Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Bokrecension

Stefan Hammarén — På solfläckens barnhem

förlag H:STRÖM — TEXT & KULTUR

Stefan Hammarén — På solfläckens barnhem.Språket är betong som helt plötsligt exploderar och rämnar samman, i sammanbrottet pusslar Stefan Hammarén och sammanfogar språket till allt och inget. För det är precis så han skriver i sin första diktsamling som både är klassisk modernism och låter som inget annat i Sverige/Finland. Stefan Hammarén saboterar språkets vanlighet och tillför den stora doser arsenik och medveten strategi som fångar in solfläckens mest bistra ironiska nattsvarthet i sina långa som korta dikter.

I en dikt finns konservöppnare och soppan med som alibi till hans tidigare böcker. Sällsynta strofer och stundtals obegripliga sammanhang öppnar för det logiskt ologiska sammanhangen som till slut bevisar Hammaréns skarpa humoristiska diktvärld.

”enkel lyrik min poesi, ut
där du en sate med prosan betrakta oss på stilisternas samfund”

Den diktstrofen på sidan 92 är lite av en nyckelmening då jag har sett hur recensenterna i svenska pressen inte förstått Hammarénska användningen av själva strukturen på ett konventionellt språk. Hammarén har ingen användning av konventionella meningsbyggnader eller den typiska röda tråden som skall följa en viss lineär rak berättad linje eller visserligen har poesin ett annat förhållningssätt till språk och begriplighet. Men Karl Vennberg och 40-talets poeter följde en annan uppbyggnad. Poesin behöver inte följa prosans konstregler, utan bryter med normen för hur det skall vara. Det kan vara poesins styrka, men även i detta bryter Stefan Hammarén från poesins perspektiv genom att anta en egen version av poesins form. Hans texter lever bortom den vanliga poesin genom att anta experimentell underbar transformation som muterar språket till formbar Hammarénsk tillvaro av giftiga sarkasmer och överfall av språkets kultursideexakthet.

Så vill jag på slutet av den recension bryta ut i euforisk salighet över att världen som faktum har tillräcklig med underfundig dårskap för att leverera poesi för en falsk värld där allting måste få vila och gå ostörd i förblindelse. Men tyvärr världen; anarkistbomben har redan detonerat och språket har aldrig återhämtat sig från Sveriges främsta språkfristörare — Stefan Hammarén och hans diktbomb.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #3 2004

Stefan Hammarén

Recension

Stefan Hammarén — På solfläckens barnhem

Thommy Sjöberg

Kommunismen tur och retur

Karin Ydner

Vemdalens bykrog

Mikael Bäckman

Hjälporganisationer

Patienterna förlorare på momsbelagd tandvård

Ulf Holmén

Hamell on Trial — Tough Love

Limerickar

”Amerka” (av Mikael Bäckman)

Essäer

Satirikern Mark Twain

Philip Bell — Världen efter 1945

Notis om science fiction

Feminism som retar gallfeber

Artiklar

Pakistan och Indien

Forskning omkring kommunismen

Michael Moore skäller på sitt land och avslöjar dumheter

Ett par viktiga utrikespolitiska händelser

Historia

Första världskriget

Prisbelönt poet

Marie Silkeberg — en poets röst

Böcker

Boktips inför våren

Om att upptäcka en författare

Försvarspolitiken i bokform och i verkligheten

Tecknade serier

Bizarro — nystartad serietidning

Musik

Air — Talkie Walkie

Courtney Love — America’s Sweetheart

Einstürzende Neubauten — Perpetuum Mobile

Franz Ferdinand

Guns N’ Roses första album

Jazz är skönhet och behag

Jens Lekman & Hundarna från söder

Jet — Get Born

Johnny Cash i dag

Karelia — Usual Tragedy

Lite om musik

Monster Magnet — Monolithic Baby

Peaches — vår tids feminist och sexualprofet

Singlar III

Sophie Rimheden — Wanting & Holding

The Central Bank

Whiskeytown — Pneumonia

Filmer

På TV

Joe Renato

Intervjuer

Intervju med Dick Erixon

Mat & Dryck

Macallan Elegancia 12 år