Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Intervju

Sverigedemokraterna

Få partier i svensk historia har blivit paria sedan dom blivit invalda i olika kommuner och nämnder. Partiet anser sig inte vara rasistisk utan har demokratin, FN:s mänskliga deklarationer och västvärldens normer som sin grund.

Men den här mailintervjun fick mig ändå att undra lite kring partiet ideologiska bas.

I sina principförklaringar står det följande. Här följer ett långt citat:

2. Den nationalistiska principen

Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen — principen om en stat, en nation — är grundläggande för Sverigedemokraternas politik.

Den nationalistiska principen bygger på idén om nationalstaten, att statens territoriella gränser ska överensstämma med de befolkningsmässiga gränserna. I sin ideala form är alltså ett sådant samhälle befolkningsmässigt homogent. De rådande omständigheterna i Sverige och i omvärlden omöjliggör att principen praktiseras till fullo. I många fall är nationerna vidare än statens territorium; så även för Sveriges del. Det lever ett betydande antal svenskar utanför Sveriges gränser, dock främst i vårt eget närområde. Dessutom lever här sedan lång tid tillbaka icke-svenska befolkningsgrupper, som till exempel samerna.

Statsnationen är nationalstatens motsats, och innebär att det ryms flera nationer inom en och samma stat. Sådana samhällen är ofta mångkulturella, men kan också betraktas som särkulturella där de olika grupperna lever åtskilda snarare än tillsammans.

Dessa, och andra, kränkningar av den nationalistiska principen ger upphov till instabilitet och konflikter. Gränstvister och tvister om särskilda rättigheter för olika grupper har genom århundradena fått ödesdigra konsekvenser. Av den anledningen är den nationalistiska principen central och bör eftersträvas i största möjliga utsträckning över hela världen. Låt alla folk vara herrar i eget hus.

Staten, kulturen och nationen

Staten är nationens territoriella bas och politiska centralmakt. Normalt brukar staten definieras som en samhällelig instans med monopol på våldsutövning, vars huvudsakliga uppgift är att upprätthålla ordningen i samhället och skydda det från såväl inre som yttre hot.

Kulturen utgörs av den omgivning av självklarheter, minnen och föreställningar som vi lever i och som vi är med om att forma. Kulturen tar olika form genom tid och rum. De unika och olikartade identiteter som mänsklighetens olika folk och folkgrupper uppvisar är betingade av deras respektive kulturer. Kulturell mångfald är lika nödvändig för mänskligheten som biologisk mångfald för naturen. De skilda kulturerna är mänsklighetens gemensamma arv och bör erkännas och skyddas till allas gagn.

Såväl bevarandet av den kulturella mångfalden som kravet på gemenskap inom ett samhälle gynnas starkt av om det kan ske inom ramen för ett system av nationalstater, baserade på den nationalistiska principen. Stater vilka inom sig rymmer en kulturell mångfald har alltid tenderat att förstärka den starkaste kulturen och försvaga övriga kulturer, och många kulturer har genom historien gått under till följd av sådana samhällsförhållanden.

Stater med flera relativt starka kulturer inom sig har vidare tenderat att utvecklas på sådant sätt att kulturerna utblandats, och de ursprungliga kulturernas egna identiteter har sålunda utplånats. Sverigedemokraterna slår fast att det säkraste sättet att, med beaktande av respekten för mänskliga rättigheter, skydda mångfalden av kulturer är att göra det i nationalstatens form så långt det är möjligt.

Marknadskrafterna kan inte garantera att kulturell mångfald bevaras och främjas. Följaktligen är det nödvändigt att framhålla politikens betydelse, i samverkan med den privata sektorn och det civila samhället, i ansträngningarna för att bevara den kulturella mångfalden och därigenom överlevnaden för alla folk.

Nationen kan definieras i termer av en gemensam kultur. Enkelt uttryckt tillhör två människor samma nation om de delar samma kultur. Samtidigt är förhållandet mer komplext än så, beroende på vad man väljer att tolka in i kulturbegreppet. Ovan har kultur definierats såsom ”den omgivning av självklarheter, minnen och föreställningar som vi lever i och som vi är med om att forma”. För att vi ska få en mer fullständig definition av nationen, måste sådant som språk, religion, lojaliteter och ursprung tillfogas. Man ska alltså också kunna känna igen varandra såsom tillhörande samma nation. Nationen utgörs av folket och dess särart.

