Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

Musik

The Tears — Here Comes The Tears

The Tears — Here Comes The Tears.En gång för väldigt länge sedan så var Brett Andersen en ung hedonistisk gud som var besatt av dom äldre gudarna David Bowie/Queen. Han sjöng sånger om olycklig kärlek eller om livsnjutningar som vi alla skulle ta del av. Men det var då som Suede var ett briljant band med Brett Andersen som huvudattraktion. Men Bernard Butler hoppade av bandet trots Suedes förmåga att trolla fram svidande sköna popsånger.Bernard Butler. Men Butler blev osams med Brett och drog iväg åt sitt håll för att börja spela själv. Bernard Butler gav ut soloplattor som var av varierande kvalitet. Men så nästan 10 år senare träffas Brett och Bernard igen för att bilda gruppen The Tears.Suede — Dog Man Star. Men gruppen The Tears låter som ett Suede på lågvarv. Jag såg hur Suede blev sämre och sämre med sina ganska så meningslösa sista skivor. Men Tears blir inget att direkt att bry sig om som band. En förutsägbar skiva med musik som mest låter som just den trista delen av Suedes karriär. Jag tar mig igenom 13 låtar som en del tycker låter som Suedes mästerverk Dog Man Star men det är inte alls sant för bandet The Tears låter som om man försöker uppnå det status Suede hade på sina tre första skivor. The Tears har ingenting att komma med, Det är ett par låtar som man möjligtvis skulle kunna säga komma i närheten av att vara någorlunda intressant eller lyssningsbara. The Tears verkar vara slut innan dom ens har börjat som band. Årets segaste skiva finns ute redan nu.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #7 2005

Stefan Hammarén

Nerland under down — Aase Berg utan (prototyp) = sämre, i recension

Thommy Sjöberg

Nationaldagen

Mikael Bäckman

En inblick i det svenska folkhemmet — del 4

Katarina Falkenberg

Se upp för folkets kärlek!


Pressmeddelande: Katarina Falkenberg — Alkemistens röda längtan

Rolf Nilsson

Omänskliga rättigheter

Limerickar

Brest (av Mikael Bäckman)

Essäer

Anders Österling — en poet som är bortglömd

Kjell E. Genberg — en författare med mångfald på programmet

Paul Theroux skriver om världens tillstånd

Artiklar

När kändisarna tog över bloggarna

Nina Solomin — Gränsen — En resa bland människor som kallas illegala

Nyliberalismen är farlig för världens värderingar

Vad händer med EU nu?

Politik

Politiska kommentarer XI

Konst

Lars Englund — Moderna museet

Lennart Rodhe — Thielska galleriet

Backspegeln.

Sommarplågor

Blaskan-hjältar

James Spader.

Böcker

Korta bokrecensioner XI

Musik


The Hellacopters — Rock & Roll is Dead (av Dr. Rock)

The Hellacopters — Rock & Roll is Dead (av Dr. Indie)


Art Brut — Bang Bang Rock & Roll

Billy Corgan — The Future Embrace

Coldplay — Speed of Sound & X&Y

Doris Duke — I’m a Loser, A Legend in Her Own Time & The Swamp Dogg Sessions and More

Fantômas — Suspended Animation

Fat Possum Records — det enda skivbolag du någonsin behöver

Foo Fighters — In Your Honor

Hot Hot Heat — Elevator

Jens Lekman — Oh You’re So Silent Jens

Korta musikrecensioner VII

Moodymann som musikens förförare

Nine Inch Nails — With Teeth

Oasis — Don’t Believe the Truth

Röyksopp — The Understanding

The Tears — Here Comes The Tears

The White Stripes — Get Behind Me Satan

Trojan Box Set — Roots & Culture

Vitalic — Ok Cowboy

Filmer

På TV

TV-serier IV