Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Kåseri

Göta kanal

Göta Kanal passerar vi på väg till sommarhuset på Öland, antingen vid Söderköping med risk för köer eller vid Norsholm högt över kanalen.

— Någon gång tänker jag när kanalen skymtar genom bilfönstret i ett blått band bort mot Roxen ska jag uppleva kanalen i dess egen rytm. Allt medan jag pladdrar på om stora statliga projekt, transportsätt, tiden och teknikens utveckling.

En cykelhistoria

Skyfall i Söderköping förde mig till Bergs slussar där jag startade min cykeltur längs Göta kanal för en tur mellan Mem och Borensberg.

Vid den konstgjorda sjön, där naturen skapar ett fönster ut mot Östgötaslätten, hyrde jag ett rum på vandrarhemmet. Frikort från den arbetande familjen därhemma ger utrymme för cykeltramp och en smula fortbildning de första sommarlovsdagarna.

— Vem vill dras med en läskigt ledig lärare?

Från kluckande och porlande slussar vid Berg börjar turen. Här kantas kanalen av villor med fantasifulla verandor med utsikt över kanalen. Här har de under sommaren ett gratis skådespel med ett extra, lite upphöjt, flytande rum i trädgården. Till grillspetten, rödvinskartongerna och kaffetåren kanske de som jag noterade följande trafik under några timmar: En brittisk motorseglare; Puffin of Findochty från Southampton, en tysk havsseglare med hemvist i Berlin — jo det går att segla därifrån till Östersjön, en norsk seglare — stark valuta nuförtiden, passagerarbåten Wasa Lejon för endagsturer, husbåt från Norrland med inbyggd bastu och servering, forskningsfartyget Ancylus från fiskeriverket och faktiskt en seglare från Nordamerika.

Mellan Berg och Borensberg går kanalen bitvis i en vall, höjdkurva, ovanför landskapet vilket ger behagliga bilder av Långkanalens landskap blandat med lantliga pustar från betande får och idisslande kreatur.

Två akvedukter passeras, moderna exempel på ingenjörskunskap, men åtminstone den ena vid Ljungsbro, byggd 1970, fick tätas på gammaldags vis mot läckande kanalvatten enligt följande recept.

— Om uti hvarje skottkärra som ilässas, kastas omvexlande en spade matjord till två spadar mycket grofkornig kiselsten, och denna blandning antingen stampas med omsorg eller så länge fuktas med vatten tills intet mera genomtränger, så erhålles en av vatten ogenomtränglig jordmassa.

Göta kanal är en skapelse som borde finnas på FN:s världsarvslista. Den tog 22 år att bygga, start 1810 och invigning 1832. En invigning kanalens skapare byggherren Baltzar von Platen som dog 1829 aldrig hann uppleva. Kanalen består av 58 slussar, varav 19 enkelslussar och 12 dubbelslussar.

Där finns tre slusstrappor, bland annat i Berg och Borenshult, dessutom finns det 21 par stämportar och tre varvsdockor. Kanalen har Sveriges längsta tomt utmed kanalsträckorna mellan Mem vid Slätbaken i Östersjön och Sjötorp vid Vänern.

Sammanlagt arbetade 58 000 man under åren på kanalbygget, varav 7 000 årligen. Flertalet av de arbetande var indelta soldater. Soldater som här fick arbeta hårt, 12 timmar om dagen, men även lärde de sig annat än att skjuta. Den stora arbetskraftsreserven som de utgjorde kom då till nytta i fredstid. Sverige som 1809 förlorat både Finland och Åland, en tredjedel av riket, behövde nya projekt för att återfå självkänslan.

Göta kanalprojektet har stort symbolvärde. Kring byggandet och driften avknoppades företag som Motala verkstad och Forsviks bruk. Här blommade kunskap till de kommande uppfinnare som bröderna John och Nils Ericsson. Här spirade blivande entrepenörer som Kockum, Bolinder, Carlslund och Tham.