Det finns otydliga idéer om nationalism och nationalstat i deras tänkande vilket dom anser jag har i mina frågor om deras nationalism.

För båda begreppen är egentligen uppkomna ur 1800-talets idéhistoriska rötter. För det dök upp två sorters nationalism under 1800-talet.

Den ena var värdekonservativ som ville folket och kungatanken till sig och se dessa växa ihop som nation och nationalstat. För utan nationalstaten fanns det ingen nationalism. Dom båda begreppen växte filosofiskt ihop organiskt med varandra. Hegel och Boström skapade den kitt som värdekonservatismen hade som grund. Det fanns i tysk romantik tron på ett folk, ett språk och en nation. Exakt det som Sverigedemokraterna har som grund i sina principer. Det är Herders filosofi som ligger till grund. Den konservativa nationalismen uteslöt främlingar från agenda. Folkets etniska tillhörighet var viktigaste principen för att skapa en nation. Det var en mytologisk konstruktion om det heroiska förflutna och historien som var det som skulle med traditionen som hjälp bygga upp en sund nationalism.

Den liberala visionen var i Sverige den fria odalbonden som var rakryggad med vikingarnas idealism som frihetsprincip som blev myten om den frie svensken. Geijer och Tegner hade det som bärande vision i sina politiska program. Individen byggde fabriker och tillsammans med det fria folket byggde upp det nya samhället. Där kungar och adel avlägsnades från makten. Det var vår natur och folket som besegrade enfalden och vi blev industrialismens kommande stormakt. Där blev det nationens uppdrag att med demokrati och frihet kasta bort värdekonservatismens usla maktprinciper.

Så där har vi två uppfattningar kring nationalism. Sverigedemokraterna verkar mest hamna mellan båda uppfattningarna. Men väljer den konservativa grunden istället för den liberala frihetens tilltro på individen. För Sverigedemokraterna verkar det mest vara folket och nationen som spökar.

Deras tilltro på Rudolf Kjelléns gamla konservativa tro på folkhemmet fick i Branting och Per Albin Hansson en ny radikal vision att arbetarklassen skulle få det bättre och erövra makten genom fria val och ge staten en ny roll i samhället. Men den tanken hade viss nationalism men socialdemokratin trodde även på internationell solidaritet mellan folken. Där Sverigedemokraterna accepterar alla folk men då inom sina egna gränser så kliver liberalismen och socialdemokratin över länders gränser.

Så Sverigedemokraterna gör därför mångkulturen och invandringen till sina stora problemområden. Där i har dom fel. Men ni läsare får döma själva efter ni läst intervjun med Sverigedemokraterna


