Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

Musik

Barbro Hörberg — Gråt i gräset (1975)

Välkommen igen Barbro Hörberg

Barbro Hörberg — Gråt i gräset.I en tid då proggen var förhärskande var det alltid befriande med en annan typ av musik som inte gav skinnklåda. Visan hade och har fortfarande ett starkt grepp över musiken i Sverige och det var dit våra blickar vändes när vi spydde över proggen. Barbro Hörberg debuterade med Musik rätt och slätt 1970 och hon kom att ge ut tre plattor till fram till sin död 1976. Gråt i gräset blev hennes sista platta och den kom 1975. Övriga plattor hette Med ögon känsliga för grönt (1973), och Gamla älskade barn (1974). Min personliga första kontakt med Barbro skedde 1970 när hon gjorde en skolturné, fruktansvärt bra redan då piskade hon skiten ur allt vad progg hette och tur var väl det att någon hade förmågan att göra det. Hon hann under sin korta men intensiva karriär, skaffa sig ett grundmurat gott rykte och den rytkbarheten håller än idag. Hennes plattor har därför med start för 2 år sedan återutgivits och hennes musikskatt har alltså blivit tillgänglig för alla fans igen. Skivbolaget Frituna har därmed gjort en stor kulturgärning värd att uppmärksammas. Samtliga plattor levereras med originalomslag och texthäfte.

Som så många av sin tid blandade hon hej vilt mellan stilarna, gärna visa med touch av jazz till exempel. Hennes musik präglades vidare av en stor portion realism och vardaglighet i texterna. Lyssna till exempel på låten Det är ingens fel om ett äktenskap som halkat in på rutinens destruktiva väg. Men här finns också humor i form av Långe Bengt eller Vill du bli min soptipp. Lyssna på de små pikanta antydningarna när den inte helt oskyldiga Barbro sjunger om långe Bengt som bilmekanikern som kan få en växelspak att rodna när han smeker in backen(!). Eller långe Bengts berömmande ord för hennes snygga brytarspetsar. När sedan bakgrundstjejerna börjar jama ”låååånge Beeengt” tror i varje fall inte jag längre att låten egentligen handlar om motordelar. Vill du bli min soptipp är den dråpliga historien om hon som har behovet av att hitta någon att dumpa all skit på. Lyssna dessutom på klassiska visor som November min vän. Suverän musik som pendlar mellan visa och salongsfäig jazz kombineras med knivskarpa vardagsbetraktelser, arrangemangen är sista touchen och mästerverket är ett faktum. Texterna är dessutom befriande rensade från ideologiska påhopp som ska få lyssnaren att tänka på ”det rätta sättet”, som annars var så vanligt under den här perioden. Detta uppskattas enormt mycket av Dr. Da Capo, då han tycker att det var just försöken till hjärntvätt som var proggens främsta kännemärke samt orsaken till att den så småningom försvann.

På just denna skiva är hon dessutom omgiven av eliten inom svenskt musikliv för hjälp med skrivandet av låtar och arrangeman. Vad sägs om namn som Bengt Hallberg, Gunnar Svensson, Berndt Egerbladh, Rune Gustafsson, Janne Schaffer osv. Trots allt detta är det Barbro som står i centrum. Hon har en rätt egen stil, det hörs framför allt i låtar som Störst av allt är rädslan som för övrigt är den mest experimentella låten på skivan. Texten är det element som bär låten, musiken blir mer en kuliss som förstärker känslorna. Så skapas ett otäckt mästerverk eftersom texten är nattsvart. Så här fortsätter det, starkaste tänkbara texter med mycket tankvärdhet och musik som både roar och oroar. Musiken hålls samman av ett kitt som hette Barbro Hörberg, en mästerdirigent som behärskar och behärskade det mesta.

Känslorna i låtarna pendlar mellan lätt mellankoli till hejdlös humor. Typisk svensk platta med andra ord. Kan någon låta bli att skrämmas av berättelsen i Störst av allt är rädslan, eller kan man hålla tillbaka ett leende när man hör de utmejslade mans- och kvinnorollerna i Efter festen eller samma känsla i I hans främmande famn? Inte jag i varje fall.

