Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Konst

Liljevalchs vårsalong 2007

På ett sätt skall jag vara glad över att den politiska konsten är tillbaka på allvar på den här utställningen. Men det som var klass och stil under 60-talet och 70-talens konstscen blir här tyvärr bara simpel plakatkonst eller alltför tydliga pedagogiska pekpinnar som leder oss bara en riktning. Men så tomt och trist det blir. Så leder många tankar till att många konstnärliga objekt är barnsliga och pinsamma betraktelser att beskåda. Jag och min Väninna Susan blev lite blasé på somligt medan det fanns en del verk som fick det att brinna till och bli riktigt intressanta. Men det måste ändå till något bärkraftigt inom konsten för att väcka mitt intresse av vad som juryn verkligen. På hemsidan kan jag läsa om urvalets svårigheter och uppdrag. Men är det verkligen kvalitet som är poängen i det hela spelet. För det är för tröttsamma verk som döljer dom riktigt bra intressanta verken som har något perspektiv eller tema som kan väcka känslor. Men det som jag utläser i intervjuerna då jurygrupperna skall uttala sig deras val blir jag tveksam. Den här vårsalongen skall berätta om vad som sker inom moderna samtidskonsten, men problemet är att det aldrig har något att berätta. Det påstås att den dokumentära konsten är relevanta inslag i årets upplaga. Visst finns den politiska konsten där men den har för banala teman som knappast blir annat en löjliga uppslag av sådant som har barnasinnet kvar som ledande gestaltningsförmåga.

Till slut vill jag tillägga att vårsalongen har varit så mycket bättre förut så denna utgåva har få kittlingar men för många tomma blad av noll värde.