidra till samhällsutvecklingen både för sin egen skull och för det gemensammas bästa, därpå följer minskad utslagning, avtagande brottslighet samt en allmän stimulans av samtliga samspelsprocesser och mycket mer. Till läsaren uppmanar jag att inlåta sig i dessa tankar. För att kunna fånga in frågor som dessa bör vi lyfta horisonten till ett större samhälleligt sammanhang. I detta större sammanhang kan vi inte bortse från att på en rent samhällelig nivå är våra intressen i grund och botten samma just därför det är här vi kan hantera och lösa samhälleliga problem. För mig handlar samhället just om människor i ett större sammanhang, det vill säga helheten för det gemensammas bästa. I denna ståndpunkt inser jag att det är möjligt att jag kan komma att betraktas som en alltför idealistisk ivrare. Men jag skall inte avfärdas på detta sätt utan helheten är en alltför viktig del av det gemensammas bästa. Avslutningsvis tar jag för mitt ställningstagande spjärn mot Anthony Giddens utläggning apropå den nya teknologins framträngande i skola och arbetsliv:

Vi bör inte betrakta utbildning på samma snäva sätt som vi gjort hittills; det måste handla om utbildning i relation till mänskliga värden. Utbildning ska vara både medel och mål för självständiga människor med en bra självkännedom och självkänsla. Det finns inget utopiskt i detta, utan det stämmer bra överens med de humanistiska utbildningsideal som de pedagogiska filosoferna utvecklat.

(Giddens 1998:457)

Till sist: Låt mig erbjuda en tankemodell för att förtydliga vikten av självkännedom och helhetssynen på människan. Vi beräknar individens fulla potential och kapacitet (helheten) till 100 %. Därefter beräknar vi dess yttre förutsättningar till 50 %, varpå de resterande 50 % motsvarar dess inre förutsättningar och endast är en möjlighet till utveckling i de fall de tas i bruk. Denna sida av en individs personlighet kan än idag framstå som ”ett stort svart hål”.

7. KÄLLFÖRTECKNING

Giddens, A. (1998). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Ronnby, A. (1992). Socialarbetets förklaringsmodeller. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

TANKAR OM GENOMFÖRANDET AV DENNA IDÉ (exklusive uppsats)

De tankar jag nu i det följande framför bygger på mitt skrivarbete i sociologiuppsatsen och är mina personligt subjektiva värderingar och spekulationer om tänkbara effekter av ”självkännedom” som enskilt ämne i grundskoleutbildningen samt tänkbara politiska förutsättningar för ett genomförande av denna idé. Observera att dessa tankar befinner sig på skisseringsstadiet varför vi inom socialdemokratin bättre kan utforma dessa tillsammans.

TÄNKBARA EFFEKTER AV ”SJÄLVKÄNNEDOM” SOM ENSKILT ÄMNE I GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN

Min personliga övertygelse är att vi på detta sätt bättre kan hjälpa individen att hitta sin bestämning därav följer att:
Det finns här en möjlighet till att öka individens lust till/för (att studera) studierna. Om denna effekt kan uppnås kan individen i sin tur bli ”klarare” över sina egna livsval i stort och smått. Könsperspektiven (samt samhällsidealen överhuvudtaget) bör också inrymmas i detta.

I en förlängning är det också intressant att se hur olika individer inpassar sig mot varandra med detta med sig i bagaget.

Det är oerhört viktigt för samhällets helhet att genomförandet av denna idé verkligen omfattas av alla!

Många har argumenterat för att individens inre förutsättningar bättre måste tas till vara. Detta är inte tillräckligt. Individens inre förutsättningar kan och bör dessutom tas i bruk på ett mycket tidigt stadium, helst redan i grundskoleutbildningens start.

Eller på annat sätt uttryckt:
Individens inre förutsättningar (enl. anförd tankemodell i sociologiuppsatsen, sidan 3) måste tas i bruk på ett tidigare stadium än vad vi gör idag. Det är dags nu!

Samhällets & individens utveckling är redo att nu ta stegen i denna riktning

POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT GENOMFÖRANDE AV IDÉN

Den av Rothstein omtalade nya autonoma samhällsmedborgaren ryms/befrämjas i/inom denna idé. Färre människor kommer att behövas inom den traditionella arbetsproduktionen enligt många bedömares framtidsprognoser. Därför hävdar jag att det redan nu är viktigt att genomföra denna idé i takt med (så gott det nu går) förändringarna i helhetsbilden av samhället.

Utifrån förslaget bör också grund- (och gymnasie) skolelärarkårens utbildning omdanas från en socialpedagogisk reproduktiv inriktning till en tydlig inriktning av socialpsykologisk karaktär. Denna nya inriktning bör inkludera direkt individuell uppmärksamhet av individens inre utveckling samt samtliga mänskliga samspelsprocesser. Detta bör som jag ser det vara ett huvudfokus och allt i enlighet med tidigare anförda tankemodell.

Den exakta frågan om hur ett genomförande skall gå till bör snarast utredas och beredas såväl politiskt som opolitiskt för att säkerställa det gemensammas bästa.

Beslutet kan finna stöd genom hela den sociala och politiska skiktningen, dvs. A, B, C, D, E — klasserna (Obs! enl. Rothsteins beskrivningssätt) och därmed inte enbart vila på A, B, C — klassernas bredvilja att betala för ett genomförande, ej heller enbart C — klassens välvilja att liera sig med D och E i denna fråga. Mötesplatsen i frågor som dessa måste vara i den politiska mitten (Här bör en folkmajoritet kunna mötas). Sverige kan bli först i att påbörja denna samhällsomvälvning. (skol)Utbildningen kan bli en strategisk fråga i valrörelsen.

