Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

Korta musikrecensioner XVIII

Caroline af Ugglas — Janis Joplin på svenska

Caroline af Ugglas.Varför måste man låta exakt som Janis Joplin genom att sjunga hennes sånger med samma hesa stämma och till och med musiken låter exakt som Janis kompband Holding Brothers Company. Det är till slut ingen tolkning, utan en cover och ingenting annat. På vår redaktion försökte jag och Mr. Snaggus förstå varför det blir så osjälvständigt, och till och med fegt i att göra covers istället för en egen tolkning av sångerna. Visst har Caroline af Ugglas en fin röst och det låter välspelad men det betyder tyvärr ingenting i detta avseende, då allting förblir tråkiga covers som vi skulle kunna vara utan. Caroline af Ugglas är en vacker kvinna och ser tuff och sexig ut på omslaget då hon grenslar en motorcykel. Men jag har förut haft vissa problem med hennes låtar. Däremot är hon underbar som körledare då min vackra väninna Maria, sjunger hos henne och där är hon rolig och spännande med udda val i körsammanhang. Men den här skivan orkar man till slut inte bry sig om då musiken mest låter som en svensk Janis Joplin. Varför lyssna på trista covers då det redan finns en magnifik Janis?

Tack för skivan förresten, Maria, för att vi fick lyssna på den.

Peps Perssons Blodsband — Äntligen 2005

Peps Perssons Blodsband — Äntligen.I 40 år har Peps från sitt kära Skåne givit ut reggae och blueslåtar med klassiska texter från dom fattiga kvarteren. På 70-talet skrev Peps Persson en del politiska roliga sånger som man fortfarande kan lyssna på med nöje och känna en stor varm sympati för Peps musikkarriär. Den nya skivan eller den senaste utkom förra året efter flera års förberedelse. Låtarna är förutom Peps egna texter som har politisk nutida karaktär med sin svindlande kritik mot delar av samhället, även tolkningar av reggaefantomen Fred Hibbert och blueslegenden Sonny Boy Williamson finns på denna fina comebackplatta med hans gamla kompband. Gammal kan vara bäst helt enkelt, stundtals som i detta fall.

Chris Isaak — Best of Chris Isaak

Chris Isaak — Best of Chris Isaak.Silvertone hette skivan från 1985 som jag köpte med Chris Isaak, en skiva som Kjell Alinge på Eldorado körde låtar ifrån. Det var då jag kunde bli förälskat i ärkeromantikern Chris Isaaks sånger. Dom var doppade i 50-talets finaste Roy Obisonkänslor. Jag älskade låten Wicked Game i början av 90-talet. Det fanns många fina stunder då manen med sin eviga 50-talsstil alltid gjorde bra låtar som fortfarande känns fina att plocka fram i drömmarna. Chris Isaak har även spelad in film och rullat runt med ljuvliga vackra fotomodeller i sandstranden. Då var man nästan avundsjuk hur denna stilliga kille kunde få möjligheten att göra rockvideos med världens vackraste kvinnor. Men ändå är samlingen verkligen perfekt för romantik med den älskade du har. Som en lättsammare version av Leonard Cohen får till livs hans sånger. Spela upp och njut av livet tillsammans med en snygg samling diamanter.

SUMO — The Danceband

Först kan man tro att det handlar om vita stela ynglingar i ett klassiskt indieband eller syntband från 80-talet. Men det handlar om förvånansvärd musikaliska bidrag som blir en perfekt kontrast till det stela svartvita albumfotografiet. Musiken är house med massor av latinska rötter där vi har Simone Moreno som idag räknas till den främsta sambadrottningen. Hon skakar loss musiken och värmen kom fort fram. Men även souljazzrösten Clarisse Muvemba medverkar med snygga rösteromfång på en mysig houseskiva med latinomusiken svajande på topp. Ny intressant musik att fånga in med radarn på högsta frekvens.

Saga — Trust

Saga — Trust.Saga kommer från ursprungligen från Canada och ingick i denna progressiva rock som träaktiga grupper såsom Rush spelar. Dr. Rock kommer nog bli överförtjust i den rockmusik som Saga spelar på denna skiva skulle jag tro. Men från min horisont är den för trist, välproducerat och denna vuxna AOR-rock gör inte min själ speciellt upphetsat. Jag försöker förstå varför företrädesvis män gillar den här sortens luftgitarrövningar. Tung mastig progressiv artrock utan direkt någon känsla för vad som är konstnärlig skaparanda enligt mitt sätt att se. Musiken har långa svepande rörelser som går ut mot mina sinnen men jag känner mig döv inför dess locktoner. Det är tunga långa partier som stundtals påminner om Genesis eller YES i en del moment. Fluffiga ögonblicksbilder och syntar som talar om vad vi skall höra. Rösten sjunger om saker och ting som sker men utan att jag känner engagemang i musiken. Det är bara ett töcken av maskinella hävstänger och ett ljudlandskap jag inte kan ta mig ut för att virvla omkring i. Musiken tappar allting till slut och jag hör mig själv gäspa åt eländet.

