Blaskan — Din tidning på webben! ISSN: 1653-0985
Ansvarig utgivare & tillhandahållare Micheles Kindh dr.indie@blaskan.nu

Punkspecial

Talking Heads kunde allt och var ett intellektuellt krävande band

Talking Heads.Bandet är förmodligen ett av dom mest krävande banden inom punkrörelsen mycket på grund av David Byrnes intellektuella distans till världen. Han såg Amerika ur ironins glasögon och musiken var en liten satirisk världsbild från en New Yorkbo. David Byrne, trumslagaren Cris Frantz, Tina Weymouth och från Jonathan Richman’s The Modern Lovers kom Jerry Harrison med i ett band som var med och revolutionerade punken i Amerika. Dom öppnade 1975 för Ramones på numera legendariska klubben för punk … CBGB:s. Det var föresten startpunkten för hela världens punkrörelse överhuvudtaget. Talking Heads liksom övriga band skilde sig från varandra och skapade en fascinerade mångfald inom punken.

Talking Heads.Talking Heads använde sig av funken, afrikanska rytmer, elektroniska instrument och satiren som vapen där dom utvecklade all den musik som gjorde David Byrne som en av mina tidiga intellektuella förebilder omkring 1979.

Det som jag verkligen älskade med Talking Heads var deras lekfullhet och texter som brann som en pil i sin spets riktad mot en intellektuell amerikansk medelklass som var så nöjd så med världens tillstånd i Reagans Amerika. Men Talking Heads drev med värme ett USA som dom var uppväxta i. Musiken är dessutom som en del av den Amerikanska musikboken men dom var mera urbana och levde musikaliskt i en globaliserad storstadskultur. Att kunna gå på en klubb i Stockholm/Göteborg och dansa till Talking Headslåtar var så levande på något sätt.

Talking Heads — 77.Deras debutplatta 77 är en skiva som med sina klara ambitioner inte liknade någonting annat på musikscenen just då 1977 på Amerikanska punkscenen. Låten Psycho Killer blev en klassisk låt som drog med sig seriemördartemat in i musikvärlden. Den är ironisk och riktigt dansant på många sätt. Det fortsätter med låtar som har funken och västindiska tongånger som kontrast till deras politiska visioner. Skivan är ett mästerverk som fortfarande kan slå knock på mycket av den musik som kommer ut i dag.

Tom Tom Club — Tom Tom Club.Roxy Musics egen Brian Eno producerade två atmosfäriska aktstycken i skivorna More Songs About Buildings and Food och Fear the Music. Musiken är svår med lite abstrakta toner medan texterna på skivorna kunde var dadaistiska i Hugo Balls anda eller Tristan Tzaras känsla. David Byrne kunde göra covers på Al Green eller bara låta Tina Weymouth och Cris Fantz utgöra en snygg rytmsektion på låtarna. Brian Eno hade ögat för det distinkta i Talking Heads musik.

Talking Heads — More Songs about Buildings and Food.Att Talking Heads senare skulle hamna på film märker man genast på först Jonathan Demmes konsertfilm från deras turné 1983. Filmen är genomtänkt och när jag första gången såg filmen Stop Making Sense så var den mera konstupplevelse och med intressant scenografi som skapade Talking Heads scenframträdande. Det var 1984 jag såg filmen. Men sen 1986 kom filmen True Stories med det underskattade soundtracket, som har mera charm än vad man idag kan tro om skivan.

Talking Heads — Fear of Music.Men dom kreativa åren var över för bandet efter den här filmen och resten fram till 1988 handlade mest enligt mig om när David Byrne skulle bli en egen artist.

Resten av teamet laddade sig inför att fortsätta med sitt märkliga hobbyband Tom Tom Club.

David Byrne — Feelings.Bandet utom David Byrne har gjort återupplivningsförsök på Talking Heads men det är inget att bry sig om för dom bör nu vara nedlagda.

