Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Stockholms Filmfestival 2006

American Hardcore

Regi: Paul Rachman

Det är den bästa och viktigaste musikdokumentär som producerats 2006 men det är en fem år gammal dröm som Paul Rachman har uppföljt genom att filma boken som ligger till grund för allting. Filmmakarna säger själva efter filmens första visning att dom ville dokumentera den scen som föddes strax efter första vågen av punkens förändring. Det har inte gjorts någon heltäckande film över den politiska förändring som skedde under tidiga 80-talet. Reagan och Thatcher skapade en nyliberal hotbild där man gav stora multinationella bolag en politisk makt över hela världen. Hardcore som är en hårdare form av punk skapade en motrörelse emot amerikanska livsstilen. För min egen del innebar det att jag upptäckte en ny punkig musikvärld då jag köpte första importskivan med Black Flag, Bad Brains, The Circle Jerks Minor Threat och Dead Kennedy eller som i mitten av 80-talet då Agnostic Front blev en stor del av 80-talets punkscen. Men det relevanta är hur dessa band färgade av sig på vår tids politiska karta. Eftersom jag själv var en del av den politiska unga vänster som låg till vänster om Vänsterpartiet. Våra hatobjekt var svenska SAF, Reagan och Thatcher som ville förstöra allt av värde genom att ge rikedom åt de rika. Företagens frihet istället för individens frihet. Det är där American Hardcore har sin monumentala betydelse eftersom vill skildra en musikscen som inte har uppmärksammat tillräckligt förutom i den här unika filmen. Dom flesta banden försvann ganska snabbt och var i övriga världen ganska så okända medan några få band fick ett mera klassiskt genombrott tack vare globala distributionskanaler. I Sverige var det Lars Aldmans Lilla bommen som kunde spela Black Flag som då blev mitt favoritband nummer ett i den här politiska aggressiva scenen. Även det kommer fram hur våldet plötsligt blev en del av den tidens punkscen i USA. Man fick en överdos av elektrifierad våldsam impuls i dåtidens hardcorescen.

Men till slut måste jag säga att Paul Rachmans film är otrolig bra och oerhörd intressant för oss som också var med och lyssnade på den musiken även i Sverige.

5 @@@@@.

Musik

Aerosmith — Devil’s Got a New Disguise

Beat Butchers — Femton år & Bolagsstämman

Consequences — Consequences

CSS — Cansei de Ser Sexy

Damien Rice — 9

Dr. Indies musikmix VII

Faithless — To All New Arrivals & Hans Appelqvist — Naima

Ghostface Killah — More Fish & Mos Def — Tru3 Magic

Ice-T — Gangsta Rap & Fat Joe — Me Myself & I

Incubus — Light Grenades & Linkin Park — Project Revolution

Janet Jackson — 20 Y.O. & George Michael — Twenty Five

Jarvis Cocker — Jarvis

Jay-Z — Kingdom Come, Snoop Dogg — The Blue Carpet Treatment & Mary J. Blige — Mary & Friends

Joanna Newsom — Ys

Joe Bonamassa — You & Me

John Lee Hooker — King of the Boogie

Korta musikrecensioner XXIII

Oasis — Stop the Clocks

Orup — Faktiskt

Scissor Sisters — Ta Dah

Slayer — Christ Illusion (Miss Vampyria)

Strip Music — Hollywood & Wolfman

Svensk Indie 1988–2006: En kärleks historia

The Acacia Strain — The Dead Walk (Miss Vampyria)

The Beatles — Love

The Hidden Cameras — Awoo

The Legends — Facts and Figures & The Plan — Walk for Gold

The Long Blondes — Someone to Drive You Home

The Magic Numbers — Those the Brokes

The Rapture — Pieces of the People We Love

The Who — Endless Wire

Yusuf — An Other Cup (Dr. Da Capo)

Yusuf — An Other Cup (Dr. Indie)