Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Musik

Musikkommentarer II

Under denna vinjett skriver jag kort om vad som helst som handlar om musik.

Som till exempel när jag läste Börje Lundberg och Ammi Bohms fina bok som ingår serien Premium förlags serie på musikhistoria kopplad till Sverige mest. Börje Lundberg har skrivit tre böcker om Beatles (senaste) Yeah, Yeah, Yeah (The Beatles erövrar Sverige), Elvis och Rolling Stones perspektiv på Sverige. Beatlesboken är väldigt charmig och innehåller intervjuer med folk som var med under Beatles första besök 1963. Jerry Williams mötte Beatles i Hamburg redan 1962. Lill Babs med flera berättar kort eller långt om sina minnen kring Beatles. En underbar blädderbok som ger mig merkänsla att vilja läsa eller veta mera om detta unika händelseförlopp. Intressantast är Klas Burlings tidiga intervjuer som medföljer på en cd. Under samma läseakt lyssnade jag på Paul McCartneys skiva Driving Rain 2001. Nära mina öron kom det ut mindre intressanta sånger. Det var förresten länge sedan Paul gjorde en helgjuten skiva. Nuförtiden kan det komma några små perfekta pophitar men för det mesta är det drivna trista skivor som mest utgör en del av Pauls förmåga att bli en del av engelska etablissemanget.

Varje vår borde ha sitt eget sountrack, för två år sedan vandrade jag leende omkring i staden med Beth Gibbson & Rustin Mans vackra popmelodier på skivan Out of Season. Jag önskar att det vore en skiva som kom ut igen varje vår. Men denna vår är det visserligen fransk pop såsom Air eller Phoenix vilka är min vårtoppmusik. Under tiden fungerar Beth Gibbsons röst till sköna stråkar. Vår med fingertoppkänsla.

All bra blues bottnar i utanförskapet eller livets tragiska sidor, åtminstone till viss del. Tributplattan Avalon Blues som innebär en hyllning till gamle hederlige Missippi John Hurts sångskatter. Skivan kom ut 2001 med artister som Beck, Ben Harper, Taj Mahal, Gillian Weich, Lucinda Williams, John Hiatt eller Steve Earle & Justin Earle på gästlistan. En fin platta med väldigt känsliga tolkningar. En annan riktigt bra modern bluesplatta är Charlie Musselwhite One Night In America 2002 en modern bluesplatta där den utmärkte musikern Robben Ford spelar gitarr som medmusikant. Både långsamma typiska bluesballader med tyngre störtsköna låtar som breder ut sig ordentligt. Det finns lite Rolf Wikström över det hela. Två bra skivor med några år på nacken.

Det är fint att cd-fronten verkligen visar upp överraskningar och själv älskar jag att gå i skivbutiker och stå och bläddra bland skivorna. Även kataloger eller på nätet är trevliga att få ta del av. Ganska nyligen stötte jag på Sam Moores försvunna soloskiva som aldrig gavs ut efter den spelades in 1970. Först 2002 fick Sam Moores sin skiva utgiven med lite historia och bra texter i innerpåsen. Skivans namn Plenty Good Lovin’, en utsökt skiva.

Blu Cantrell trist soulsångerksa som gav 2003 ut Bitter sweet. Natacha Atlas etnoskiva Something Dangerous eller vackra begåvade Dolly Partons riktigt första bluesgrassskiva som blev inledningen till hennes sökande efter rötterna inom hennes countryådra The Blue Grass 1999. Dessa skivor är något jag gick lyssnade på under slutet av April. Det är sådan musik jag gillar att undersöka. Genrer som kan överraska eller tvärtom.

Charles Brown — Bobby Sox Blues.Nyligen lyssnade jag på Charles Browns fina blues och jazzinspelningar som han tillsammans med Johnny Moore och Eddie Williams under två inspelningstillfällen 1946–1947 i Los Angeles spelade in. Titeln är Bobby Sox Blues. Nästan lyxigt att lyssna på musiken. En suverän samling.

Jag vet inte om det är bra, men 70-talets discolegender såsom Boney M, Pointer Sisters, Three Degrees, Chic och klassiska Candi Staton ger sig ut på en gemensam discoturné med titeln The Best Disco In Town. Fast hellre det än att ondskan skall tillfalla oss med hotet att förlegade usla pojkband skall återförenas. Vem vill höra 30-åringar sjunga tonåringspop som var usel redan när tiden begav sig. Vad världen inte behöver är gamla pojkband. Lägg ned dom igen.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #5 2004

Junilistan

Junilistans valsedel godkänd

Tar Posten politiska hänsyn?

Brev till Posten

Stefan Hammarén

En ny Horla i Suecia

Enkel portion våld

Thommy Sjöberg

Konsten att vara ledare

Maradona

Lennart Carlström

UFO — Närkontakt av första graden

Bengt Hj Törnblom

Δ-KONCEPTET

Ulf Holmén

Warren Zevon — The Wind

Limerickar

Josua Tree (av Mikael Bäckman)

Essäer

Bruno K. Öijer — svartmagisk poet

Giacomo Oreglia — Campanella — Liv, verk & samtid

Harry Martinsson 1904–1978

Kåserier

Trängselavgifter — Återigen

Kåseri om konst

Politik

Junilistan mot eliten

Måndagsrörelsen rör på sig igen!

Politiska kommentarer

Artiklar

Blix versus Ahlmark

Om Sverige och världen

Böcker

Ingmar Hedenius och religionen

Korta bokrecensioner

Lemmy — White Line Fever

Stjärnfall

Musik

Big Star från det glömda 70-talet

Blondie — The Curse of Blondie

Count Basie 100 år och Nina Simone 60-tals inspelningar

Dionysus — Anima Mundi

Fear Factory — Archetype

George Bensons bortglömda souljazzskiva från 1980

George Michael — Patience

Impellitteri — Pedal to the Metal

Intelligent spännande hip hop

Marit Bergman — Baby Dry Your Eye

Musikkommentarer II

Musikmix

Phoenix — Alphabetical

Teddybears STHLM — Fresh!

The Jayhawks — Rainy Day Music

U.D.O. — Thunderball

Varför jag har så svårt för Weeping Willows

Zero 7 — When It Falls

Filmer

På TV

Drömmarnas tid

Nip/Tuck

Sport

Silver till Sverige