Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Artikel

Tidskriftssynpunkte.rna

Allt, nog Hornsort är, den helt anrika nordiska kulturtidskriften Hornsorts färska n:r x IV, vilken har hjälte honom, eller pseudohjälte anti Hammarén själve eller hans nerskrotningshotade neurotiska ordförfattarskap närmast som något slags (inte själv-) upptaget superomkringspritt strött tema ganska många sidor med, med inte alls mindre än två långa parallella intervjuer inkluderat allt möjligt i utsago sagts, två parallella recensioner av Horla, som en i den ena av dem ger gott stryk åt DNmannen Carl XVI Rudbeck för sin tidigare skaftlösa, så stendumma kritik (rätt åt honom det), den andra, av en doktorstyp från någon de Linköpingsinstitutioner med sin idellånga utläggning om själva översättningsakten och slutligen finner honom nya Horla konstaterat vara vår mest giltige bra hel Horla överhuvudtaget detta, den enda som för härnäst kan alls endast rekommenderas av lärare (och Maupassantkännare), och tids Hornsort har även inte mindre än som också parallella recensioner ur Hammaréns prosoman ”Fluga diversé”, även en förtida halvfärdig anmälan av för ”På burklös mark”, samt därtill ett antal olika dikter av poet Hammarén även om ordvalet sort är mycket ”hm”, ävensom mera finns det av några Hammarénska brev och avfattningar, plus kanske några recensioner till över, och kanske även nånting annat om don hammare. ”Det är ju bara [enbart] de riktigt stora delikatesserna som samtidigt är giftiga och ätliga … Det är sådan deliaktess som jag hoppas att Horisont [Hornsort] kan bli. En murkla!” (ur nytillträdde chefredaktören, poet Oscar Rossi i sin tids. n:r III helår -05). Tillönskar vi honom inte sant sin fortsatta tjänst alltid. Premium för & de saknar när egen pren.avd., det av för förfrågningar, förundran går då, måste gå att göra till hos chefen själv där, uppgifter gentemot honom på tids.:s harnesk har

Horisont

Men så klart det det lösnummer var dom nu finns (överallt, Hedengrens med även). Läs de bröder om systrar fler, nej om mutanters födslar som. Med reservation än för ev. fel dock, eftersom jag inte ännu läst vidare alls de tidskrifter vilka anmäls aktualitet men.

2) Och vi har fått en helt nyslags pannordisck tidskräfta för lyra och poesi, Post Scriptum 2,54 cmheter den som, med poet hon Boel Schenlær som brännlåga och eldsjäl sig upp, förflutet tidigare på Lyrikvännen som, tja tänker kanske göra allt nånsin som inte mera gjordes hos sin forna LV för hennes del. Pappersversionen n:r I första var såsom ute med årgång fullgång det 28:e maj mån + knappt förseningsdaghar ens råd om, mån knapp inte som jag ännu rätt skamligt fått det lilja bläcket täckt i min hand, den har fasligt korta rader nog i sin tjockpocket för att Hammaréns diskbrottsdikter bort ska gå av där rätt helt block, inte bära alls rätt som längst av bra, dårsaktigt nog (tidslätets) valt sina millimetersknåp smått sånt plock istället för tum äkta fingervisning då, inte desto ack mindré hamnat medverka ha med en introduktions diktnovellett svårt om fin extra polering jäme om en viss vacker det oordinär fasad som blivit dikts ord hem (hamna), och han [jag] (sig) själv Hammarén figurerat en också lite först på olika många få ställen i den digitala uppbackarversionen, tvärtom som om mer än så med maningars meningar att undra betänkt samt:

Post Scriptum.

Koska Suomessa iho joutuu koville. LV — LV-tvålar rentvådd, schampon och tvättmedel för sådana med känsligh hud och parfymallergikernas, elegiker om. Samma firma säljer också råttgift, och bilvax, bivax, polermedel, rostskyddssprayer.

för övrigt konstig burk där deras, gjord att smörjan kommer ut underifrån, sluten ovan den.

för övrigt konstig burk där deras, gjord att smörjan kommer ut underifrån, sluten ovan den.

