Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Konsert

Gyllene Tider med Latin Kings och Pugh Rogefeldt

Stadium 24 juli

Gyllene Tider.Gyllene Tider gör inga fel alls på sin Stockholmskonsert som signalerar deras 25 års jubileumsturne. Föresten är det omöjligt för kungen av svensk pop för tillfället att kunna göra fel. Per Gessle dompterar och för publiken precis som han vill och dit han vill. Sångerna förutom den i mitt tycke svaga Billy så är allting perfekt som rocken roll underhållning. Jag tyckte att Billy var klart sämst bland deras låtar när det på den tiden begav sig. Men det är bara en marginalanteckning. Faktum är att Gyllene Tider med Per i spetsen behöver ingenting mera än deras suveräna pärlhalsband av odödliga svenska pophits. Naturligtvis passar bandet på att kasta små pilar mot varandra liksom att skoja med Per Gessles superstjärnstastus han hade med Roxette under tidiga 90-talet. Bandet är tajt och Mats ”MP” Persson, Anders Herrlin, Göran Fritzon, Micke ”Syd” Andersson och Gessle är som fyra vanliga medelålders män med fenomenet Gessle i spetsen som avfyrar rader av nya som gamla hits och publiken är med på alla noter som finns i Stockholms omnejd. Till och med Dr Indie rycks med och börjar dansa lite grann så där försiktigt. Men kraften och karisman är klart närvarande.

Strax innan konserten och mellan förbanden så kunde man i högtalarna höra Gessles och bandets egna utvalda låtar. Gessles skivbackar vill jag gärna besöka. Dessutom hade Micke Syd en tröja med Ramones Gabba Gabba Hey som avtryck vilket gör det till en vän till mig. I stort sett var allting riktigt lyckad med en bra mix av några nya låtar och mest gamla hederliga örhängen från mitt kära 80- tal. Tja vi 60-talslister minns nog våra första Gyllene Tider inköp och pussarna man stal till något av Gessles sånger. Enkla banala texter men med driv och här på scenen ville Gessle och kompani så gärna låta tuffare inramningar av kompet pryda låtarna. Klassisk powerpop och enkel rockgitarrmatta blir helheten till slut.

Latin King som förband hamnar nog lite fel hos publiken men Dogge är en lysande charmtroll som svänger med sina beats. Äntligen spelar dom Kompisar från förr och Snubben som finns på deras debutalster 1994 Välkommen till förorten. Att Gessle valde dom hänger ihop med språket och lekfullheten. Dogge svänger med rytmen genom svenska ord och lite förortsslang. Samplar och lånar från svenska låtskatten — vilket visar sig vara lyckad. Dr Indie är i alla fall nöjd med deras insats.

Pugh Rogefeldt är naturligtvis viktig som första svenska artiskt som 1969 gav ut en rockplatta på svenska och med svensk text. Javisst detta är visserligen numera uttjatat rockhistoria. Pugh som den genomhederlige artisten var på riktigt rockhumör. Vildsinta gitarrattacker som förvandlade stundtals hans del av konserten till ren boogierock. Tyvärr blev det för mycket rockgitarr som gömde hans fina låtar liksom tog över själva sången. Men han gjorde bra ifrån ändå.

Till slut får Dr Indie gratulera våra vänner Gyllene Tider med att skriva svensk pophistoria igen 2004.

Ett Ps: Ni som minns hur Noice och Gyllene Tider slogs om tonårspubliken måste väl undra om dessa band ens levde på samma jord. Jag tyckte som ung punkare att Noice larviga försök att leka småfarlig storstadsband med lite punkfeeling var skrattretande. Dom var uselt band redan då. Men idag när två medlemmar är döda försöker skämtet Peo Thyrén kräma pengar med Bert Karlsson som mentor. Noice nya uppsättning floppar naturligtvis. Ett skämt som tävlar mot ett popgeni. Dr Indie har inte lyssnat på nya Noiceinspelningar av gamla låtar. Förmodligen ett kräkmedel. Heja Gessle.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #8 2004

Stefan Hammarén

Inexakta förseningar

Stig Dagermans så småtrista brev

Thommy Sjöberg

Ishockey Ungdom — Från Zinken till Bergsundsstrand

Ulf Holmén

Hives — Tyrannosaurus Hives

Anthony

Brev till EU-parlamentets svenska kontor

Junilistan

Vad vilja Junilistan?

Limerickar

Minister (av Mikael Bäckman)

Artiklar

Sverige är fantastiskt

Essäer

Jean Genet — Dårskapens och brottslingens dyrkare

Sara Lidman — En fristörare i svensk litteratur

Stagnelius-special

Erik Johan Stagnelius — Romantikern

Stagnelius (av Thommy Sjöberg)

Kåserier

Enid Blytons Fem-böcker

Politik

Politiska kommentarer IV

Reserapport

Vykort från Sundborn

Konst

Kulturhuset — Handarbetets kompisar — Textilelever sticker ut

Svenska hjärtan på Moderna Museet

Waldemarsudde — Evert Lundquist

Yoko Ono — Remember Love

Böcker

Författares brevbekännelser

Sommarläsning

T.S. Eliot — Bortglömd dramatiker

Tecknade serier

Spiderman — Doctor Octopus återkomst

Musik

Konsert

Gyllene Tider med Latin Kings och Pugh Rogefeldt

Badly Drawn Boy — One Plus One is One

Beastie Boys — To the 5 Boroughs

By Heart

Cyndi Lauper — At Last

Florence Valentin — Hoy! Johnnyboy

Front Line Assembly — Civilization

Gyllene Tider — Finn fem fel

Iron Savior — Battering Ram

J. J. Cale — To Tulsa and Back

Kathryn Williams — Relations

Korta musikrecensioner

Lenny Kravitz — Baptism

Musikindustrin fattar som vanligt ingenting!

Notis kring Prince

Power of Soul — Gratitude of Jimi Hendrix

Rockhjältar som går bort

The Album Leaf — In a Safe Place

The Cure — The Cure

The Solution — Communicate

The Streets — A Grand Don’t Come for Free

The Tough Alliance — Make It Happen

Therion — Sirius B

Velvet Revolver, Probot & Guns N’ Roses

Wilco — A Ghost is Born

Vision Divine & Kittie

Filmer