Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Artikel

Vem kunde den lille pojken sedan lita på?

I min barndom hade jag många lekkamrater. Jag hade fina leksaker och på den tiden var det acceptabelt att leka krig eller att leka indianer och cowboys. Jag var alltid indian.

Jag hade en hel arsenal av krigsleksaker, en massa småsoldater, flygplansmodeller och kanoner som man kunde skjuta iväg tändstickor med.

Lekarna var dock ganska harmlösa och tiden sviterna av andra världskriget lekte man på den tiden krig med tyskarna och japanerna som förlorare och underlägsen folkgrupp, givetvis med underlägsna arméer. Missnöjet med framför allt tyskarnas framfart under andra världskriget resulterade i att till och med små barn indoktrinerades att avsky det så kallade ”herrefolket”. Så, i krigslekarna fick de tyska soldaterna rejält med stryk, en upprepning av det som skedde i slutskedet av både första och andra världskriget.

Vid ett tillfälle, då jag gick i klass ett, var vi tre pojkar som lekte hemma hos mig i vår familjs hall. Det var jag, Tommy och en ny lekkamrat som Tommy hade tagit med sig. Vi lekte i vår långa hall och den lämpade sig väl för våra kanoner som vi sköt prick med. Kanonerna var laddade med tändstickor. Med dem träffade vi med precision de uppställda plastsoldaterna som sköts ner från många meters håll.

Vi var alltså tre pojkar, och i en grupp på tre vänder sig ofta två mot den tredje. Tommy, sa plötsligt i förtroende till mig om den andre pojken: ”Han har tagit dina leksaker och stoppat dem i sina fickor på sin jacka som hänger under hatthyllan.” Jag sa direkt till min mamma att Tommy hade sagt att den andra pojken hade tagit mina leksaker och stoppat dem i sina jackfickor. Min mor tittade efter och fann rikligt med leksaker i fickorna. Pojken skälldes ut och skickades ut i trapphuset. Där ute fick han ta på sig sina skor och ytterkläder som kastades efter honom under det att min mor läxade upp honom och förklarade för honom att han aldrig mer fick komma hem till oss. Han gav sig iväg utan att protestera eller ens försöka att förneka det inträffade.

Tommy och jag lekte vidare och efter en stund sa Tommy till mig: ”Det var jag som stoppade leksakerna i hans jackfickor.” Det var sista gången som jag lekte med Tommy. Det gick ju inte att lita på honom.

Det var för sent att få tag på pojken som hade anklagats för stöld. Jag hade ingen möjlighet att förklara för honom att jag nu visste att han var oskyldig eftersom jag inte visste var han bodde eller vad han hette i efternamn. Med tiden förträngde jag det obehagliga minnet av händelsen, men då jag senare i livet själv utsattes för ännu allvarligare anklagelser minnet av händelsen upp igen, lika kristallklart som om det hade inträffat alldeles nyligen.

I dag funderar jag mycket på hur vidrigt människor kan bete sig mot varandra, hur individer bestraffas utan att ens förstå för vad eller varför. Jag undrar fortfarande hur incidenten påverkade pojkens liv? Kunde han någonsin mer lita på någon?

Det har nu gått 40 år sedan dess. Tiden går tyvärr inte att skruva tillbaka och jag bär numera på en outplånlig känsla av förtvivlan och otillräcklighet i mitt bröst. För mig skulle det betyda mycket att få träffa pojken igen, om än i vuxen ålder. Jag känner mig skyldig till att han aldrig fick upprättelse. Visste jag vem han var och var han fanns så skulle jag söka upp honom och förklara för honom att jag för sent fick veta att det inte var han som hade tagit mina leksaker.

Mikael Bäckman

legitimerad sjuksköterska

Hovmantorp

Musik

Black Sabbath — The Dio Years

Blank & Jones — Relax Edtion Three, Ministry of Sound — Chillout Classics & Paul Wall — Get Money Stay Free

Bright Eyes — Cassadaga & Noise Floor Rarities 1998–2005

Bryan Ferry — Dylanesque

Dark Tranquillity — Fiction (Miss Vampyria)

Dolly Parton — The Very Best of Dolly Parton

François Couturier — Nostalghia: Song for Tarkovsky

Ghostface Killah — Hidden Darts & Big Mike — March Madness 2

Good Charlotte — Good Morning Revival, Baby Shamble — Blinding & HorrorPops — Hell Yeah!

James Brown — Number 1s

Katharina Nuttall — This Is How I Feel

Kings Of Leon — Because of Times

Koko Taylor — Old School

Korn — MTV Unpugged

Korta musikrecensioner XXVII

LCD Soundsystem — Sound of Silver

Little Man Tate — About What You Know, Hot Gossip — Angles & Goldrush — The Heart Is the Place

Lloyd — Street Love & Joss Stone — Introducing… Joss Stone

Macy Gray — Big

Måns Jälevik — For the Loveless & the Heartless

Masterplan — Mk V.2

Modest Mouse — We Were Dead Before the Ship Even Sank, Lodger-How — Vulgar & The Redwings — Love in the Ladies

Neil Young — Live at Massey Hall 1971

Redman — Red Gone Wild: Thee Album, Prodigy — Return of Mac & Timbaland — Timbaland Presents Shock Value

Rickie Lee Jones — The Sermon on Exposition Blvd.

Rob Zombie — Educated Horses (Miss Vampyria)

Rockin’ Hepcat Rockablly

Rotting Christ — Theogonia (Miss Vampyria)

Ry Cooder — My Name Is Buddy

Simply Red — Stay

Skinny Puppy — Mythmaker, Static X — Cannibal & Pro Pain — Age of Tyranny: The Tenth Crusade

The Alan Parsons Project — The Essential, Stevie Nicks — Crystal Visions: The Very Best of Stevie Nicks & Elton John — Rocket Man: The Definitive Hits

The Doors — The Best of The Doors: 40th Anniversary Mixes

The Hi-Winders — The Hi-Winders Story 1994–1996

The Horrors — Strange House

Therion — Gothic Kabbalah (Miss Vampyria)

Tiesto — Elements of Life

Tool — 10,000 Days (Miss Vampyria)

Trojan Lovers & The Kings of Reggae

Type O Negative — Dead Again