Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Musik

Tom Waits — Real Gone

Tom Waits.Tom Waits har alltid varit mannen som gått in i barerna och därifrån skapad sina majestätiska ballader från experimentella musikens bakgårdar. En del har kallad hans nya skiva för skrotupplagsrock. Tja, visst skramlar det och ångar men så har min hjälte alltid gjort med sin konst. Tom Waits musik är intelligent och lite kabaréaktigt som kanske påminner om 20-talets efterkrigseuropa i Berlin med Kurt Wells musik med Brechts texter. Tom Waits musik på nya är så bra att den påminner om mina två favoritskivor — Rain Dogs 1985 och Swordfishtrombones 1983. Här får nu Tom Waits gå omkring som en beatniks och förtrolla oss med sin vassa whiskysträviga röst och berätta det där som vi aldrig visste något om. En del låtar är långa berättande noveller där Tom Waits är ciceron för våra öron. Jag blir förälskad i hans rösts sätt att beskriva sin omvärld. Det är på ett sätt inget nytt med Waits texter eller musik. Den har alltid skramlat och frustat på som ett gammalt maskineri från industrialismen tidigaste historia. Tom Waits kan antagligen uppträda som positivhalaren med apan på axeln och med ett brokigt förfluten med resor från hela världen.

Tom Waits — Real Gone.Nya skivans låtar tillhör yppersta världsklass och ger mig gåshud i varje ansats av just det totala skitiga intrycket hans musik får. Tom Waits är helt klart underdog och slår uppåt mot en oförstående materialistisk okultiverad värld. En av årets allra märkligaste konstverk. Störtskön på alla upptänkliga sätt.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #11 2004

Kulturnät Sverige

Upprop för Kulturnät Sverige

Stefan Hammarén

Förlorarens huva

Thommy Sjöberg

Bob Dylan — en generations hjälte och rebell

Dorothea Fornell

Vilket år är det?

Staffan Andersson

Cirkus Abu Ghraib

Essäer

Andre Gides litterära guldgruva

Björn Ranelids författarskap

En litterär reflexion kring Italo Calvino

Ernst Brunner

Andy Warhol

Några inblickar på Andy Warhols geni

Andy Warhol på Liljevalchs

Artiklar

En politisk studie

FOX’S News är en simpel propagandakanal

Idol 2004 och Fame Factory

Lars Åke Augustsson — Nära döden — Om dödstraffet, Texas USA och om oss

Moderaterna — 100 år av överhetspolitik

Sveriges miserabla energipolitik

Toby Young i skandalvärlden

USA, kriget och världen

Politik

Politiska kommentarer V

Konst

Harald Lyth på Galleri Olsson

Lars Lerin på Konstnärshuset

Magasin 3 — Philip Lorca Dicorcia och Mona Hatoum

Nils Kreuger på Waldemarsudde

Kultur

Kulturupplevelser II

Kvartersbion

Böcker

Kate Moses — Övervintring — En berättelse om Sylvia Plath

Korta bokrecensioner IV

Tecknade Serier

ETC Comics #1 2004

Joakim Pirinen & Bud Grace

Musik

Tom Waits-special

Tom Waits — Real Gone (av Dr. Indie)

Tom Waits — Real Gone (av Ulf Holmén)

Al Green — I Can’t Stop

Brian Wilson — Smile

Chris Caffery — Faces

Crotchduster — Big Fat Box of Shit

Danzig — Circle of Snake

Elliott Smith — From a Basement on the Hill

Joe Stump — Speed Metal Messiah

Johan Borgert & Holy Madre

Korta musikrecensioner II

Kriminella Gitarrer — förbjudna ljud

Ministry — Houses of the Molé

Musiktips inför november

Orup — Bästa

R.E.M. — Around the Sun

Rush — Feedback

Sigur Rós — Isländsk magi

Stina Nordenstam — The World Is Saved

The Clash — Aktuella i tidningsmagasinen

The Earlies — These Were The Earlies

The Sambassadeur — Ny svensk indie

The Soundtrack of Our Lives — Origin part 1

Tom Waits — Real Gone

TV on the Radio — Young Liars

Intervjuer

Intervju med Johnny Munkhammar