Barbro Hörberg hade alltid smakfullheten att våga gå sina egna vägar. Att våga detta i ett land där konformiteten hyllas som ideal är sådant extra beundransvärt i mina ögon. Originalitet är ledordet, utan att bryta mot de oskrivna regeler som utgör definitionen för olika genrar musik. Nyskapande är ett annat ord som beskriver Barbro Hörberg. Annorlunda vinklingar, nytänkande arr och nya lösningar. Lyssna på låten November min vän, till synes en ”vanlig” låt men det ovanliga är hur den är arrad och hur man löst vissa detaljer — Superbt. Hennes styrka ligger i att kunna göra det vardagliga intressant. Trickset hon använder är musik som bryter ny mark, och texter med annorlunda twist. Lyssna bara på scenförändringen i Det är ingens fel som markeras med en musikalisk förändring som går från visa till ragtime-jazz!

Nej, stor svensk viskonst heter bland annat Barbro Hörberg. Nu kan sådana som jag få flera julaftnar samma år, och vem tackar nej till det. Så rusa nu iväg och ta igen skadan att inte inneha hennes plattor. Stor konst växer inte på träd i Sverige, särskilt inte inom musiken men här har du en riktig pärla. Tack Frituna som har haft smakfullheten att ge ut alla hennes plattor. Det blir alltså fem julaftnar på samma år — fyra Barbro Hörberg-julaftnar och en ordinarie. Detta är inget någon kan ha råd att missa — Gråt i gräset är en svensk klassiker att hon gjorde tre till är ett rent underverk.

Dr. Da Capo

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #5 2006

Science Fiction-special

Intro till Blaskans Science Fiction-special

Allen Steele — Coyote, Coyote Rising & Coyote Frontier

Bertil Mårtensson i rymdens stjärnor och vintergatans sken

Bruce Sterling — Schismatrix

John Sladek — The Complete Roderick

Orson Scott Card — Ender’s Shadow, Shadows Puppets & The Shadow of the Hegemon

Robert Bloch — den mästerlige novellisten

Science Fiction-filmer vi inte glömmer

SF i själ och hjärta

Stanisław Lem — en av science fictionlitteraturens filosofer 1921–2006

Svenska science fiction-romaner

E.P. Thompson — Sykaosdokumenten, Richard Morgan — Woken Furies & John-Henri Holmberg — Cyberpunk: En antologi

Stefan Hammarén

Inte livet på den här planeten

Mysteriet Hammarén

Våren hör till bestyret

Stefan Whilde

Attraktionslagen gäller alltid — även vid fall av gonorré, cancer och självmord

Mer fett åt svensken

Thommy Sjöberg

Rinkeby bokmässa

Mikael Bäckman

Gräsligt värre

Astrid Boman

När upphör demokratin att gälla?

Nu rannsakar Sverige sig själv på grund av medlöperiet till nazismen under andra världskriget

Replikskifte angående ”Forskare som lobbyister?”

Tack!

Rolf Nilsson

Hemlösa drabbas av valfiske

Lars Bärtås

10cc

Konst

Moderna Museet — Moderna Utställningen utvalda av Magdalena Malm och John Peter Nilsson

Artiklar

Olof Palmes död för 20 år sedan och hans gärning

Tidskrifter

Sonic #28

Tecknade Serier

Den kompletta samlingen av Lucky Luke och tv-serien

Rocky IX

Böcker

Nio gånger Harold Pinter

Sten Berglind — Raggare: Rebellerna som skakade Sverige

Musik

Backyard Babies — People Like People Like People Like Us

Band of Horses — Everything All the Time

Barbro Hörberg — Gråt i gräset

Burt Bacharach — At this Time

Deathstars — Terminal Bliss

Deltahead — Deltahead

Donald Fagen — Morph the Cat

Dr. Indies musikmix

Eric Gadd — Eric Gadd & konsert på Nalen

Firefox AK — Madame Madame

Gomez — How We Operate

Josh Ritter — The Animal Years

Korta musikrecensioner XVII

LaGaylia — Head in the Clouds

Massive Attack — Collected

Ministry — Rio Grande Blood

Neil Young — Living with War

Pearl Jam — Pearl Jam

Queen — Return of the Champions

The Concretes — In Colour & Vapnet — Jag vet hur man väntar

The Greatest Hits of Philadelphia International — 20 Soul, Disco & Funk Classics

The Morning After — The Morning After

The Raconteurs — Broken Boy Soldiers

The Radio Dept. — Pet Grief

Yeah Yeah Yeahs — Show Your Bones

Filmer

På TV

Arrested Development

TV-serier X