Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Politisk bok

Noah Feldman — After Jihad — America and the Struggle for Islamic Democracy

Farrar, Straus and Giroux

USA försöker demokratisera arabvärlden men inte dom värsta som fortfarande är bästa kompisar utan enbart där USA:s gamla kompisar som Saddam Hussein som fick massivt stöd av USA under kriget mot Iran. Västvärlden gav Saddam biologiska stridsmedel som användes mot kurder. USA:s president Ronald ”frihetskämpen” Reagan tystade ned all kritik som kom ut mot Saddam. Han var just deras mest betrodde man. Diktatorn råkade bara invadera fel land Kuwait och det var ett land som USA inte kunde tillåtas att Saddam erövrade. Hade landet varit Iran då skulle USA:s administration krama om Saddam ännu mer och ge stöd och vapen. Så Saddam måste mest bort av prestigeskäl. Per Ahlmark är upprörd över att ingen i Europa älskar Bush. Han fick mest röster i valet än Kerry. Det finns en enkel förklaring nog till det. Eftersom det fanns motstånd mot Bush så kan jag tänka mig att många slöt upp kring Bush mest av patriotiska skäl och inget annat. Per Ahlmark skrev också i en artikel att tre arabländer har fått fred och demokrati.

I Irak har 100 000 människor dött och 300 000 sårats. Infrastrukturen är sönderslagen och motstånd finns fortfarande kvar emot ockupationen. Amerikanska oljeindustrin och globala företag privatiserar hela Irak och man sparkade hundratusentals från sina arbeten. Alliansen som vann valet är nog skör och när USA försvinner därifrån så lär man knappast bygga upp landet från grunden utan enbart företag som vill ha vinster kommer att behärska den inre ekonomin. Freden och demokratin kan inte utvecklas om inte ekonomin ligger helt i händerna på IRAK och USA:s inflytande skall vara noll och intet. I Afghanistan så är freden ännu mera bräcklig. Presidentens inflytande baseras på amerikanska vapen och krigsherrarnas och knarkkungarnas nåder. Knark florerar kraftig ut i världen och USA tiger om detta. Demokratin måste få andra förutsättningar att verka i grunden. Det var USA som ändå beväpnade talibanernas krigsmakt mot Sovjet. Så deras makt är ändå USA:s fel i att man satsade på dessa barbarer. Men att dom föll är det ingen som saknar förutom en del kommunister och islamister. I Mellanöstern är det Israels bosättningar och mur runt Palestinas befolkning som är grunden till problemen och att dom flyktingar Israel jagade ut ur landet inte får komma tillbaka. Dom ligger till grund för förtvivlan och hat mot en militär maktfaktor som med högerextrema Sharons blodbadspolitik är det som är nuvarande problem. Inom palestiniernas led så har vi extremisterna inom Hamas och självmordsbombarna måste stoppas givetvis. Men Per Ahlmarks stora segertro är falsk på många sätt. Fred kommer inte med ockupation. Boken är ett utsökt exempel på att studera hur man kan skapa fred och demokrati genom att utgå från vad arabvärldens befolkning vill och inte vad USA uppfattar som sin demokratiska plikt att styra och ge världen pax Americana. Man måste satsa på välfärd, sociala rättigheter och dom ordinära grunderna för att livet skall kunna fullföljas. Det är annat än Per Ahlmarks och Bush militära nyliberala krigsversion av demokrati.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #3 2005

Stefan Hammarén

Kolumnrubrik om DNs recension av Horla

Panopticon åt skogen

Thommy Sjöberg

Mobbing

Annika Danielsson

Subkulturens historia 4:7 — Progg, Punk & en gnutta hårdrock

Mats Jangdal

Kort om Mats Jangdal


Övervakning

Limerickar

Sälen (av Mikael Bäckman)

Essäer

Det religiösa inom oss och vårt tvivel

Kamp mot den ekonomiska dumheten

Artiklar

Jan Myrdal — den medvetne i en omedveten tid

Liberalerna och Bush

Politik

Deltar Blaskan i samhällsdebatten?

Kort om nationalism

Politiska kommentarer VII

Satir

Den svenska kommunismens sista idoler

Konst

Edward Munch — Moderna museet & Albert Edelfelt — Waldermarsudde

Böcker

Politiska böcker

Noah Feldman — After Jihad — America and the Struggle for Islamic Democracy

Simon Sebag Montifiore — Stalin — Den röde tsaren och hans hov

Korta bokrecensioner VII

Staffan Källström — Framtidens katedral (medeltidsdröm och utopisk modernism)

Musik

Bright Eyes — I’m Wide Awake, It’s Morning & Digital Ash in a Digital Urn

Doves — Some Cities

Eric Wreckless — The Donovan of Trash

Håkan Hellström — Ett kolikbarns bekännelse

Joe Ely — en av countrymusikens outsiders

Judas Priest — Angel of Retribution

Kent — Max 500

Khonnor — Handwriting

Lars Gullin & Charles Mingus

M Ward — Transistor Radio

Marie Fredriksson hamnar vilse

Mercury Rev — The Secret Migration

Muddy Waters, Charley Patton & B.B. King and Eric Clapton

Musik i gränslandet mellan proggresiv musik och proggmusik

Pain — Dance with the Dead

Philadelphia Uncovered & Soul from the Cities Vol. 3 — Memphis

Silverbullit — Arclight (av Dr. Da Capo)

Singlar VII

Siwel — Siwel & Marc Carroll — World on a Wire

The Game — The Documentary

The Kills — No Wow

The Kinks — Are the Village Green Preservation Society

The Kleptones — From Detroit to J.A. & A Night at the Hip Hopera

Filmer

På TV

Killinggängets Fyra nyanser av brunt

The Sixties

Intervjuer

Intervju med Göran Greider