Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Essä

Ondskan

Ondskan roman av Jan Guillou som är mer ett flyhänt journalistiskt verk än en roman med djuplodande karaktärer. I skolans värld dyker Jan Guillous bok upp i olika skepnader. Romanen har fungerat väl i klassuppsättning och lästs av olika generationer högstadieelever och den är tacksam att diskutera. Vi har varit och sett den på teater i Benny Hagens tolkning och energiska enmansföreställning och i år åker vi med åttorna och ser filmen.

Det är tisdag första veckan i december. I dag går solen upp åtta och nitton och ned fjorton och femtiosju men det spelar faktiskt ingen större roll för solen tittar fram först på fredag skränar bilradion på väg till jobbet. Vid Rinkebykorset på E 18 på väg mot Spånga kan man för dagen inte se Kista Science Tower. Insvept i dimma ligger tornet fördolt för oss morgonpigga bilister.

Senare på dagen ser vi filmen på Saga. Som vanligt förväntansfulla elever, popcorn och cocacola, men med avstängda mobiltelefoner ser vi den lyckade filmen i regi av Mikael Håfström och med huvudrollsinnehavaren Andreas Wilson.

Det är mycket femtiotal, lyckat med kläder, bilar och miljöer och attityd och utseende a la James Dean hos huvudrollsinnehavaren, men berättartempot och våldsscenerna är omisskännlig nutida action.

Handlingen är enkel, ung kille med anpassningsproblem, placeras av sin mamma på skolinternatet Stjärnsberg (verklighetens Solbacka) för att klara av sitt sista skolår och få betyg för att komma in på gymnasiet. Möjligen gör hon även det för att skydda honom från den misshandlande styvfadern.

Eleverna lever med och reagerar med både stampningar och burop. Empatin finns där liksom som avskyn för pennalistiska ”Skitenhielm”, hans kompis, den misshandlande fadern och lärarna som inte bryr sig.

I diskussionen efter filmen har eleverna inga problem att identifiera de onda; historieläraren med sina demonstrationer av rasteorier, rektorn som har fullt upp att följa bestämmelser och regler, ”utöva ondskans struktur”! De äldre eleverna som sköter elevrådet med det pennalistiska styret (kamratuppfostran). Den misshandlande styvfadern förstås och har inte hjälten Erik själv onda drag?

Vi tjusas av de goda människorna; den finska servitrisen Marja som det är absolut förbjudet att umgås med. Den hyggliga idrottsläraren som det ryktas ska vara socialdemokrat. Rumskompisen Pierre med det knivskarpa intellektet men hudlösa sättet som gör honom utsatt för det pennalistiska rådet. På väggen i sitt rum har han en bild på Gandhi godhetens egen ickevåld förespråkande filosof, men vad hjälper det när Skitenhielm och övriga mobbare drar igång. God är också den fågelskådande biologiläraren som sägs ha misslyckat med sin akademiska karriär. Det är också han som förmedlar filmens centrala budskap ”man måste slå tillbaka”, det gör han dock först efter att Pierre slutar på skolan och för att han är den mest begåvade elev han någonsin haft.

Saker ting ordnar upp sig till slut vår hjälte med James Dean looken följer den gode bio ogilärarens råd och slår tillbaka mot pennalisterna i skolrådet, mot styvfadern och sätter rektorn på plats.

— Varför ingrep inte alla de goda frågar jag eleverna när de såg mobbing och misshandel?

— Det skulle bara vara så med ”kamratuppfostran” på den tiden och ingen tänkte mer på det svarar kloka Joakim.

Men frågar vi oss är det inte ett uttryck för ondska även att inte göra något?

— Att inte ingripa när någon är förföljd och utsatt är inte det rent av den största ondskan?

När vi diskuterar denna insikt är det redan fredag och bestämt skymtar solen lite lågt bortom Spångavillornas vinterglesa fruktträdgårdar och på vägen hem kan man läsa GOD JUL på Kista Science Tower neonbelysta fasad.

Thommy Sjöberg

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #1 2004

Stefan Hammarén

Om spökskrivarens egenrecension, eller om en reflexion

Mikael Bäckman

Rättsystemet ett felsystem

Jordbävningsoffer

Kristian Einarsson

Och solen har sin gång

Fredrik Runebert

Antifeministiska manifestet — Startskottet för utmaningen av feminist- och socialisthegemonin

Thommy Sjöberg

Ondskan

Essäer

Litteraturens gränssvindlande vägar

Philip Roth och den amerikanska samtiden

Kåserier

Remakes

Limerickar

Taiwan (av Mikael Bäckman)

Artiklar

Radikala behövliga politiska tankars sötma

Muhammeds tidevarv

Kommersiella tv:n ett fiasko?

Konst

Margareta Renberg på Konstakademien

Magasin 3 — Henry Darger

Böcker

Andrzej Stasiuk & Günter Grass

Stephen King & Ken Follett

Tecknade Serier

Mike Conroy — 500 Great Comicbook Action Heroes

Musik

Avlyssnat 2003

Broder Daniel — Cruel Town

Creedence Clearwater Revival — Platinum

David Bowie — Reality

Dr. Indie ser på musiken

DS-13 — Killed By the Kids

Evanescence — Fallen

Jay-Z — The Black Album

José González — Veneer

Kylie Minogue — Body Language

Mark Ronson

Mauro Scocco — Beat Hotel

Mikael Wiehe & Lars Winnerbäck

Missy Elliott — This Is Not a Test

New Deutsch

Pavilion

Peter LeMarc — Det som håller oss vid liv

Pugh Rogefeldt — Pughs bästa

Punk and New Wave 1976–1979

Punkens 25 år

Ryan Adams — Rock ’n’ Roll

Störst i världen — The Hives

The Cricket

The Darkness — Permission to Land

The Offspring — Splinter

The Radio Dept. — Pulling Our Weight

The Rapture — Echoes

The Temptations 1966–1969

Tiamat — Prey

Trans Am — Liberation Advance

Xploding Plastix — Donca Matic Singalong

Dr. Indies årsbästa 2003

Filmer

På TV

Saraband

Corto Maltese

Konsert med David Bowie

Intervjuer

Presentation av Niklas Krog

Intervju med Niklas Krog

Tips

Dr. Indies vintertips