KOMMENTAR APROPÅ SAP:s HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄRFÄLLA KOMMUN ÅR 1999 — 2002

Under rubriken kunskapssamhället uttrycker SAP följande: ”Samhället förändras och det framväxande kunskapssamhället ställer nya krav på utbildning och kompetens. Människors livschanser styrs i allt högre grad av tillgång till kunskaper och möjlighet att utveckla kompetens och kreativitet”. På detta nöjer sig SAP med att säga att vi ska fortsätta att utveckla de olika skolformerna för att möta de nya kraven. Här vill jag hävda att en oerhört viktig bit/del saknas. Självkännedom/den inre utbildningen av människan finns inte med (Varför?). På något sätt måste vi få med hela människan i den framtida utbildningen. Individens inre utveckling (självkännedom) måste vara med från tidiga början i det livslånga lärandet. Jag vill hävda att framtidens unga människor (även dagens) skola och utbildning kommer att behöva detta mer än någonsin. Jag vill också tro att denna idé, förutsatt en lämplig utformning, kan vinna bred politisk uppslutning samt under dessa förutsättningar ha och få ett brett folkligt stöd. Om Socialdemokratin är villig att utveckla och utforma denna idé på ett gediget sätt, kan man/vi som jag ser det inte bara gå i bräschen för en nödvändig samhällsutveckling utan också visa att man/vi kan möta framtiden på ett offensivt sätt (dvs. vända en något passiv framtidsstrategi på detta område till en offensiv som också ger effekter på hela samhället).

FÖRTYDLIGANDE TANKAR OM SAMHÄLLSSYN

Ett modernt samhälle handlar om människor i ett större sammanhang. I detta större sammanhang (helheten) som handlar om miljoner människor måste vi eftersträva gemensamma grunder för att samexistera (balanspunkten för det gemensammas bästa). Av denna anledning måste den autonoma (självbestämmande) individen lära sig att leva med hänsynstagande till sina medmänniskor, vilket enligt kapitalistiskt synsätt inte är helt självklart (här saknas det mänskliga värdet). Den moderna samhällsutvecklingen medför att detta hänsynstagande oundvikligen måste/bör vidgas utanför den traditionella familjen och de släktband familjen innehar, därmed är varken Kd:s, M:s eller Fp:s politik applicerbar på en samhällelig helhetssyn enligt detta resonemang. Dessa tre partier representerar en politik som vilar alltför tungt på särskiljandets kapitalistiska grunder (forts. följer). Antar vi detta resonemang och ser till det gemensammas bästa för samhällig helhet finns den politiska (folkliga) balanspunkten i mitten på en vänster/höger skala. Den gemensamma samhälliga mötesplatsen omfattar då inte ytterkanterna av följande politiska/folkliga illustration:

Vänster/höger skala där det strategiska/taktiska syftet alltid är att fiska i mitten
Vänster Mitt Höger
Vänster Mitt Höger
SAP Mp V Kd M Fp C
Kollektiva lösningar Jag, jag, jag (egot)
Statliga lösningar överbetonas Fam.ideal överbetonas
Trad. Funktionisktiskt
Synsätt + Monarki -
Särskiljandets symboler
(överklassens)
Politisk mitt
Ny autonom samhällsmedborgare

SOCIAL SKIKTNING

A
Överklassen + trad. överklass
B
Övre medelklass + nyrika
C
Medel — mellanklass (politikens vågmästare)
D
Undre medelklass
E
Underklassen + de svaga grupperna (möjligtvis under underklassen)

Den nya autonoma samhällsmedborgaren bör mot denna bakgrund anta en ny samhällsmoralisk avvägning (hänsynstagande) i, om hur man som individ tag för sig. Dennes devis skulle då kunna lyda: ”Jag är inte anspråkslös vad gäller livet, jag vill ha allt men inte på andras bekostnad”. Det kan bli lite svårare att väga in hänsynstaganden mot sina medmänniskor på detta sätt men är likafullt möjligt att utveckla individuell framgång baserat på mänskliga värden — inte huvudsakligen individuell ekonomisk vinning som mätvärde på framgången. Den individuella framgången har då fått ytterligare ett mätvärde på framgången som kan värderas av omgivningen — vilket kan återspeglas mot den framgångsrike individen. Det mänskliga värdet har (och kan) på detta sätt uppgraderas. Om vi överhuvudtaget skall prata om nödvändigheten av individens särskiljning från den ”vanliga” människan är den åtminstone i detta fall till en del baserat på det mänskliga värdet, dvs. hänsynstagandet mot omgivningen.

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #1 2002

Gäst-
skribenter

Själv-
kännedom i grundskole-
utbildningen (av Magnus Wretman)


Krigs-
förbrytelser (av Mikael von Knorring)

Artiklar

Kultur-
upplevelser

Ludwig Wittgenstein

Israel

En liten kommentar!

Essäer

Torsten Ekbom

Olof Lagercrantz

Kåserier

Nils Ferlin

Rulltrappor

Motorväg

Böcker

Kjartan Flogstad

Musik

Cd-priser

Doro Pesch

Iggy Pop

Musikkrönika

Oasis

Primal Scream

Punken

Punkmusik

Sonic Youth

The Ark

The Vines

Filmer

Panic Room

Grabben i graven bredvid

Scooby Doo

Intervjuer

Rainer Andersson

Karl-Erik Edris

Reportage

Fria Listan

Frågor & Svar om Fria Listan

Mat & Dryck

Nils Oscar God Lager