3) Stalker är åter kanske en ny tidskrift literatura, om den ser ljus, som det visst är meningen med att den närmar sig litt. på bulgarisckt burlekleskt konstofärdight t-sätt någon gång, det djuriskt framför lekamen och lat lässinne levt om ut, inte som man förstås aldrig vet med sådana där litterater vad det gör till av, om överhuvud nånting alls, och i första numret medverkar sedan enligt tidigare utsago ev.t viss vår Hammarén ut, först tänkt som redaktör för hela saken, även om kommunikationen brast, och straffrättsligt kanske också refuserad sist. Se närmare om Stalker ävensom texten är grymt obefintlighet i sin information,

Bokstäder

och har du kanke möjligtvis måädahända än fina extra essäer, dyrbara texter, om litt. i nästbästa bättre kvalitet bokstäver, när den raderade litteraturen var bättre i sig än radergummits senare tänkare och beträffande manier att få plåna på de dyraste frön, hör av er dit om det, kanske svarar de, ersätter Hammarén genast halvvägs, skall säkert vara maximalt udda för att ändå inte vara udda, Hammarénsk text var åtminstone om mjöl och gips, vill jag minnas det kanske nog som.

4) Subaltan, skrift hos bokförlagh H:ström är ute sist med sitt American:r II (andra n:r (II) överhuvudtaget hittills). Där berättar en viss vår käre Hammarén om hur det är att sälja bort [ut] ett stycke vit finsk fin lappmark till americkanerna, om några vedermödor längre kring försöket öka, till trots en del av den texten vërkar nog ha försvunnit någonstans, borta från betydelsen, slutet och tidskskriften. Nå introducerar (inledde) ändå (där först) på sidan av också sin numera allt längre serie översättningar av ”Korvatunturi” till engelska, numera också till latin, franska, belgisk kongofranska, även till svenska. Redux alter skrivet även utöver notis alltför om korkskruvar i rikt urval mängd, samt om amerikanska ambitiösa barns, ungdomars stavningsanomalier, ifall inte också det bidraget föll bort (blev väl inte kollat). För övrigt också är urvalet säkert nog allt lika brokigt som en loppcirkus artister i en skolklass kalufser. Lika udda och onyanserat som det där fan landet i sig. Mera dårs roadmovie-textaktigt hade förstås (emellertid) [skulle emellertid ha] efterlysts av mig själv nog, först. Allra bäst nog en herr David Uppgrens ameriketter där (icke därom) gillas till storligen, den är som nånting väl, på sitt egna sätt. Det frånsett kanske deras med en viss grym stavning i ’gles, dock. Förstår nu inte heller varför dom kallas för dikt när det är fråga om prosa helt klart. Han fick väl också en lyckad bild där vid ingången? Än ock han rymdblåsaren, planetuppfinnaren, maneret, namnet Malte Persson betänker tänker finns i, vid några ”fantastiska” sidor från hammaren när och hamnat närhet vid. Själv var jag framme och lyckades med en text av honom i Subaltan, det höll hela vägen den här gången också, utom om med hans ”högdagrarna” först. Skall så även i fortsättningen fascineras av det (andra) raka hos honom, om än med mycket uppräkning hos, sådant som kan vara lika effektfullt som vanskligt besmittat lagt. Även av förlagschefen själv vår gode H:ström kommer textsvis, placerar sig bland skribenternas rank, och subaltern herrn, han vår altar_Eríck subsjälve med en annan till (text för text), och ock Per Erik Berättaren en, röst med andra personer människornas medverkande säger, samt finns även honom upp i glaset moralisten Stigh Larsson son en finns avvägen vars texter jag inte (aldrig) [(aldrig nånsin ens)] har {haft} något över för alls som icke, intervjuen med honom en dock må okay, men är han nu sedan en sådan stor amerikafarare att ramlat ruckel. Och av ett som sammanträffande ännu, att herr Torbjörn Elenskys text är placerad rakt ovan den Hammaréns i Subaltan, hans som något slags proförarbete för sin kommande roman, handlar ock om samma indianer som förekommer i den straxt utgivna Hammarénska romanen ”På burklös mark”. M.fl. flest många namndags igen än blev därtill, Subaltern American:r svar vuxit fet bättre gott sidor sedan sedan sin introduktionen senaste höst st, bättre än jag trott aning, tänkte mig och än lika öh tjafsig om förentastatpresidenten och hans professionella administration som (skrivs som hos) alla andra svenska kommentatorers skrifter vill, nödtvungen upprepningsslogan må som, tids. Subaltan förstås inte än även ej någon helt uppbygglig läsning för amerikanska kriminalinstitut precis, där kan de dock inte svenska marginal nämnvärt och er kattsvansen ger åt dessa av svenska experters väl, avse under hugg:

förlag H:STRÖM — TEXT & KULTUR

”Subaltanens har också en korrupt och intrigerande kvalitet som inte ska[ll] underskattas, ty han har sett maktens pajasfigurer [tautologi i ordet] i sängkammaren och på supgillen[(, även i the finnish sauna)]. U[, u]niformerad [(i pyjamasränder)] och därför [(även av en)] oigenkännlig, utbytbar och självutplånande lömsk [(tömmare)].”

