Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Essä

En film och skolans läroplaner

Humanitet är något som Lasse Hallström ofta visar prov på i sina filmer. Filmer med en egen ton där han lyfter fram värme och mänsklighet hos lite udda personer i samhällets utkanter.

Det stora internationella genombrottet var Mitt liv som hund. Filmen blev kult hos filmälskare på den amerikanska kontinenten. Detta ledde i sin tur till engagemang av Hollywoods filmindustri. En själsfrände har Lasse Hallström i Peter Hedges som skrivit boken What’s Eating Gilbert Grape. Om författaren vet jag inte mycket mer än att boken om Gilbert Grape var hans debut och att han kommer från West Des Moines i Iowa. Alltså den miljö där Hedges bok och Lasses film utspelar sig.

I min tolkning av Gilbert Grape nedan spelar begreppet allegori stor roll och att i god konst finns det alltid utrymme för personliga tolkningar.

Gilbert Grape och skolan för 2000-talet

Temavecka med kultur, början av vårterminen; applåder, visslingar och hurrarop, ser Lasse Hallströms Gilbert Grape tillsammans med skolans nior. Filmen ingår i ett projekt för att få högstadiet och gymnasieelever att se kvalitetsfilm.

Handlingen är kortfattat att Gilbert lever i Iowa tillsammans med sin magnifikt överviktiga mamma. Han är storebror och tar hand om övriga familjen, en utvecklingsstörd bror och en tonårssyster. Gilbert har det körigt. Han vill vara till lags och i en nyckelscen förklarar han att han ”vill vara en god människa” samtidigt som att han får höra att han bara bryr sig om sig själv!

Plötsligt verkar allt med blixtens klarhet så igenkännbart!

— Är inte Gilbert Grape i själva verket en allegori över den svenska skolans lärares vardag om än förflyttad till Iowas oändliga prärierymder?

Den magnifikt övergödda mamman som likt en strandad val äter alla ur huset och får alla att må dåligt är naturligtvis symbolen för lärarnas avtal för 2000-talet.

Mesalliansen med den kärleksranka hemmafrun, för Gilbert ett tvång, för hemmafrun en maktutövning, är givetvis 1989 års kommunalisering av skolan.

Den utvecklingsstörde brodern som ständigt är på rymmen för att bli räddad från stadens vattencisterns topp (för att han får sådana kickar när han hör polissirener) är naturligtvis ett uttryck för problemet med att räcka till i en skola för alla.

Den frånvarande fadern, i dag ack så vanlig, ett självmord antyds, kan ses som skolan som väljer bort en tydlig pedagogisk roll av kunskapsförmedlare.

Gilbert finner på råd. Han förälskar sig i en slank tjej från Arizona medan den magnifikt övergödda damen (modern) brinner inne!

Om vi lämnar filmen där och den allegoriska (bildlika) tolkningen av lärarens situation i dagens skola så kan vi fundera på skolan och lärarnas roll i ett samhälle på väg in i ett nytt sekel. Den tydliga kunskapsförmedlaren från sin kateder skall ju enligt läroplaner och visioner ersättas av mentorer (handledare) som skall förmedla vägen till kunskapen. Kunskap ses då som någonting föränderligt, ej statiskt. En vacker tanke i en värld med stora förväntade förändringar; kunskapssamhället där eleverna via Internet, databaser, media och bibliotek får makt över sättet att nå kunskap. Läroplanerna anpassar sig då även till att skolan inte längre är en absolut auktoritet när det gäller kunskapsförmedling. Dock är kraven på skolan och lärarna i praktiken ”ett både och”: De gamla hederliga allmänbildningen och färdigheterna förväntas från många håll läras in utan urskillning och förmåga till det, från utvecklingsstörd till snille. Samtidigt som nya betygskriterier, utvecklingssamtal, lärarlagsorganisationer och arbetsplatsträffar skapar andra förväntningar på skola och lärare. Klart att det blir (likt i Gilberts fall) körigt. Nej fram för en tydligare, om man så vill slankare och mindre övergödd roll för skolan.

Applåder, visslingar och hurrarop för lite mer kreativt bus när det gäller läroplaner.

Thommy Sjöberg

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #2 2004

Stefan Hammarén

Öppet (och slutet) brev om ljud och poesi

Berith Eliasson

Israel = konflikt?

Ms. Uzie

Upprop mot det moraliska förfallet på Stockholm Central!

Thommy Sjöberg

En film och skolans läroplaner

Limerickar

Kabul (av Gert Forsström)

Tasjkent (av Gert Forsström)

Hamburgsund (av Gert Forsström)

Mora (av Gert Forsström)

Lovikka (av Mikael Bäckman)

Artiklar

Globalisering

Hardt & Negri — Imperiet

Bra skrivet om EU

Rörelsernas tid

Essäer

Populärkulturella författare

Jack London — Stor socialistisk författare

Och så bläddrar vi i mänsklighetens drama

Svensk filmpolitik

Konst

Björn Albelin på Jakobsberg konsthall

Christer Holmberg utställer på Ensta Krog

Böcker

Tintin

Redaktionen hyllar Hergés Tintin som fyller 75 år

Tintins äventyr

Karl-Alfred

Karl-Alfred fyller 75 år

Musik

Blur — Thank Tank

Fattaru — Jordnära

Iced Earth — The Glorius Burden

Iggy Pop — Skull Ring

Josh Rouse — 1972

Joss Stone

Komeda — Kokomemedada

Kort om Fria Proteatern

Led Zeppelin — How West Was Won

Mary J. Blige — Love & Life

Mattias Alkberg BD

Orättvist om David Gahan

Patti Smith — Land

Pink Cream 69 — Thunderdome

Rufus Wainwright — Want One

Svensk bra pop

Symphorce — Twice Second

The Concretes & The Bear Quartet

The Mars Volta — De-Loused in the Comatorium

Tidskrifter om musik

Tiger Lou — Trouble and Desire

Tomas Andersson Wij — Stjärnorna i oss

Filmer

På TV

Simma lugnt Larry

Six Feet Under

Tips

Några februaritips