Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Svensk punkklassiker

Asta Kask — Dom får aldrig mig DVD

Staffan Danielsson och Erik Kolthoff

Asta Kask — En för alla ingen för nån CD

Asta Kask — Dom får aldrig mig.För mig som är född 1965 så blev punkens riktiga år någonstans mellan 1978 framtill Ebba Gröns sista år 1982 slutdomen för den första vågen av punken i Sverige. Men den överlevde och Asta Kask som började i slutet av 70-talet blev snarare bandet som symboliserade 80-talets punkvärld. De var killarna från Töreboda som med en rad klassiker spelade snabbt och fort men var ändå coola killar som både orkade och ville ge oss socialrealistiska texter med en ren lättsam vänsterideologisk världsbild. Men det lustiga blev om man ser på dokumentären är hur många inom punkrörelsen plötsligt började snacka skit om kommersialism i deras sätt att hantera punken. Själv har jag inget minne om den delen i berättelsen om Asta Kask. Men den kritiken är alltför vanlig i rörelser då dogmatiken och tråkighetens korrekta uniformer dras på av en del stolpskott. Håll rent inom rörelsen går då som en löpeld genom korrekthetens dunkla själar.

Asta Kask — En för alla ingen för nån.Deras nya skiva liksom dokumentären visar snarare på ett band som alltid gåt sin egen väg och blivit legender inom den nya punkens upptäckare.

Dom började som så många andra med att lyssna på vad som hände i England och framförallt hur Ebba Grön tog Sverige med storm och utifrån det började våra punkhjältar att försöka forma Asta Kask utifrån olika sättningar tills dom tog fart med den riktiga sättningen av Asta Kask. Filmen speglar bandet uppsättning fram till den förgörande förtalskampanj mot bandet som de enligt filmen råkade ut för och deras sista skiva hette Aldrig en lp och utkom 1986 och den är en klassisk råpunkplatta med stora skimrande klassiska punkpärlor.

Nya skivan låter som deras förra utgåvor med dom snabbaste politiska sanningar som når fram bra i mina öron. Dokumentären är viktig och bra historik över en av få gamla punkgrupper som fortfarande existerar av sin egen kraft och är vital i sin musik.

Musik

Alcaline Trio — Remains

Ambassador 21 — Drunken Crazy with a Gun

Arcade Fire — Neon Bible

Asta Kask — Dom får aldrig mig & En för alla ingen för nån

Cannibal Corpse — Kill (Miss Vampyria)

Dead Poetic — Vices

Dusty Springfield — The Very Best of Dusty Springfield

Ebba Forsberg — Ebba Forsberg

Elephant Man — Energy God: Monsters of Dancehall

Elliott Murphy — Come Home Again

Explosions in the Sky — All of a Sudden I Miss Everyone

Fall Out Boy — Infinity on High

Field Music — Tones of Town & Naked Lunch — This Atom Heart of Ours

Frida Hyvönen — Pudel

Further Beyond Nashville

Gerald LeVert — In My Songs & Missippi — The Book of Life Chapter 1

Ginuwine — I Apologize & Marques Houston — Veteran

Jean Michel Jarre — Teo & Tea

John Lee Hooker Jr. — Cold as Ice & Charlie Musselwhite — Delta Hardware

John Mellencamp — Freedom’s Road

Kaiser Chiefs — Yours Truly Angry Mob

Klaxons — Myths of the Near Future

Korta musikrecensioner XXVI

Kristin Hersh — Learn to Sing like a Star

Lindsey Buckingham — Under the Skin

Lucinda Williams — West

Mikael Herrström — The Second Waltz

Pat Travers & Carmine Appice — Bazooka

Saxon — The Inner Sanctum

Sofia Talvik — Street of Dreams & Sophie Zelmani — Memories Loves You

SUSA — Små rara hemligheter

The Earlies — The Enemy Chorus

The Stooges — The Weirdness

The Used — Berth & The Blackfield — Blackfield II

Timbuktu — Oberoendeframkallande

Weeping Willows — Fear & Love

Within Temptations — The Heart of Everything

Yes Boss — Look Busy