Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Globalisering

Intervju med Johan Norberg


Fråga
En intressant tolkningsfråga jag länge undrat över handlar om världsbankens siffror om väldsfattigdomen. Enligt kritiker och även mig själv så har inte fattigdomen reducerats som det skall enligt den uppgjorda planen som det är utlovat enligt det mål som kallas för millenniumagendan 2015. Marknadsvännerna och liberala skribenter som du själv hävdar att världsfattigdomen har minskas. Hur kan man tolka så olika samma statistik? Hur ser du på den frågan?
Svar
Låt oss först notera det som Världsbankens siffror entydigt visar. Den absoluta fattigdomen har minskat kontinuerligt under de senaste 50 åren. Från ca 50 procent till 20 procent av världens befolkning, och den fortsätter att minska. Samtidigt har ju världsbefolkningen fortsatt att öka, så en mindre andel av ett större antal kan ju trots allt bli ett större antal. Så har varit fallet under hela mänsklighetens historia — fram tills nu. De senaste 20 åren har också det absoluta antalet minskat, med ca 200 miljoner. Det finns många skäl till att man har olika uppfattningar om denna utveckling. Den vanligaste är att kritikerna tar fasta på utvecklingen i Afrika, där andelen fattiga inte minskar, och antalet ökar. Det är alldeles riktigt, men det är ju också världens minst demokratiska, liberala och globaliserade kontinent.
Fråga
I världsbankens intressanta studie Voices of the Poor (svensk översättning 2003) är det en bred linje som berättar om olika orsaker kring begreppet fattigdom. Lösningarna är olika beroende vem man frågar. Marknadslösningar och privatiseringar av allt som finns i liberalernas enda vägens politik. Medan globala rättviseteoretiker talar om en annan möjlig världs med en mångfald av lösningar. Jag är mycket intresserad av att få höra ditt perspektiv på vad som är en bra politik för en global värld.
Svar
Jag anser om att det handlar om att ge världens fattiga egenmakt. Västvärlden har alltid försökt frälsa u-länderna med nya lösningar ovanifrån: kolonialism, planekonomi, biståndsprojekt och nu världsbanksprogram. Jag tror att lösningen måste komma genom att man tar makten från byråkrater och ger det till folk på marken, att bonden får äganderätt till sin mark, att företagaren får sälja sina varor till andra än monopolisterna, att arbetaren får rätten att jobba för andra än den stora markägaren. Detta är marknadsreformer, men jag är inte för dem för att det är den enda vägen. Tvärtom. Vi vet inte vilken som är den lyckade vägen och den perfekta lösningen. Det är därför vi måste ge frihet så att människor får pröva sig fram själva. Jag tycker tvärtom att det är vänstertänkarna som tror på en enda väg, för de har idéer och koncept som de har arrogansen att vilja tvinga på alla.
Fråga
Gattrundan, TRIPS och hela debatten om västvärldens försök att ta över Syds resurser som var gratis och kommersialiserats har gått ett par varv. Jag har länge undrat över vitsen med patent på resurser som varit gratis — särskilt jordbruket har drabbats av detta världen runt. Skulle du vilja förklara för våra läsare om hur du ser på TRIPS och patentens betydelse för att förbättra tredje världen, för att använda en sliten kliché.
Svar
Jag tycker att patentfrågan är enklare än man kan tro: Det är rätt att man får rättighet till de saker man uppfinner och skapar. Om man inte fick det skulle ingen ägna årtionden och miljoner till att utveckla uppfinningar som andra billigt skulle kunna kopiera — nya läkemedel eller gentekniskt förbättrade grödor. Det är också viktigt för fattiga länder att utveckla patentsystem, annars kommer uppfinnare i de länderna bara att flytta eller sälja sina idéer till företag i rika länder. Däremot bör man naturligtvis inte kunna ta patent på saker som redan finns, t ex grödor som alltid har använts av bönder. Blotta tanken tycker jag är absurd. TRIPS-avtalet tycker jag var ett misstag, för det hör inte hemma i handelsavtal. Vi bör handla fritt med alla länder oavsett vilken politik de bedriver — på patentområdet och på andra områden.
Fråga
Du har i böcker och artiklar försvarat kapitalismen för att använda det gamla användbara begreppet. När folk demonstrerar mot ett ekonomiskt system och ser det som orättfärdigt system världen runt. Visserligen finns det kritiker som vill reformera systemet. Men jag skulle ändå vilja ställa frågan: Är verkligen kapitalismen som ekonomiskt system enda sättet idag att få slut på fattigdom och dess problematik?
Svar
Det finns mängder av alternativ till kapitalismen. Men inga lyckade. Det finns inget land som långsiktigt har kunnat öka levnadsstandarden och minska fattigdomen utan långvarig ekonomisk tillväxt. Och det finns inget land som har lyckats åstadkomma långvarig ekonomisk tillväxt utan att ha grundläggande kapitalistiska institutioner. Och jag tror att det är helt naturligt. Människor har en enorm fantasi och skaparkraft vilka de än är och var de än lever, men för att de ska få utlopp för det behöver den kraften befrias och stimuleras. Bara kapitalismen har lyckats med det.
Fråga
Du har skrivit även en utmärkt bok om liberalismens historia i Sverige. Jag skulle vilja veta hur du tog steget till den liberala ideologin och framförallt vad som motiverade dig till det rent politiskt/filosofiskt?
Svar
Tack så mycket. Jag började ju som anarkist åt det mer individualistisk-ekologiska hållet. En av anledningarna till att jag övergav den var att jag på historielektionerna insåg att världen före industrialismen och storföretagen inte var någon vacker, pastoral idyll, utan en tid av svält och sjukdomar där de flesta barn dog före föräldrarna. En annan viktig orsak var att jag läste flera av de anarkistiska klassikerna och såg att de ansåg att alla visserligen borde leva i frihet, men ändå i små kollektiv utan egendom. Jag hade svårt att försvara det, om man respekterade människors frihet kan man ju inte hindra dem från att leva på andra vis, att spara resurser och vara företagsam, och behålla resultatet av det. Jag kunde aldrig få min anarkistiska frihetstörst att gå ihop med förbudet mot kapitalistisk verksamhet. Då fick jag upp ögonen för de klassiska liberalerna, Adam Smith, Richard Cobden, Ayn Rand osv, som löste upp den problematiken, och det inspirerade mig djupt.
Fråga
Till sista frågan: Du har skrivit en ny bok om Timbros 25 åriga historik. Vad har Timbro betytt för svenska borgerligheten och näringslivet i Sverige?
Svar
Jag skulle gissa att Timbro har haft två roller. Dels har vi varit ett idéstöd för personer inom politik och näringsliv som inte själva har tiden att utveckla nya idéer och argument. Inte minst har Timbro givit företagare råg i ryggen, självkänslan att säga att de faktiskt skapar ett bättre Sverige, och inte ska sugas ut av staten. Det andra är att vi nog har fört in nya idéer i debatten. Jag tror t ex att Timbro har varit mycket delaktiga i den allt mer positiva syn på öppna gränser och invandring som präglar borgerligheten, och i kampen mot särintressen även när de kommer från näringslivet, t ex de som vill ha tullskydd och jordbruksstöd.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #2 2004