Jaheim — Ghetto Classics

Jaheim.Jaheim — Ghetto Classics.Jaheim Hoagland är tuffaste soulkillen med hip hopballader eller mjuka övergångar av soul i R Kelly och Nellys nutida moderna anda som sitt signum i soulmusiken. Men det är viktigt att hålla på sin attityd trots att Luther Vandross ligger och pyr i bakgrunden med en ganska så romantisk manlig idealism. Nya skivan med Jaheim Ghetto Classics fortsätter på det tema som förra plattan Still Ghetto öppnade. Tuffhet parat med en mjuk sensibel soul som nästan tar andan ur dig. Jag älskar Jaheims nya skiva och ser det som klassiker för alla oss ömma själar med svaga hjärtan som tindrar när alla vackra kvinnor ler mot oss. En skiva som hyllar kärlek, romantik trots hårda kaxiga 50 Centtendensen. En av årets hittills bästa skiva där den glödheta soulen lever starkt vidare.

Stevie Wonder — A Time to Love 2005

Stevie Wonder — A Time to Love.Stevie Wonder uträttar knappast något stordåd med sin senaste skiva, utan den går lite vid sidan av hans 30 åriga mästerverk han kunde ge ut på 70-talet. Men visst svänger det om hans funkiga coola låtar liksom som skivan innehåller några av dom kanske bästa ballader dom senaste 16 åren som Stevie Wonder givit ut plattor. Dessutom står massor av stjärnor på kö för att spela med geniet. Det fina spåret If Your Love Cannot Be Moved med Kim Burrell som duettpartner slår det mesta av dom kanske två årens r&b-ballader. Jazzflöjtisten Hubert Laws spelar fint på plattan. Annars har vi den idag nästan bortglömda 90-talstjärnan India Arie med på en låt. Bonnie Riatt, Sir Paul McCartney, raplegenden Doug E. Fresh liksom Prince finns med på ett hörn. Skivan är spretig för att kunna slå dunster i hjärnans lyckoberusning. Men det är ändå stort att Stevie Wonder kan få till smäckra funkburgare av låten So What the Fuss Så plattan levererar i alla fall det bästa albumet på minst 10 år med Stevie Wonder. Då kan jag vara lycklig i alla fall.

Stevie Wonder — mirakelmannen inom musiken | Korta musikrecensioner VI

Mattias Alkberg BD — Jag skall bli en bättre vän 2005

Mattias Alkberg — Jag skall bli en bättre vän.Bear Quartets frontman Mattias Alkberg gör soloplattor med politisk vänsterpunkigt så blir jag verkligen glad för där händer det att popvänstern tar i så att det spricker. Socialisten inom mig blir ännu gladare då Mattias Alkberg alltid bara varit sig själv i text och ton. Den här skivan har små blixtrande infall. Jag faller i politisk modern progg fast då med fantasi och modernism som vapen. Bra politisk musik för min kära gamla vänster.

Om Dr. Indie |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #6 2006

Stefan Hammarén

Jevgenij Zamjatin — Berättelse om det viktigaste

Thommy Sjöberg

Himmel eller helvete?

Astrid Boman

Ändamålet helgar medlen?

Är vi på väg mot en total världsdiktatur?

Diktakrati

En demokrati att värna om?

Vem vågar ställa frågorna?

Rolf Nilsson

Bäst i världen på demokrati?

Filip Björner

Bojkotta Google

Miss Vampyria

Narnia — Enter the Gate & HIMSA — Hail Horror

Filmer: Brokeback Mountain, White Chicks, Godsend & The Return to the Texas Chainsaw Massacre

Konst

Galleri Loyal: Wes Lang & Donald Baechler — Skulls and Shit & Avgångseleverna på Konstfack vid Telefonplan

Kulturhuset: Sune Jonsson möter Walker Evans

Waldemarsudde: Ivan Aquéli & John Sundkvist

Artiklar

Fildelning

Kärnkraften i Sverige

Kommentarer kring USA

Nätet, fria informationen och industrins behov av att styra friheten

Religionerna är i grunden homosexuella sammanslutningar

Politik

Pernilla Ahlsén — En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva: Livet i skuggan av konflikten

Politiska kommentarer XVII

Böcker

Korta bokrecensioner XXI

Litterära historiska fiktioner

Backspegeln.

Lead Belly — bluesens store förnyare

Musik

Bruce Springsteen — We Shall Overcom: The Seeger Sessions

Calexico — Garden Ruin

Candi Staton — His Hands

Celtic Frost — Monotheist

Deep Purple — Made in Japan (Dr. Indie)

Deep Purple — Made in Japan (Dr. Rock)

Dr. Indies musikmix II

Eskobar — Eskobar

George Jones — den hårda countrydrömmaren

Godsmack — IV

Dr. Indie om den galne rockabillykultikonen Hasil Adkins

Helt Off — I huset & Max Peezay — Discokommittén

Iggy Pop — A Million in Prizes: The Anthology

Joe Satriani — Super Colossal

Josh Rouse — Subtítulo & Neal Casal — No Wish to Reminisce

Korta musikrecensioner XVIII

Matisyahu — Youth

Merle Haggard — Greatest Hits: Sing Me Back Home

Nils Landgren & Joe Sample — Creole Love Call

Några favoritskivor med countrygudinnan Patty Loveless

Pet Shop Boys — Fundamental

Phoenix — It’s Never Been Like That

Ray Davies — Other People’s Lives

Red Hot Chili Peppers — Stadium Arcadium

Rolf Enström — Constellations & Electro-Acoustic Music from Sweden

Ryan Adams & The Cardinals — Jacksonville City Nights & Rosie Thomas — Only with Laughter Can You Win

Southern Soul

The Flaming Lips — At War with the Mystics

The Kristet Utseende — Sieg Hallelujah

Filmer

På TV

The Complete Series of The Flash

Sport

Mardrömsöppning i fotbolls-vm