Fråga
Jag vill först utreda och höra vad som ni anser vara den sanna grunden för ert partis grundande. Dom flesta artiklar liksom böcker menar att grunden är organisationen Bevara Sverige Svensk och senare Sverigepartiet med Anders Klarström som är era plattformar för er politik. I er egen förklaring som man finner i handlingsprogrammet och i principdokumenten så påpekar ni att 1988 är starten för partiet. Jag skulle därför gärna att ni berättande något om bakgrunden och influenserna till Sverigedemokraterna från starten 1988?
Svar
Den enande faktorn i Sverigedemokraternas barndom var, precis som vi skriver, motståndet mot den förda invandringspolitiken. Den bild jag har av partiets första år, är att partiet i sin barndom var ett ganska spretigt parti åsiktsmässigt.
I dag är Sverigedemokraterna ett parti som förenar folkhemstanken och nationalkonservatismen i en perfekt blandning. Och precis som vi skriver är syftet att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer.
Fråga
Jag skulle vilja veta någonting om vad var det som hände när nationaldemokraterna bildades som en egen utbrytargrupp från ert parti.
Svar
Det är fel att tala om en utbrytargrupp, då personerna som kom att bilda Nationaldemokraterna blev uteslutna ur Sverigedemokraterna. Anledningen till detta var dels ideologiska skillnader, dels att det fanns meningsskiljaktigheter kring hur partiet skulle styras och utvecklas.
Fråga
Vad är det som skiljer er från Nationaldemokraterna som parti?
Svar
Vi är ett demokratiskt parti och företräder en demokratisk nationalism, vilket inte minst innebär ett klart och tydligt avståndstagande mot pro-nazistiska och nazistiska grupperingar. Detta till skillnad från Nationaldemokraterna som har svårt med denna gränsdragning.
Fråga
Om jag läser era olika program så står det att ni är ett värdekonservativt parti som förändras sakta då samhället förändras. Folkhemstanken finns med som grund. Jag undrar om det är är Rudolf Kjelléns grundläggande folkhemstanke där klasser och folkgrupper inom landet förenas i en nationell tankebild. Där nationalstaten ses som en organisk utveckling där folk följer en naturlig ande i Hegel/Boströms mening. Där nationalstaten är folkets själ. Hur definierar ni nationalstaten?
Svar
Vår definition av nationalstaten finner ni i vårt principprogram på vår hemsida — Sverigedemokraternas principprogram
Fråga
Ett problem med att tala om nationalstaten att den fanns inte som juridisk filosfisk begrepp i statsvetenskaplig mening föränn på 1800-talet då behovet om en samlad stat kom till. Före det fanns det bara Kungens envälde och staten var lika med kungens välde och den kunde existera lite hur som helst. Det är först med nationalromantik och demokratins ideal som staten blev ett begrepp. Varför ser ni det så viktigt med en nationalstat med svenska rättigheter och medborgartanke enbart baserat i första hand på etnisk tillhörighet?
Svar
Huruvida nationalstaten är en förhållandevis ny företeelse eller inte, skulle vi kunna föra en separat diskussion om.
Sedan anser vi /inte/ att det är viktigt med en ”nationalstat med svenska rättigheter och medborgartanke enbart baserat i första hand på etnisk tillhörighet”. Därför kan jag inte svara på frågan. Jag menar att ni bör läsa igenom vårt principprogram, och försöka förstå vad vi skriver.
Fråga
Ni säger att ni inte är baserar er politik på rasistiska idéer utan talar om kulturella skillnader. Ni respekterar mångfald som baseras på nationalstater med klara definierbara gränser. Då blir frågan varför är det så stort problem med mångfald inom ett lands gränser?
Svar
Mångfald kan mycket väl vara något positivt, det beror dock på vad man lägger in i begreppet. Mångfald, så som begreppet används inom mångkulturalismen, innebär dock ett stort problem, då den i praktiken innebär att svenskarna tvingas till en rad eftergifter. Det är dock inte svenskarna som ska anpassa sig efter de invandrare som kommer hit, utan det ska naturligtvis vara precis tvärtom.
För att bygga ett tryggt samhälle krävs en värdegemenskap, det vill säga en minsta gemensam nämnare i form av grundläggande normer och värderingar. Vi är alla beroende av gemenskaper, människor som på olika sätt liknar oss själva och som vi kan identifiera oss med. I detta finner vi trygghet. Slås denna trygghet sönder, får vi ett samhälle med ökad otrygghet och ökat utanförskap, vilket är fallet med dagens mångkulturella samhälle.
Fråga