Några bra tips angående Talking Heads:

Jerry, Tina, Cris eget hobbyband Tom Tom Club förstärkt med Andrew Belew.

En skiva som kom 1981 då punk/new vawe-scenen började influeras av hip hopens första våg. Ett mästerverk inom indiedanscenen. Titel Tom Tom Club.

Av David Byrnes soloprojekt så är hans inspelning av Robert Wilsons pjäs: Music for The Knee Plays 1985 ytterst märkligt.

Även skivan Feelings från 1997 är utsökt. Men hans intellektuella ideal för världsmusik gör hans skivor lite för tillkrånglade och lite för överambitiösa så att han blivit tråkig som soloartist.

Om Dr. Indie |

Blaskan #4 2006

Punkspecial

Intro till punkspecialen


Punkkronika

Talking Heads kunde allt och var ett intellektuellt krävande band

999 — ett av punkmusikens främsta band

Bad Brains i punkens oväsen

Buzzcocks — ett band i punkens gryning

Buzzcocks — Flat-Pack Philosophy

I huvudet på en gammal punkare

Plasmatics — sex och punk

Problem — Central stimulering

Punkbitar

Punkhyllning

Punkklassiker

Raketerna — bandet som försvann

Sham 69 — direkt i mitt punkhjärta

Spizz — Where’s Captain Kirk? The Very Best of Spizz

Stiff Little Fingers som erövrade punkens sinnesvärld

Sundsvall — en punkscen bortom Stockholm

The Dickies — punkens marodörer

The Rude Kids

Stefan Hammarén

Nasa

Till Janco Karlsson

Thommy Sjöberg

Första april — Högskoleprovet — inget skämt

Alida Bok

Hets mot folkgrupp att kritisera islam?

Astrid Boman

Antisemitism och lobbyister

Forskare som lobbyister?

Miss Vampyria

Kafe 44

Mikael Bäckman

En inblick i det svenska folkhemmet — del 8

Ola Nordin

En underskattad musikgenre

Konst

Galleri Bergman: Ola Öhlin — Debutantutställning

Moderna Museet: Dick Bengtsson 1936–1989

Waldemarsudde: Bertil Vallien — Glaskonstnär

Artiklar

Direktörernas bonusbelöningar och arbetarna lönereducering

Apropå Laila Freivalds avgång enligt Dr. Indie

Kåserier

John O’Farrell

Blaskans länktips

Blaskans länktips apr 06

In memoriam

In memoriam XXVII

Tecknade Serier

Andy Riley — Kamikazekaniner & Mats Jonsson — Pojken i skogen

Böcker

Birgitta Lindqvist — Där ingen kan nås

Dan Hansén & Jens Nordqvist — Kommando Holger Meins: Dramat på västtyska ambassaden och operation Leo

Edward W. Said — Från exilen (essäer 1976–2000)

Karen Armstrong — Genom den trånga porten

Korta bokrecensioner XX

Musik

Andreas Mattsson — The Lawlessness of the Ruling Classes

Bettye Lavette — I’ve Got My Own Hell to Raise & Ann Peebles, Billy Preston m.fl. — I Believe to My Soul

Bruce Springsteen — Born to Run + 30th Anniversary Edition

Danko Jones — Sleep Is the Enemy

David Gilmour — On an Island

Juni Järvi — The Stars Above Indian Lake

Korta musikrecensioner XVI

Kris Kristofferson — This Old Road

Magnus Uggla — Ett bedårande barn av sin tid

Mogwai — Mr Beast

Morrissey — Ringleader of the Tormentors

Ronnie Spector — The Last of the Rock Stars

Rock the Joint

Små Krulliga Får

Sofa Surfers — Sofa Surfers

The Gossip — Standing in the Way of Control

The Little Willies — The Little Willies & Dolly Parton — Those Were the Days

The Young Knives

Wendy McNeill — The Wonder Show

Filmer