— Nikandér Terratologen” [Terratålogen på], (ö)känd tömmare.

(’ska’ passar ihop med ’för’, ’skall’ med ’ty’, enligt mig nog så, bör)

(Mitt ena synbarliga korrekturfel i början av mitt andra, långa (/första långa, enda långt) Subalterbidrag är inte sedan ett sådant ens, fastän det verkar så, vilket bör gå att notera med .te.x tempusbrytningen i meningen, stycket, akten. Själva prosadikten där sedan är för övrigt tröttsam, lite mindre det när den blir sex efter, som skönjer detta. Duger nästan som till stickordspåhälsnings(läsp)läsning läpp där (tunga). Samt det goda ände, att han Boet Ckarpelan fick åter en gång strävpäls kryp av mig, på sin ett sköra ords hud.)

(En synnerligen anmärkning Note verbale, att jag sägs inte ha fått någon illustration av min H:strömsk hovillustratör, plötsligt en som har närmast annat förnamn och skriver samma kvist med k istället för den fröökningens q). (hans) Han senare, den första bild med av inledningsvis, är fin, inte helt olikt den finska surrealistmästaren Seppo Arinas bild på högra trollörat, eller på några träbitar, i murar ovan tavlor, på markplan, var de.)

Sedan nog finns förstås ännu alltid ock även dessutom jämte samt som vår BLASKAN och också Hammarén där

Blaskan — Din tidning på webben!, att ty sig till gott än, haver om allt möjligt mer i oexakt, text och uppfattningar, ett av dr Hammaréns hörnfästen från första en början, näst vandrat från nummer till nummer och uppdatering, där han fått vara vild lika oprecis hästaktig sig som tjur själv en. Samt även så av .6) superbra som viss det denna PANOPTICON

panopticon som ibland allt p.g.a. ljuv sömn och annat slit lite sover tystnad emellan, men vässar järns tids igen. Av en naggande självständig tidskrift för pannoptik, ser ut från uppfattningen direkt, försöker i varje fall. Under vintern hade den Panopticon intensivt ett samröre med sin systertidskrift Panopticon ???, som har haft hjärnträd och groddfrön som ämnen sitt/sina, försökte motverka det nakna perspektivet på området, ifall den inté ändå spårade lite ut på sidan, tätnade konstigt välde, växte vilt. Oss Hammarén verkade som t.f. bitr. gästredaktör.

Och ännu ett tvektytt kort [kortfattat] brev, nästan brev blanko från eder Sverige-finnarnas riktigt egen kulturtidskrift Liekki (låga, elds) kan antyda, säga att Hammarén medverkar därstädes, om honom nationalhjälten Rautavaara (Järnfara, Järnfjäll). Hur man nu skall tolka ett brev som säger ”Tjena, tack så mycket som”. Sillanpää hette han själv, han också som skrev sig nobelpriset sitt, anor rikt säkert. Om honom som Hammarén ock tidigare avfattat speciella närgångna avslöjanden den om, men ock lite reprismera påminnas kan att tidigare har nationalhjälte Rautavaara behandlas i detta forum HT och senare kommer en bok/ minnesskrift om honom av herrn Hammaréns hand, nämligen på närståendeprogrammet att att.

Ock så har jag också fått en lätt astronomisck bokcatalog 30 x 42 cm i tusenfärgstryck, tvingar en till sig, de med sina smått tvivelaktiga titlar. Först skickade de samma katalog i vanligt format, jag gjorde ingen beställning då, det gick någon månad, det kommer denna astronomiska katalog med exakt samma titlar och bildmaterial, blott förstorat tre gånger och med finare färger, påkostad papperskvalitet, med reflekterande bokstäver och allt sådant, knepen är tydligen många och de säger sig fira 25 årsförlag, med kontor, personal, press och utgivning i Berlin, London, Paris, Madrid, San Francisco och Tokyo. För att nu göra dem glada beställde jag ”Erotica universalis”, vad den nu kan tänkas innehålla alls, ett bildurval från Pompej till Picasso. De har också utgivet en serie ”Tom of Finland”, som min mormor gillat, men beställde ändå inte den.