När jag vaknar på vandrarhemmet i Berg dånar det i höjd med mitt fönster från slussen Oscar. Vattnets forsande blir morgonens väckarklocka och i slussen länsar forskningsfartyget Ancylus ut för nya uppdrag. Med en maratonsträcka i cykelbenen har sömnen varit god och i dag bär det av mot Söderköping.

I Norsholm regnar det. Blöt betraktar jag tre epoker av kommunikation; på tvärs lugna Göta Kanal med plats för filosofiska tankar och en känsla av laidback i ett alldeles eget rum i landskapet, på längden stambanan med blixtsnabba X2000-tåg och på E4: an passerar bilismen på kanalens längsta (354m) och högsta (22m) bro.

Göta kanal har i dag ingen kommersiell trafik med undantag av Göta kanalrederiets båtar Juno, Diana och Wilhelm Tham. Tågtrafiken brottas med stora strukturella problem och kvar står bilismen som just i Norsholm symboliskt susar fram högt över kanal och järnväg.

Norr om Asplången kör jag vilse, alltför bråttom med hojen, vill ju utnyttja alla 21 växlarna.

I backar och skog hamnar jag på en återvändsväg. Vägen mynnar vid en samling gårdsruckel. Bland rostiga traktorer, Bolinder-Munktell, en gammal skördetröska från Huskvarna, utrangerade kylskåp, bilvrak och provisoriska elledningar så skymtar han bortom en flock av brännässlor, skaparen av Göta kanal, Baltzar von Platen.

Jag känner igen honom från porträttmålningen av Olov Johan Södermark. En handlingsmänniska med karaktär; markerad och kraftfull haka, envishet och uthållighet i blicken, ledaregenskaper förstås, organisationsförmåga, men viktigast en person med visioner som drivkraft och en som brinner för nya kunskaper och teknik. Någonstans anar jag också en stor iakttagelseförmåga när blicken iakttar bråten vid den gamla ödegården. Nyfiket ropar jag till honom.

— Herr greve, riksståthållare överingenjör och storbyggmästare, vad tycker ni om vår tids stora statliga satsningar som Öresundsbron, kärnkraften, Bredband och valet om EMU? Äntligen slipper vi ju tullar i väst!

— Tiden! Tiden! Grymtar vår store kanalbyggare, han som byggde på tvärs, innan han skyndar in i den trolska oländiga skogen ned mot slussarna Hulta och Brådtom.

Kanske är han på väg för att prata om gamla tider, sina livsprojekt; välvilliga politiker, statlig styrning, teknik förr, kapital och organisation, med sin Övermechanicus Gustaf Lagerheim som levde på Hulta gård.

I Söderköping tar jag in på Skeppsdockans vandrarhem vid Klevbrinken.

— Vill du dela rum frågar den unge värden?

— Njaa tar helst ett eget rum.

— Blir billigare om du vill dela.

— Har du många gäster? frågar jag.

— En, det är du, svarar den unge värden.

Länge, länge sitter jag uppe på det i den ljusa sommarnatten och ser solen gå ned över kanalen, Sveriges Blå band, som så där i skymningen löses upp, liksom flyter iväg och blir ett med landskapet.

Thommy Sjöberg

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #8 2003

Gästskribenter

Göta Kanal (av Thommy Sjöberg)

Artiklar

Kommunism och antikommunism

USA öppnar vidderna inför världen

Kåserier

Glesbygd II

Kulturreportage

Irrfärder i Roslagen

Politik

I maktens värld

Con Coughlin — Saddam — The Secret Life

Den svenska modellen

Latinamerika och Cuba

USAs policy

Vad är terrorism?

Böcker

Korta bokanmälningar V

Kafka skriver brev medan Breton talar om surrealism

Musik

Audio Bully — Ego War

Bluesmusiken

Country

José González

Los Lobos

Michael Schenker Group — Arachnophobiac

Musikkrönika — Ryan Adams

Musiktidskrift Sonic II

Otis Redding

The Flicker — Phases

The State Of Floral Beings

Washington Square Memoirs

Filmer

På TV

The Job

I narkotikans spår

Mat & Dryck

Fläskkarré i tomatsås på Evas vis