Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Musik

Joe Ely — en av countrymusikens outsiders

Joe Ely.Joe Ely var mannen som ställde sig vid sidan av countryns allvägar och gav sin country en rockigare sväng. Särskilt när han var och turnerade i London så blev The Clash så imponerande av denna countryrockräv att man hängde ihop under hans turné. Året var 1977 och London var punkrockens centrum. Joe Ely föddes 1947 och hade ett brokigt liv som tog han över hela USA under sin tonårstid. Hans första band Flatlanders med Butch Hancock och Jimmie Dave Gilmore som spelade in en del skivor som jag inte har hört men skall försöka införskaffa. Hans egen musik har en stor blandning av rock, soul och country som verkligen fortsätter i den stil som Gram Parson påbörjade vid början av 70-talet. Joe Ely är en man som har mycket av traditionen från Hank Williams, Woody Guthrie, Waylon Jennings, George Jones, Johnny Cash och har efterföljare i Dwight Yoakam, Steve Earle, Lyle Lovett och The Blasters.Joe Ely — From Lubbock to Laredo: The Best of. Det är mäktig musik som berättar något om det land som födde countryn. Joe Ely står både i relation till countryn, men förnyar ändå sin musik genom finna former som visar upp den profil som kaxig outsider. Joe Ely är en suverän låtskrivare som har så många vinklar och innebörder i sina texter. Dessutom plockar han fram och lånar ur olika musikstilar från den amerikanska låtskatt han växte upp med. När jag för första gången lyssnade på Joe Ely var på skivan Lord of the Highway från 1987 och efter så började jag lyssna på ahns äldre prylar och där fann jag en musikådra som ledde till Steve Earles 80-tals baserade countryrock. Joe Ely är en man med stark integritet och suverän musik.

Jag köpte från underbara Ginza samlingsskivan — From Lubbock To Laredo — The Best of Joe Ely

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #3 2005

Stefan Hammarén

Kolumnrubrik om DNs recension av Horla

Panopticon åt skogen

Thommy Sjöberg

Mobbing

Annika Danielsson

Subkulturens historia 4:7 — Progg, Punk & en gnutta hårdrock

Mats Jangdal

Kort om Mats Jangdal


Övervakning

Limerickar

Sälen (av Mikael Bäckman)

Essäer

Det religiösa inom oss och vårt tvivel

Kamp mot den ekonomiska dumheten

Artiklar

Jan Myrdal — den medvetne i en omedveten tid

Liberalerna och Bush

Politik

Deltar Blaskan i samhällsdebatten?

Kort om nationalism

Politiska kommentarer VII

Satir

Den svenska kommunismens sista idoler

Konst

Edward Munch — Moderna museet & Albert Edelfelt — Waldermarsudde

Böcker

Korta bokrecensioner VII

Staffan Källström — Framtidens katedral (medeltidsdröm och utopisk modernism)

Musik

Bright Eyes — I’m Wide Awake, It’s Morning & Digital Ash in a Digital Urn

Doves — Some Cities

Eric Wreckless — The Donovan of Trash

Håkan Hellström — Ett kolikbarns bekännelse

Joe Ely — en av countrymusikens outsiders

Judas Priest — Angel of Retribution

Kent — Max 500

Khonnor — Handwriting

Lars Gullin & Charles Mingus

M Ward — Transistor Radio

Marie Fredriksson hamnar vilse

Mercury Rev — The Secret Migration

Muddy Waters, Charley Patton & B.B. King and Eric Clapton

Musik i gränslandet mellan proggresiv musik och proggmusik

Pain — Dance with the Dead

Philadelphia Uncovered & Soul from the Cities Vol. 3 — Memphis

Silverbullit — Arclight (av Dr. Da Capo)

Singlar VII

Siwel — Siwel & Marc Carroll — World on a Wire

The Game — The Documentary

The Kills — No Wow

The Kinks — Are the Village Green Preservation Society

The Kleptones — From Detroit to J.A. & A Night at the Hip Hopera

Filmer

På TV

Killinggängets Fyra nyanser av brunt

The Sixties

Intervjuer

Intervju med Göran Greider