Också, samt i ett någorstädes zonmörkt printbladh stod det att Hammarén är ”en litterär undergång”.

Allt på räkors larm (reklam) för nåt annat än röd färg och tidskriftsstift upp, krabbans sax i samma avklippt här/där sten fan klippa hammaren & kölslägga på pålägga. Adjö slag ett.

St. Hammarén —
textexpert, auktoriserad, premierad




(PS, Parkinson sjukdom skapt — detta tog iland på stranden tand här en dåre lös, ej svensktalande läsp, frågade vad jag hette (han), oavsett om det går oss och ”Hammarén” är en förnom de plume eller ej sig, vilket det finns en del nya arga spekulationer kring och indikationer om på, svarade jag Hammarén är väl, och han (han) började först aningen ivrigt, näst benägen, nära stolt över sin översättning, hålla på sitt eget språk tal en etymologisk utläggning poet, ”du är således en hammare och en ren” (djuret), sedan fortsatte han på sina fingrar bokstavera hur det gick ihop, jag undrade om han fingervig var en heraldiker, han såg snabbt lite missnöjd ut och svor till dikt, att det kanske ändå inte är riktigt så, (jag) nickade på huvudet att det inte var så (att det inte gick ihop, snarare i så fall endast en smutsig hammare är), allt han hoppade (stoppade) tillbaka i sin båt (sig) och for iväg med sur uppsyn. Och hur av otroligt det än låter var (och i grunden inte alls märkligare det heller eller), det fördröjde inte alltför, visserligen dagar, näst som på utsatt tid, det kom även en slags ”strandsatt” kvinna simmande naken hit, som steg upp, jag rusande ut ur hus gjort, istället för med handduk, skrek, nästan vrålade att privat strand det här, packa er iväg, det försvinn allt härifrån, hon rusade tillbaka ut i havet ett (om jag trodde en kort stund att det var en sjöjungfru, i mitt infall hennes, ett försvar innan jag lite känt igen henne), men [och] hon simmade in i följande vassrugg straxt och steg upp på nytt ånyo, därifrån det också visade sig, att hon innan hade smugit lika olovligt ut i vattnet, ty hade sina kläder där ett stycke från i en hög på stranden på torkad lera (nästan skam), och visade sig vara full som en lika alika [Coleus alcmonedula] mitt på ljusan dan, svor onda moln över mig för det medan hon klädde på sig. Råkar (jag) dessutom veta att hon är magister i litteraturvetenskap. I vintras kom det också hit, någon som har sin båtplats sommartid någon promenadsträcka härifrån, frågade om hon får låna bastun här, att hon skulle fotografera en välförsedd naken neger i snön vackert (knappt ändrade på ett ansiktsuttryck när hon förklarade, att) för sitt slutarbete vid en högskola det gällde, gjorde ett (något) fotograferingsarbete på kontraster (ingen idé vara urblekt nog för att inte ge examen numera), sagt han mörk man skulle behöva varm bastu efteråt. förklarade ändock aldrig riktigt varför just den här sauna var avgörande bra. Erbjöd sig att i gengäld för det plåta mig (hon), men då var jag än besatt av tanken, min förläggare mot strömmen när redan (precis) jävligt refuserat just mitt nya förslag till pressfoto, dög inte ens fastän jag för en gångs skull förmått pådra den där patentenvisstolta en uppsyn som Arthur Rimbaud haft stundom och lyckades bli rätt känd på, som en barndomskompis domptören panelhönsmatsäckspiprörsnånting sin uppsyn den, att det minsann aldrigh mer erbjuds några andra då säkert heller nog, förstås. Ljög (jag) sagts att bastun var full av [med] röda trädgårdsobekväma möbler och att skorstenen spricker så där års (då) på vårvintern om man börjar ett tu tre plötsligt elda (delvis sant, det nog, även sant för vintern ock, alltid sant när var). Dock har vi fått framtaget som kopparsticksavbilderna på mig som poet, två stycken det sådana på mig vilka som återges om den hyllade på på På burklös mark (en bok), sedan som allt (det, den). Från henne hon litteraturmagisterns till ens, eg. från den avlidne mannens fars gårdsplan har jag för övright annat en gång expansivt stulit deras tom ganska halvstor flaska ättika, ment det är år sedan och han var professor emeritus i filosofiskt ämne, sonen dog i brännvinsångor medelst, ättikstomflaskan den var ock speciell, den hade faktiskt en måttskala i glaset allt också, fann (fanns) där därtill en kpiststyck maskingevärskula i sin hylsa. Sedan bäst försökte besökte sökte jag (upp) deras ohygieniska dass), en inrättning för sig där där fanns åter en eldgaffel, rostigh minst, främst.

