Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

Diskografi

10cc

Lekfull och intellektuell pop, förgylld med virtuos symfonirock. Det var kännemärket för 10cc som under 1973-75 gav ut fyra framgångsrika album. 10cc-medlemmarna — Stewart/Gouldman/Creme/Godley — hade gått på Art School, vilket inte minst märktes i deras textkompositioner. Den lekfulla satiren blev ett återkommande signum, framför allt hos kompositörsparet Creme & Godley, medan Stewart & Gouldman snickrade de mest radioanpassade låtarna. Efter ett hyggligt debutalbum presterade man tre ypperliga skivor: Sheet Music, The Original Soundtrack och How Dare You. Därefter separerades gruppen: Godley & Creme gav sig iväg på experimentella utflykter i Frank Zappas anda; Stewart & Gouldman lotsade vidare 10cc i popspåret. De bästa dagarna var dock förbi för båda konstellationerna.

Många band inspirerades av 10cc’s lekfulla popsnickrande, t ex City Boy, Split Enz och i viss mån Madness. Men efterföljarna var alla sämre.

Här följer en (subjektiv) diskografi av de fyra första, och bästa, albumen:

10cc (1973)

Den parodiska 50-talslåten "Donna", sjungen i falsett, blev 10cc’s första hit. Det övriga materialet var genomgående bättre. Fina harmonier, välljudande körer och ytterst välarrangerat — men utan att riktigt ta ut svängarna.

Sheet Music (1974)

Inledningsspåret "The Wall Street Shuffle" är en smakfull rockdänga och börshandelssatir, komponerad av Stewart & Gouldman. Därefter följer 10cc’s hela register av finurliga arrangemang och musikalisk fantasi. Kompositionerna präglas av ett fantastiskt virtuost samspel och en musikalisk humor, som går i linje med de raljanta texterna. Creme & Godley uppfann dessutom ett eget elektroniskt instrument, Gizmon, som kunde förvränga ett gitarrljud på det mest märkliga sätt. Några favoriter på albumet: den mörka, energiska bongatrumlåten "Baron Samedi"; den njutbara skrönan "Somewhere in Hollywood", samt den stillsamt symfoniska "Old Wild Men" med vackert keyboardarrangemang och änglasång av Stewart och Godley.

The Original Sountrack (1975)

Ojämnt album som inleds med den musikalliknande "Une Nuit A Paris": 10cc’s svar på Queens "Bohemian Rhapsody" — dock inte lika tilldragande. "I’m Not In Love" fick tjänstgöra som tryckare på 70-talets dansgolv och är en av gruppens mest spelade låtar. Den är uppbyggd av en mängd dubbade sångstämmor och en läcker Moog-slinga. Låten "The Second Sitting For the Last Supper" är det närmaste 10cc kom när det gällde hårdrock, medan "The Film of my Love" är en countrydänga, med sång och mandolinspel av Graham Gouldman. I övrigt rymmer albumet den undanskymda favoriten, "Blackmail", med ett långt nervdallrande slidegitarrsolo.

How Dare You (1975)

”Riktiga” 10cc’s sista skiva inleds med en överraskande läcker instrumentallåt. Därefter "Lazy Ways" med en atmosfärisk ljudbild och behagligt sömndrucken sång av Eric Stewart. Musikaliskt står 10cc här på sin topp. Bandets lekfullhet slår dock över i trams på låtar som "I Wanna Rule the World" och "Iceberg" (som avslutas med en grymtande gris). På albumets senare del skapar paret Creme & Godley några ironiskt sentimentala kärleksballader, som kanske inte faller den seriöse lyssnaren i smaken. Men man presterar också en riktig artrocklåt, kallad "Art For Arts Sake".

Lars Bärtås

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #5 2006

Science Fiction-special

Intro till Blaskans Science Fiction-special

Allen Steele — Coyote, Coyote Rising & Coyote Frontier

Bertil Mårtensson i rymdens stjärnor och vintergatans sken

Bruce Sterling — Schismatrix

John Sladek — The Complete Roderick

Orson Scott Card — Ender’s Shadow, Shadows Puppets & The Shadow of the Hegemon

Robert Bloch — den mästerlige novellisten

Science Fiction-filmer vi inte glömmer

SF i själ och hjärta

Stanisław Lem — en av science fictionlitteraturens filosofer 1921–2006

Svenska science fiction-romaner

E.P. Thompson — Sykaosdokumenten, Richard Morgan — Woken Furies & John-Henri Holmberg — Cyberpunk: En antologi

Stefan Hammarén

Inte livet på den här planeten

Mysteriet Hammarén

Våren hör till bestyret

Stefan Whilde

Attraktionslagen gäller alltid — även vid fall av gonorré, cancer och självmord

Mer fett åt svensken

Thommy Sjöberg

Rinkeby bokmässa

Mikael Bäckman

Gräsligt värre

Astrid Boman

När upphör demokratin att gälla?

Nu rannsakar Sverige sig själv på grund av medlöperiet till nazismen under andra världskriget

Replikskifte angående ”Forskare som lobbyister?”

Tack!

Rolf Nilsson

Hemlösa drabbas av valfiske

Lars Bärtås

10cc

Konst

Moderna Museet — Moderna Utställningen utvalda av Magdalena Malm och John Peter Nilsson

Artiklar

Olof Palmes död för 20 år sedan och hans gärning

Tidskrifter

Sonic #28

Tecknade Serier

Den kompletta samlingen av Lucky Luke och tv-serien

Rocky IX

Böcker

Nio gånger Harold Pinter

Sten Berglind — Raggare: Rebellerna som skakade Sverige

Musik

Backyard Babies — People Like People Like People Like Us

Band of Horses — Everything All the Time

Barbro Hörberg — Gråt i gräset

Burt Bacharach — At this Time

Deathstars — Terminal Bliss

Deltahead — Deltahead

Donald Fagen — Morph the Cat

Dr. Indies musikmix

Eric Gadd — Eric Gadd & konsert på Nalen

Firefox AK — Madame Madame

Gomez — How We Operate

Josh Ritter — The Animal Years

Korta musikrecensioner XVII

LaGaylia — Head in the Clouds

Massive Attack — Collected

Ministry — Rio Grande Blood

Neil Young — Living with War

Pearl Jam — Pearl Jam

Queen — Return of the Champions

The Concretes — In Colour & Vapnet — Jag vet hur man väntar

The Greatest Hits of Philadelphia International — 20 Soul, Disco & Funk Classics

The Morning After — The Morning After

The Raconteurs — Broken Boy Soldiers

The Radio Dept. — Pet Grief

Yeah Yeah Yeahs — Show Your Bones

Filmer

På TV

Arrested Development

TV-serier X