Dom länder som har mångfald brukar historisk sätt har dom bästa förutsättningarna med begåvning, forskning, kulturell styrka. Dom länder som bygger upp sin makt på nationalism, etnisk ideologi såsom Nazisternas Tyskland misslyckas jämt och ständigt. För dom brukar kasta ut sina begåvningar eller slå sönder sin egets land kultur på grund av nationalistiska fördomar.
Är det inte ett problem att tala om nationalism då den aldrig har uppvisat något positivt nånstans i världen?
Svar
Åter är det en definitionsfråga. Vad menar ni med mångfald? Ert sätt att använda er av begrepp tyder på begreppsförvirring och en mycket förenklad världsbild.
Om ni med mångfald menar den definition som används inom mångkulturalismen, menar jag att ni har helt fel i det ni säger. Mångfald blir då inte något positivt och knappast något som gynnar ”begåvning, forskning och kulturell styrka”. Mångfalden blir i stället något som splittrar.
Ni tycks mena att mångfald är en absolut motpol till nationalsocialismen, vilket är grovt förenklat. Vi förespråkar dock inte någon nationalsocialism och menar, naturligtvis, att deras ideologi endast är en perverterad form av nationalism. Precis på samma sätt missbrukar mångkulturalismen begrepp som mångfald. Världen är dock inte svart eller vit, så som ni tycks vilja göra gällande. Det behöver inte finnas något motsatsförhållande mellan nationalism och mångfald.
Ni har sedan en grovt förenklad och mycket fördomsfull bild av oss som parti, samtidigt som ni inte alls förstår hur vi tolkar begreppet nationalism. Att på fullt allvar, vilket ni gör, hävda att nationalismen enbart skulle vara negativ, tyder på en djup okunskap.
Nationalism kan mycket väl vara en positiv kraft; det finns en rad exempel på detta. Den nationalism vi företräder var till exempel länge en naturlig del av den socialdemokratiska folkhemstanken; den förenade och var en av byggstenarna i det svenska samhällsbygget. I själva verket menar jag att nationalismen länge var en överideologi i Sverige; en sund, enande kraft som är en av förklaringarna till Sveriges välstånd.
Fråga
Låt oss gå till Sveriges politik. Hur skall Sverigedemokraterna förvalta mandaten som ni har vunnit i valet i olika kommuner runtomkring landet?
Svar
Vi tar valresultatet på mycket stort allvar. Vi har ett brett politiskt program som vi tänker göra allt för att omsätta i praktisk politik. Detta genom inviter till andra partier, genom att lägga motioner och så vidare. Problemet är dock att få partier vill samarbeta med oss öppet, vilket naturligtvis ställer till med problem. Vi tänker dock inte låta oss nedslås av detta, utan kommer att arbeta på för full kraft. Vi kommer inte minst gå ut med egna tidningar och flygblad där vi meddelar kommuninvånarna om vårt arbete.
Vi kommer dessutom att utöka det kommunpolitiska samarbetet mellan olika kommuner där vi erhållit representation; inte minst för att vara ett stöd för varandra. Vi kommer att från central nivå satsa stora resurser på att utbilda våra kommunpolitiker.
Fråga
Finns det några nationella alternativ som ni kan tänka er att sammarbeta i Sverige om dom andra demokratiska partierna blockerar era ideal genom att inte välja att lyssna på era argument?
Svar
Min grundinställning är att vara öppna för alla alternativ i kommunpolitiken. Således kan jag tänka mig att diskutera kommunala sakfrågor med samtliga partier, detta oavsett partifärg. Demokrati kräver öppenhet och viljan till diskussion och samarbete över blockgränser.
Fråga
Om ni skulle få mera makt hur skall ni förhålla er till dagens invandring som ni kritiserar?
Svar
Det finns mycket att säga om detta. Kortfattat är huvudmålet att minska invandringen till ett minimum, inte minst för att därigenom frigöra pengar till andra ändamål, såsom skola och äldreomsorg, och arbeta för att de invandrare som finns i Sverige ska assimileras. Vidare tänker vi arbeta för att driva igenom en politik som innebär att vi hjälper människor i nöd på plats eller i närområdet.
Fråga
Hur skall ni arbeta med invadrarfrågorna ute i komunerna där ni har fått mandat?
Fråga
Är invandringen er verkligen den viktigaste frågan i Sverige? Eller har inte ni som parti med meningsfränder skapat det som ett problem. Eftersom det borde finnas viktigare frågor att ta upp när det gäller landets framtid?
Svar
Det krävs inte mycket förstånd för att inse att en rad av de problem Sverige i dag brottas med är direkt kopplade till den misslyckade invandringspolitiken. Vi påstår dock inte att invandringen är den enda frågan av vikt att diskutera, men väl en av de viktigaste.
Fråga
Så till sista frågan. Vad händer med Sverigedemokraterna inom den närmaste framtiden?
Svar
Att bygga ut partiet på alla nivåer och arbeta med siktet inställt på riksdagen 2010.