någonstansifrån om:


Horisont är litteraturtidskriften som står med ett ben
på båda sidorna av Bottenviken och kisar mot Svenskfinland,
Norden, de sju haven. Unik tvålandstidskrift med en redaktör
i Svenskfinland, en i Sverige.
essä[er], analys, kritik, nyskriven skönlitteratur,
översättning, författarporträtt, debatt att
prenumeration (4+2 nummer 2005)
inom Norden 30 euro /280 sek (studerande 20 euro /1 90 sek)
utanför Norden 40 euro /370 s e k (studerande 27 euro /250 sek)
tecknaprenumeration(och välj bland
6mutpresenter för nya prenumeranter)
på adressen

.HORISONT SORT
lösnummer 10 ¤ / 90 k r
Akademiska bokhandeln (Finland);
Antikvariat & Bokhandel, Umeå; [|/ H:ström]
Antikvariat Lafkan, Vasa; Antikvariat [(ryskt låneord i finlandsv. / finskan?)]
Mikrokosmos, Vadstena; Hedengrens
bokhandel, Stockholm; Kristinestads
bokhandel; När-Bok, Närpes; Tidskriftsbutiken,
Malmö [(tok på för få ställen annars, vet jag säga)]
chefredaktör
hr Oscar Rossi
redaktör i sverige [S-] [(/ trodde mellanslagskursiv hör urhistorien till]
hr Peter Björkman
Östra Rännevallen 8, 592 32 Vadstena [(finns där annat än förutom klostret och Mikrokosmos?)]




Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #6 2005

Stefan Hammarén

Halv rehabilitering för Dante

Nånting II

Novaexpressen fel hållplats

Tidskriftssynpunkte.rna

Reportage

Så var det dags för DAST!

Thommy Sjöberg

Sandor Slash Ida

Isabelle Bervenius

Mikael Bäckman

En inblick i det svenska folkhemmet — del 3

Limerickar

Skansen (av Mikael Bäckman)

Essäer

Hjälten Jean-Paul Sartre 1905–1980

Kåserier

Är pliktmoral nödvändig?

Artiklar

Då debatten om forna Jugoslavien blev politisk skräll i Sverige

Dénis Lindbohm — en legendar inom svensk science fiction-litteratur

En liten notis kring Dick Cheney

Fredsslutet för 60 år sedan

Göran Perssons syn på yttrandefriheten och extremfeminismens framfart

Iran och USA:s nya hot

Maktens eliter som alltid korrumperas

Tomas Bodströms regelvidriga syn på information

Två gånger nyliberalismen

Upplösningen av svensk-norska unionen 1905

USA som en imperialistisk makt

Vietnamkriget som tog slut för 30 år sedan

Politik

Politiska kommentarer X

Kommentarer

Dr. Indies personliga kommentarer

Backspegeln.

Kinks och socialrealismen — Muswells Hillbillies

Böcker

Korta bokrecensioner X

Musik


Björn Afzelius & Mikael Wiehe — Malmöinspelningarna

Mikael Wiehe — Kärlek & Politik


Amerie — 1 Thing

Dr. Indie lyssnar på svenska singer/songwritern Britta Persson

Bruce Dickinson — Tyranny of Souls

Bruce Springsteen — Devils & Dust

Eels — Blinking Lights and Other Revelations

Eldkvarn — Atlantis

Freedom Call — Circle of Life

Hal — Hal

JamisonParker — Sleepwalker, The Cribs — The Cribs & Stereolab — Oscillons from the Anti-Sun

Jazzen som flyter genom livet

Sunday Nights — The Songs of Junior Kimbrough

Korta musikrecensioner VI

Leroy Burgess — undergrounddiscons husfader

Nine Inch Nails — With Teeth

Robyn — Robyn

Strip Music — Strip Music — The Plan — Embrace Me Beauty

Styx — Big Bang Theory

System of a Down — Mezmerize

Teenage Fanclub — Man-Made

The Tough Alliance — The New School

Timbuktu — Alla vill till himmelen men ingen vill dö & Timbuktu & Damn! — Live

Tomas Bodström tycker till — för en gångs skull

Weezer — Make Believe

Filmer

På TV

Blaskan hyllar dom gamla västernhjältarna Alias Smith & Jones

Numbers, Drömmarnas tid & The 4400