Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Artikel

Halv rehabilitering för Dante

Enär jag i höstas rejekterade Dantes Personliga pronomen, skrev några skamliga rader utan att ha läst ut boken, var ute redan innan första bästa rec.datum, förvånades sakta av den massivt hyllande kritiken, tog jag mig nu an alstret på nytt efter att den aldrig så ens hann bäras ut från golvmattan vid min ditsläpade fältsäng gömd bakom två skåp som tjänar mellanvägg i mitt kontor fyra meter under jorden, frånsett som den nyss kom med som hitsläpande läselektyr på min resa an, lät sig läsas sagt. Ack att Dantes bok var nära att hamna i ett skåp i ett annat hus, som ruttnar, där jag har skåp för böcker som inte slängts bort och inte heller lägges värde på. Borde kanske göra en kanon för vilka författare som hamnat där. Vare skam då. Hur som haver har helst rehabilitering för Dante, har nu läst ut boken, och min tidigare recension utan fullgod läsning brast en del, kan instämma i kritikerröster, boken är bra. Jag finner läsningen intressant. Nickar till hans samhällskritik, gillar därtill hans lek med pronomen. Men för att nu inte göra totalomvändning och helsväng runt, ställer mig ändå frågande varför kritiken av boken var nära helkompakt positiv, omen om nobelpris dito, gick det inte att framföra kritik i vanlig sväng, även om jag gillar instämmande par noble Dantes arga utläggning och skildring tenderar den från att kännas uppfriskande bli möjligtvis aning gnällig och krampaktigt arg för sakens skull, då tenderar den att öppnas för allvarligare kritik och invändningar, att fråga då om den har giltigt värde att beaktas för, eller mest av en lek för författaren, att skriva fram något, tvingat den till stoff. Ta t.ex. hans härliga, fyndiga skildring av kärringen som gör butiksuppköpen, med roliga detaljer, festliga saker, fina meningar, går att skratta (även om jag sällan skrattar med en bok i handen), nå det var fasligt nära att bli gnällig för det, konstlat då, om det livsfara kan slå över på en enda mening, och lika fara ån med att urholkas, ätas upp i kant blankt, bli som ett hysteriskt sökeri i detalj, lite som med galenpannorna Edina och Patsy kontrat mot samvetet Saffy med deras Absolutely Fabulous, om det då blir tjafs istället, förlorar värdet möjligtvis brant, förskjuts gränsen för realismens mening in, den (boken) iofs inte meningen att tas som grant verkligt, å andra sidan pockar den på det trots, att här levereras kritik mot ett och varje, men urholkningen, om bottnet går ur, att fråga, varför hade inte kärringen då en anställd som gjorde uppköpen, för det brister mot vad som är det raka, kanske för att det hade inte blivit kul i boken, inget att skriva om, således av konstruktion, konstruktioner som tenderar att vittras mot eget bygge, blivit något för sakens skull. Effektsökeri är farligt, och på det faller nästan alla författare, fråntaget de som inte ens vågade, som intet gjort, av de som från början är genuint tråkiga, och endast de enstaka lyckas ösa på, kan åstadkomma på att förlora litera. Låter kanske än vara osagt om Dante ändå lyckades, men jag hade rolig läsning och det groteska i boken ökade i takt med att sidorna löpte ut hand om, och att ge en grotesk bild av något är väl nog så verkligt (trots allt), en prestation i sig, det om jag då läst en bok den här gången som den ska läsas, inte rejekterar den. Han kläcker därtill riktigt fina satser saft sak som visar att han kan, den gode Dante, men då frågar man sig åter, varför det inte görs ivrigare, varför lysa som ljusglimtar istället som en gata.

Stefan Hammarén

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #6 2005

Stefan Hammarén

Halv rehabilitering för Dante

Nånting II

Novaexpressen fel hållplats

Tidskriftssynpunkte.rna

Reportage

Så var det dags för DAST!

Thommy Sjöberg

Sandor Slash Ida

Isabelle Bervenius

Mikael Bäckman

En inblick i det svenska folkhemmet — del 3

Limerickar

Skansen (av Mikael Bäckman)

Essäer

Hjälten Jean-Paul Sartre 1905–1980

Kåserier

Är pliktmoral nödvändig?

Artiklar

Då debatten om forna Jugoslavien blev politisk skräll i Sverige

Dénis Lindbohm — en legendar inom svensk science fiction-litteratur

En liten notis kring Dick Cheney

Fredsslutet för 60 år sedan

Göran Perssons syn på yttrandefriheten och extremfeminismens framfart

Iran och USA:s nya hot

Maktens eliter som alltid korrumperas

Tomas Bodströms regelvidriga syn på information

Två gånger nyliberalismen

Upplösningen av svensk-norska unionen 1905

USA som en imperialistisk makt

Vietnamkriget som tog slut för 30 år sedan

Politik

Politiska kommentarer X

Kommentarer

Dr. Indies personliga kommentarer

Backspegeln.

Kinks och socialrealismen — Muswells Hillbillies

Böcker

Korta bokrecensioner X

Musik


Björn Afzelius & Mikael Wiehe — Malmöinspelningarna

Mikael Wiehe — Kärlek & Politik


Amerie — 1 Thing

Dr. Indie lyssnar på svenska singer/songwritern Britta Persson

Bruce Dickinson — Tyranny of Souls

Bruce Springsteen — Devils & Dust

Eels — Blinking Lights and Other Revelations

Eldkvarn — Atlantis

Freedom Call — Circle of Life

Hal — Hal

JamisonParker — Sleepwalker, The Cribs — The Cribs & Stereolab — Oscillons from the Anti-Sun

Jazzen som flyter genom livet

Sunday Nights — The Songs of Junior Kimbrough

Korta musikrecensioner VI

Leroy Burgess — undergrounddiscons husfader

Nine Inch Nails — With Teeth

Robyn — Robyn

Strip Music — Strip Music — The Plan — Embrace Me Beauty

Styx — Big Bang Theory

System of a Down — Mezmerize

Teenage Fanclub — Man-Made

The Tough Alliance — The New School

Timbuktu — Alla vill till himmelen men ingen vill dö & Timbuktu & Damn! — Live

Tomas Bodström tycker till — för en gångs skull

Weezer — Make Believe

Filmer

På TV

Blaskan hyllar dom gamla västernhjältarna Alias Smith & Jones

Numbers, Drömmarnas tid & The 4400