Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Populärkultur

Alistair MacLean som äventyrsförfattare

Alistair MacLean.Han föddes 1922 och avled 1987 men blev med i underrättelsetjänsten under kriget och var även sjöman ett tag. Men det är som författare av ultrabrittiska spänningsromaner som han tog tag i oss som läsare. Alistair MacLean skriver enkla böcker med skicklig spunnen intrig som löser sig i slutet av romanerna. Språkets enkelhet men även om dom har vissa manliga drag så är dom inte övertydliga manliga överdrifter utan realismen ligger på lur. Mannen är visserligen man men det innebär inte att dom inte har öppna svagheter, känslor och en stundtals mycket bitter syn på sin verksamhet. Särskilt som i Kanonerna på Navarone, Åtta Glas och tillslut Örnnästet får dom medverkande ett bittert synsätt på hur krig eller underättelsetjänsten tvingar män till att agera mördare som leder till viss motvilja mot sin verksamhet.

Alistair MacLean kan skriva mjuka partier som leder till att kvinnor blir dom som får män att mjukna till i sin bittra manlighet. Men det är ett nöje att återigen få läsa om en del kända liksom okända böcker av denna utsökta mästare på att fånga in andra världskriget ur en brittisk synpunkt. Det finns även en stark känsla för Englands ståndaktiga perspektiv mot Tyskland och Ryssland som fiendeländer som erbjuder mord/ofrihet medan ”Old God England” är den kämpande före detta imperiemakten som fortfarande tror på sin egen storhet som makt.

Men Alistair MacLean kunde även frångå själva kriget genom att förflytta stridscenerna till Skottland, Frankrike eller Amsterdam. Det är agenter från underrättelsetjänsten som löser problemen och naturligtvis utsätts för livsfarliga situationer.

Men det som avgör Alistair MacLeans böcker hos mig är hur jag kände den här underbara spirande känslan igen som man hade när man var liten. Lässuget som bubblade upp igen därför att språket flöt på och berättelsen eggade upp min känsla. Man var med i berättelsen och man började låta fantasin få fritt fält. Hjältarna klev ut ur boken och blev levande inom min inte fantasiflöde. Det är Alistair MacLean fungerar, hans böcker blir filmiska som om dom verkligen hade hänt i verkligheten. Visst har MacLeans böcker blivit film och MacLean har även själv skrivit manuskript på sina egna böcker som skall överföras till filmduken plus skrivit filmmanus till produktioner. Han var full av skrivstoft och kunde verkligen ge oss böcker att njuta av. Det är därför Alistair MacLean blev världens största skribent inom äventyrsbokens befriande litterära fält.

Musik

Amy Grant — Time Again: Amy Grant Live All Access

Atlantic R&B 1955–1957 Volym 3

Basement Jaxx — Crazy Itch Radio

Beck — The Information

Bob Dylan — Modern Times

Bob Marley — The Ultimate Collection, The Best of Bob Marley & Colour Collection

Dionysus — Fairytales and Reality

Dixie Chicks — Taking the Long Way

Eddie Wheeler — Humble Plea

Elton John — The Captain and the Kid

En liten notering om The Rolling Stones

Evanescence — The Open Door & Black Label Society — Shot to Hell

Fibes, Oh Fibes! — Still Fresh & Emotional

Punkfunkens urfäder — Gang of Four och The Pop Group

Grandaddy — Just like the Family Cat

Hip Hop Best: The Collection

Justin Timberlake — Future Sex, Love Sounds & Beyonce — B’Day

Kasabian — Empire

Klaxons nya låtar på nätet & Junior Boys — So This Is Goodbye

Korta musikrecensioner XXI

Los Lobos — The Town and the City

Mando Diao — Ode to Ochrasy

Marit Bergman — I Think It’s a Rainbow

Nelly Furtado — Loose

OHM — Star Fall

Pete Rock — Underground Classics

Peter Nordwall Ensemble — Kanon

REM — And I Feel Fine: The Best of the I.R.S. Years 1982–1987

Scott Stappt — The Great Divide

The Killers — Sam’s Town & Barenaked Ladies — Barenaked Ladies Are Me

The Lemonheads — The Lemonheads

The Mars Volta — Amputechture

Theatre of Tragedy — Storm

Ultravox — Systems of Romance & Level 42 — Retroglide

Veruca Salt — IV

Wilson Pickett — In Philadelphia

Wolfmother — Wolfmother

Yellowcard — Lights and Sounds

Yo La Tengo — I Am Not Afraid of You and I Will Beat Your Ass