Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Musik

Kalasturnén

Avslutningen på Universitetet 7 augusti 2004-08-08

Kalasturnén den stora avslutas direkt med stort artisteri. Många av banden var oerhörd bra och Blaskans Dr Indie kunde inte önska en bättre lördag som var så perfekt på så många sätt. Bortsett från lokala popbandet Svensk Pop som var mera uselt än vad man kunde tro. Sångaren kämpade med att vara popstjärna men hamnar i tramset och deras osedvanligt usla låtar fick åtminstone mig att lida. Även tv-seriens High Chaparalls Filip Hammar eller Fredrik Wilkingssons löjliga talkshow eller undermåliga allsångs försök fick mig att bli gladare vid deras stunder. Jag gick naturligtvis ifrån dessa pajasar som lekte Killinggänget och låtsades syssla med ironi. Nej det blev buskis och inget annat av deras pinsamheter.

Marit Bergman har aldrig varit bättre än när hennes makalösa show blixtrade till ordentligt. Magi, rena magin är ordet jag bara och vill skriva om hennes makalösa låtar. När blaskan går på konsert så vill vi lämna den gamla trista musikjournalistiska objektiva andan och recenserar som vilket yrke som helst. Vi struntar i allt sådant trams och skriver ur våra hjärtan. Det är därför jag lever med Marit Bergmans storslagna popvisioner och älskar den där söta trivsamma käcka tjejen som sjunger om livsglädje om än med sorgsna undertoner. Men vackra Mysterie från senaste plattan blir en stor sång medan avslutningslåten Adios Amigo förvandlas till rena showen med en sprudlande Marit Bergman på festhumör och med musikerfamiljen som glädjesprinklers. Så avslutas min kväll , så bra kan inte en konsert jag minnas ha slutat bättre.

Melody Clubs glamrockdisco satt verkligen bra till. Jag tyckte om deras singlar och nu efter att ha sett deras konsert blev jag förälskad i svensk djupbottnad försök att sammanföra, det bästa från Rod Stewards tid i Faces till Kiss gamla discorock på tidiga 80-talet. Bra musik som inte förgås helt enkelt.

Infinite Mass är The Mass, The Mass Infinite rockshow. Med sångaren från Melody Club och halva Backyard Babies på scen blandades deras hopkok av hip hop och modern rock till ett ständigt pågående party. Låtarna var blytunga och Amir liksom Rodde är tillsammans med Dogge störst på scen i svensk hip hop. Jag blev dansant och alldeles färdig efter deras massiva sönderslagning av stadens betongkultur. Deras musik är kärlek med sväng.

Dom nya bandet The Gmeyner med sångerskan Irya från gamla folkrockarna i Urga spelade en intressant musik i Curves eller liknande bands mörka indierock. Kompetent och lite nyskapande men lite för lagom om dom inte utvecklas vidare förstås på kommande debutskivan.

Trion The 21 st Century Noise spelade en väldig snabb indiepunk, jag tror att det skulle kunna vara en adekvat beskrivning av bandet. Jag hade bara hört talas om bandet men nu fick jag chansen att lyssna på dom live. Bra punk och lite hardcoreinfluens som strålade ut från scenen. Jag blev faktiskt positivt överraskas av deras musik.

(Recension av deras senaste singel finns i detta nummer)

Dregen är The hardest working man on stage denna kväll med Backyard Babies på manegen. Dom har byggt upp en liten metalupphöjning där Dregen med band sprang upp och ned och gav oss världens tuffaste i (vanlig ordning) bra rockshow. Garagerock, punk och lite hårdrock i en suverän mix naturligtvis. Så jäv… bra var dom. Tyvärr hoppade jag över Tomas Di Levas slut på kvällen. Jag gjorde det av den andledningen att jag sett honom flera gånger förr på konsert.

Ett ps är att jag aldrig har sett så många snygga och sexiga kvinnor församlade på en och samma plats. Sådant gillar Dr Indie plus en stor stark musikupplevelse.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #9 2004

Stefan Hammarén

DAST-magazine N:r 2 2004

Ljudet

Del II

Ord & Bild n:r 3 / 2004

Ulf Holmén

By Heart — By Heart (vita skivan)

Velvet Revolver — Contraband

Essäer

Cristian Jaco — En populärförfattare med Egypten som arbetsfält

Artiklar

Adjö Aftonskvallret

Framgångsteologi

Michael Moore — Fahrenheit 9/11

Politikers pensionsavtal

Science Fiction

Nya science fiction-författare

Science fiction som litterär dröm och samtida kritik

Det är svårt att ge ut science fiction i Sverige

Fantasy

Fantasylitteraturens framgång

Katharine Kerr — Fantasy och science fictionförfattare

Böcker

Tecknade serier

Hulk, X-Men & Monster Allergy

Larson & Bizarro

Musik

Art Brut — Formed a Band

Johnny Dowd — Cemetery Shoes

Laura Branigan är död

Lena Philipsson — Det gör ont en stund på natten men inget på dan

Så var det dags för ny svensk rock!

PJ Harvey — Uh Huh Her

Patrik Torsson — Gästhamnar

Prodigy — Always Outnumbered Never Outgunned

Singlar V

Sonic Youth — Sonic Nurse

The Black Heart Procession + Solbakken — In the Fishtank 11

The Vines — The Winning Days

Weeping Willows — Presence

Filmer

På TV

K-Street och One Three Hill

Så var det dags att prata skit om televisionen igen

Sport

OS i Aten

Mat & Dryck

Erdinger Weißbier Pikantus Dunkler Weizenbock