Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Musik

Van Morrison, David Bowie & The Rolling Stones

Van Morrison: Down the Road 2002

Van the Man gör ett riktigt sömnpiller på sitt senaste alster. Trötta gubbiga valser om sin surhet, skulle jag med elak glädje vilja skrika högt. I normala fall älskar jag Van Morrisons musik och han har haft hög klass på sina kompositioner hittills. Men här rinner meningslös musik ur hans strupe. Men ändå vill han filosofera om livets olika vägar. Men det blir inte bättre musik för det.

David Bowie: Best of Bowie 2002

Det finns så klara skillnader mellan artister som dom var och är i nutida läge. David Bowie har följt mig genom hela livet. Men det märks på ännu en best of-skiva hur den unge Bowie var som starkast just under 70 fram till 1983 års ”Let’s Dance”. Medan resten av 80- och större delen av 90-talet var rena öken i hans konstnärliga skapande. Två skivor från de senaste 20 åren 1997 års ”Earthling” och förra årets ”Heathen” var dom som hade starkaste melodierna. Men viktigaste i mitt tycke en brinnande infernalisk kraft att våga vara sig själv och förnya sig precis som han gjorde för 30 år sedan. Det visas på den här samlingen, ännu en i mängden av skivor som dokumenterar mannens transmuterade visioner från rymden. En klar poetisk tanke förenade länge hans musik där Bowie intog rollen som outsidern — främlingen på vår jord. David Bowie var Ziggy Stardust i flera år. En av hans många roller i livet. Det är den Bowie jag älskar med känsla.

Rolling Stones: Forty Licks Collection 2002

Rolling Stones har inte riktigt varit mitt avgörande ögonblick i känsla och som varit mig nära. Men visst jag älskar det 60-tal och musik fram till 1981. Sen kommer problemet med att maskineriet fortsätter utan att träffa rätt med mitt intresse. I dag har Stones bränt sina bästa energier i mitt tycke. Musikaliskt finns det inget riktigt bra att bita tag i. Forty Licks bevisar just det faktumet att lyssna på samma sväng dom en gång i tiden verkligen hade. Det är där jag förälskar mig i Stones självklaraste poser. Det är rock ’n’ roll i den högre skolan. Skivans nya låtar lämnar mig oberörd.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #6 2003

Stefan Hammarén

Självrecension

En ordbok för Polly papegojan?

Gads håndbog om fisk

Essäer

Tony Samuelsson

Somerset Maughams borgerliga satir

Lord Byrons magiska värld

Kåserier

Tänkvärda författare

Kultur

Galleri Wetterling

Böcker

Nya böcker

Musik

Adam Green

Dynamo Chapel

Eminem

Helloween — Rabbit Don’t Come Easy

Jane’s Addiction

John Phillips

Lisa Nilsson

Marilyn Manson — The Golden Age of Grotesque

Musikkrönika IV

Musikrecensioner II

Onödiga konserter

Rocktidningen Blender

The Kills & White Stripes

The Lurkers & The Vibrators

Van Morrison, David Bowie & The Rolling Stones

Vic Chesnutt

Filmer

På TV

Lagens lejon

Gothams änglar

Miami Vice

Intervjuer

Intervju med Modernista

Intervju med The Cricket


Intervju med Olle Wästberg


Presentation av Niklas Svensson

Intervju med Niklas Svensson


Intervju med Gunnar Hökmark

Mat & Dryck

Glenkinchie 10 år Lowland