Stefan Hammarén

Öppet (och slutet) brev om ljud och poesi

Berith Eliasson

Israel = konflikt?

Ms. Uzie

Upprop mot det moraliska förfallet på Stockholm Central!

Thommy Sjöberg

En film och skolans läroplaner

Limerickar

Kabul (av Gert Forsström)

Tasjkent (av Gert Forsström)

Hamburgsund (av Gert Forsström)

Mora (av Gert Forsström)

Lovikka (av Mikael Bäckman)

Artiklar

Globalisering

Intervju

Presentation av Johan Norberg

Intervju med Johan Norberg

Hardt & Negri — Imperiet

Bra skrivet om EU

Rörelsernas tid

Essäer

Populärkulturella författare

Jack London — Stor socialistisk författare

Och så bläddrar vi i mänsklighetens drama

Svensk filmpolitik

Konst

Björn Albelin på Jakobsberg konsthall

Christer Holmberg utställer på Ensta Krog

Böcker

Tintin

Redaktionen hyllar Hergés Tintin som fyller 75 år

Tintins äventyr

Karl-Alfred

Karl-Alfred fyller 75 år

Musik

Blur — Thank Tank

Fattaru — Jordnära

Iced Earth — The Glorius Burden

Iggy Pop — Skull Ring

Josh Rouse — 1972

Joss Stone

Komeda — Kokomemedada

Kort om Fria Proteatern

Led Zeppelin — How West Was Won

Mary J. Blige — Love & Life

Mattias Alkberg BD

Orättvist om David Gahan

Patti Smith — Land

Pink Cream 69 — Thunderdome

Rufus Wainwright — Want One

Svensk bra pop

Symphorce — Twice Second

The Concretes & The Bear Quartet

The Mars Volta — De-Loused in the Comatorium

Tidskrifter om musik

Tiger Lou — Trouble and Desire

Tomas Andersson Wij — Stjärnorna i oss

Filmer

På TV

Simma lugnt Larry

Six Feet Under

Tips

Några februaritips