Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Musik

Konsert med Cathedral

Tyckte det behövdes lite tyngd här på Blaskan så jag gick på Doom/stoner-metal konsert.

Det första som hände när jag kom in på Shrine (mitt i Stockholm) där kvällens band skulle spela var att hitta trummisen från Cathedral, (Britten) Brian Dixon vid entrén, jag var naturligtvis tvungen att prata med honom när man ändå fick chansen! Jag fick en autograf på min biljett och ett gentlemannaaktigt ”Good-bye have a nice time girl” av Brian när jag gick, trevligt.

Okej, på dagens bandschema står Witchcraft, Krux, Grand Magus och huvudbandet Cathedral från England.

Witchcraft — Witchcraft.Först ut på scenen är svenskarna Witchcraft som är ett av de yngre genarationens ”stoners”, Cathedrals frontman Lee Dorian har uttalat sej om bandet och sa ”De föddes 30 år för sent”! Men det är ju cool komplimang. Witchcraft har spelat på Shrine förut, med Big Elf 2002. Witchcraft låter precis som Black Sabbath med Ozzy i spetsen! Exakt! Det röjdes och dansades hej vilt och grabbarna spelade väldigt bra. Jag kommer definitivt köpa deras cd.

Grand Magus — Monument.Sen var det Grand Magus tur igen, de spelade här också 2002. Grand Magus ligger på Rise Above Records som Mr. Lee Dorian äger och sköter om. Lika tunga o gungiga som förut, tyvärr är de ju bara tre personer att se på, men det duger. Skäggiga är de alla tre och hår finns det gott om, JB och Fox har något att skaka på bägge två bara trummisen som inget har, Trisse. Inga misstag som hördes och ett jävla röj på publiken och Grand Magus. Kusligt bra!

Krux — Krux.KRUX var näst sist upp att spela, — här har vi återigen duktiga gamla musiker som varit med ett tag, Candlemass medlemmar m.fl. Jag hade väl inte så stora förväntningar på KRUX men det visade sig vara långt över mina förhoppningar, alltså, gubbarna rockade! Svettigt och fullt med folk, hår överallt och de flesta sjöng med vilket inte var en hit ty fulla människor har inte någe vidare rytm och melodikänsla när de skrålar mor sina ”idoler” men det är underhållande.

Cathedral — The VIIth Coming.Tills sist men inte minst spelade mina favoriter Cathedral återigen, och jag saknat dom sedan 1998 då de spelade på numera nerlagda Studion. Cathedrals utveckling via de 2 senaste skivorna Endytime och Seventh Coming har lett tillbaka till rötterna och de har blivit mer doom igen. Utan förseningar och med ett bra humör klev Lee upp på scenen och gav allt, grimaserade som vanligt när han med sin enorma inlevelse sjöng sina ”hits”, Midnight Mountain, Ride, Voodoo Fire, Satanikus Robots, Fireball Demon, Vampire Sun (nu fick jag i skivande stund gåshud!) och självklart Hopkins (The Witchfinder General)!

Cathedral — Endtyme.Måste ju tillägga att det är värst att stå längst framme vid högtalare/monitorer men det är där man syns. Jag fick ögonkontakt med Lee och en svettig handskakning, medans det hoppade upp killar på scenen och kramade om honom, en kille vågade t.o.m. kyssa Lee mit på munnen! Det uppskattades tydligen inte, Lee torkade av sig om munnen och sa ”fucking *piiip*!!!” och såg enormt irriterad ut men slutförde konserten med ett stort flin och massa ”tack”.

skrivet av Miss Vampyria

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #4 2004

Junilistan

Protester stoppar inte Junilistans valsedel

Stefan Hammarén

Uppror, pingviner och lite sex

Vad i helgjutna mässingshelgon

Thommy Sjöberg

Modernitet — uttryck för modern livsstil

Helena Kommonen

Kalevala i färsk översättning till tyska

Karin Piehl

Det musikaliska kriget

Miss Vampyria

Konsert med Cathedral

Ulf Holmén

Hole Sh*t!

Limerickar

Mellansel (av Mikael Bäckman)

Essäer

Science Fiction när den är som bäst

Kåserier

Samtiden med Lundells anteckningar

Minnesglimtar

Beppe från min tv-värld

Artiklar

Dom ryska demokraterna som plundrade Ryssland

Kriget i Tjetjenien som glömdes bort

Mumia Abu-Jamal: Rapport från ett dödsblock

Pakistan och Indien II

Valet 2002 och dess journalister

Mah-Jong modet

Konst

Waldemars Udde: Drottning Margrethe och Prins Eugen — Själens landskap

Arkitektur

Städer

Böcker

Maja Hagerman & Claes Gabrielson — I miraklernas tid

Karl-Erik Edris — …men vad går det ut på egentligen — livet alltså

Om en stor amerikansk berättare och en liten svensk deckare

Spänningslitteratur och skräckromaner

Tidskrifter

Stick

Musik

Arbogast — Something Bit Me

Edguy — Hellfire Club

Ed Harcourt målar sin värld med poesi i musiken

Her Majesty — You and Me Against the World

José González — Remain

Junior Jacket feat. Robert Smith — Da Hype

Kurt Cobain — 10 år sedan rockängeln dog

Lambchop — Awcmon/Noyoucmon

Lite om Honeydogs fina vårpop

Lite om Van Morrisons — Into the Music

New York Dolls världsbild

Norah Jones — Feels Like Home

Peaches feat. Iggy Pop — Kick It

Quant — Getting Out

Scissor Sisters — Scissor Sisters

Teddybears STHLM feat. Mad Cobra — Cobra Style

The Coasters från det förflutna

Tiger Lou — Is My Head Still On?

Von Bondies — Pawn Shoppe Heart

Filmer

På TV

François Truffauts franska nya vågen-filmer på tv

Frasier & Vänner

Nöje

Lill-Babs firar 50 år i nöjesbranschen

Sport

SM-Guld till HV-71

Tips

Downbeat Sounds på restaurang Svajs

Göran Greider

Kapten Stofil — ett magasin för det udda, dumma och allmänt reaktionära

Robbie Fulks

Robert Nyberg är politisk suverän satiriker

Etiopien — en resa i tid och rum