Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Artikel

Löfteskarusellen går på högvarv

Valrörelser är en märklig tid. Aldrig är väl politiker så snacksaliga, generösa och rundhänta med löften om guld och gröna skogar som dessa få veckor före valet. Denna ytterligt korta tid under mandatperiodens fyra långa år, då alla politiker till höger och vänster passionerat älskar oss väljare i en kort-kort romans.

Ingen hejd på givmildheten, nu får alla sitt: Unga och gamla, män och kvinnor, ensamstående och gifta, barnlösa och barnfamiljer, förvärvsarbetande och arbetslösa, arbete och kapital, låginkomsttagare och högavlönade, skattebetalare och nolltaxerare, fastighetsägare och hyresgäster, skolelever och pensionärer, friska och sjuka, sprinterlöpare och rullstolsburna, bilister och cykelkramare, tjocka och magra, hetero och h-b-t, manshatare och djurvänner, veganer och asätare, svennar och blattar, kristna och otrogna, kommunister och antikommunister, socialmoderater och vänsterliberaler. Alla ska med i löfteskarusellen! Ty alla är vi för en extremt kort tid målgrupper och kunder i den globala storkoncernen Sverige med filial i varje kommun.

Till all lycka behöver ju löftena bara bära fram till valnatten. Efter valvakornas segerrus eller gravöl kan de tryggt ställas in i partiernas kanslier igen. Där kan de stå — för att lite senare och i all tysthet antingen spolas eller kanske t.o.m. sopsorteras för återvinning inför nästa val. I löfteskarusellen är alla partier lika som bär, ja, det mikroskop är ännu inte uppfunnet där man skulle kunna upptäcka någon väsentlig skillnad i deras marknadsföring.

Dock är det en sak fotfolket aldrig bör glömma: Högeralliansen är trots all sin utstuderade folklighet till syvende og sidst bara ett enda hopkok av reaktionär smörja. Socialdemokratins förborgerligade och byråkratiserade ledning utgör förvisso ingen motkraft för att stoppa den reaktionära utvecklingen och vända den till en fotfolkets motoffensiv, men det är ändå inom arbetarrörelsen vi kan höja rösten och åter sätta fart på densamma! Regeringens ”samverkanspartier” sprider bara illusioner om reträtt till det trygga ”folkhemmet”. Högeralliansen kan vi aldrig avkräva något ansvar, ty den är per definition helt ansvarslös inför fotfolket! Den kan vi endast fördriva. Högeralliansen är bara klassfiendens skapelse och en marionett i händerna på storkapitalet!

Kontentan kan bara bli: Bygg hållbara fördämningar mot den veritabla störtfloden av gottköpslöften — i fackföreningar, på arbetsplatser, i grannskap, skolor, pensionärsföreningar, idrottsföreningar osv. Innan det blir för sent och vi dränks i flodvågen av allsköns löften enkom gjorda för att svikas.

Kjell Berglund, intersocialist, Gällivare

Musik

Ali Farka Toure — Red & Green

Audioslaves — Revelations

Blind Guardian — A Twist in the Myth

Så var det där med bootleg

Caribou — Start Breaking My Heart

Christine Evans — Push

DMX — Year of the Dog Again & Rick Ross — Port of Miami

Dr. Indies musikmix V

Iron Maiden — A Matter of Life and Death

Kajsa Grytt — Brott & Straff: Historier från ett kvinnofängelse

Korta musikrecensioner XX

Lambchop — The Decline of Country & Western Civilization, Pt. 2: The Woodwind Years & Damaged

Lars Winnerbäck — Efter nattens bränder: Samlingsskiva 1996–2006

Lionel Richie — Coming Home

Midlake — Bamnan and Slivercork & The Trials of Van Occupanther

Motörhead — Kiss of Death

New York Dolls — One Day It Will Please Us to Remember Even This

Outkast — Idlewild

Pink — I’m Not Dead

The Raconteurs — Broken Boy Soldiers

Razorlight — Razorlight

The Album Leaf — Into the Blue Again

The Arab Strap — The Last Romance

The Martial Arts — Do It Riot Grrl

The Roots — Game Theory, Kelis — Kelis Was Here & Missy Elliott — Respect M.E.

The Solid Gold Collection — Northern Soul

The Veronicas — The Secret Life of The Veronicas & Standard Candle — Curtains

Thom Yorke är tillbaka solokvist

Tomas Ledin — Plektrum

Totta & Wiehe — Dylan