Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Hårdrock

Black Sabbath — Best of Black Sabbath Dubbelcd 2007

Chris Caffery — Pins and Needles

Black Sabbath.Nu kan jag på två cd-skivor äntligen höra allt av det som låg i Black Sabbaths riktiga karriär där allting träffades rätt. Då Tommy Iommi och Ozzy var kraftcentrumet i den tid fram till dess Ozzy sparkades ut ur bandet. Då släppte dom de låtar som idag är legendariska klassiker och som utgör stommen i deras tidsepok. Vi talar alltså om den ursprungliga sättningen innan Dio kom till bandet för att sjunga. Hans tid är ointressant för min del. Utan det är när vi hör låtar som, Iron Man, War Pigs, Paranoid, Evil Woman — som min glädje och kärlek verkligen finns för bandet. Där stoppar vi flödet av mina uppräkningar av låttitlar. Tänk er då cirka 30 låtar som forsar ut ur min cd-spelare. För bättre än så här kan jag inte tänka mig att klassiska hårdrocken skulle kunna bli. Det handlar om cirka 5 eller 6 år av Ozzy Osborne och Black Sabbath som var urkraften och fader till den mera hårdare rockens bästa utveckling, den del av hårdrocken/heavy metalen som jag lärde mig att älska till stor tack vare Dr. Rock. Denna skiva är så jävla bra.

Däremot förstår jag Dr. Rocks tvekan till Chris Cafferys soloskiva — Pins and Needles. För han ville recensera skivan. Så jag tänkte att det kanske är något för mig. Eftersom jag läst en del recensioner och intervjuer med Chris Caffery. Han är till vardags sångare i Savatage och gör en symfonisk men underlig soloskiva. Jag tycker inte alls om åbäket utan den är okänslig och tar i utan att vilja någonting med sin skiva. Tröttsam rockopera med tunga instrument, men det hjälper inte att förhöja skivans status hos mig ett smack. Dr. Rock hade skivan i sin mp3-spelare men blev trött och bytte snabbt bort skivan mot annan musik, i detta fall underbara Ramones. Chris Caffery är bättre i Savatage än på egen hand. För den här skivan stinker illa och är usel i alla dess bemärkelser.

Lyssna hellre på Black Sabbath, Helloween eller Gamma Ray. Då får du bra hårdrock.

Musik

Anthony Hamilton — Southern Comfort

Arctic Monkeys — Favorite Worts Nightmare

B.B. King — Sings Spirituals & Eric Burdon — Soul of a Man

Black Sabbath — Best of Black Sabbath & Chris Caffery — Pins and Needles

David Bowie × 3

Dimmu Borgir — In Sorte Diaboli (Miss Vampyria)

Dinosaur Jr — Beyond

Dr. Hook — Hits and History

Elliott Smith — New Moon

Electric Light Orchestra × 5

Erasure — Light at the End of the World

Franky Lee — Cutting Edge

Gary Moore — Close as You Get, Fu Manchu — We Must Obey & Porpucine Tree — Fear of a Blank Planet

Genesis — 1976–1982 & Gongs 70-tal

Grinderman — Grinderman

Groove Armada — Soundboy Rock, Feist — The Reminder & Björk — Volta

Head Cat — Fool’s Paradise

Hallucinations: Psychedelic Pop Nuggets from the WEA Vaults & The Shadows — Greatest Hits Live

Isolation Years — Sign Sign & Pelle Carlberg — In a Nutshell

Joe — Ain’t Nothing Like Me, Bobby Valentino — Special Occasion & The Eclectic Collective — The Flux

Jorn — The Gathering & Unlocking the Past

Korta musikrecensioner XXVIII

Manowar — Gods of War

Maria McKee — Late December

Ne-Yo — Because of You & Robin Thicke — The Evolution of Robin Thicke

Nikki Sudden — The Truth Doesn’t Matter

Nine Inch Nailes — Year Zero

Norman Brown — Stay with Me & Holly Cole — Holly Cole

Punk Rawk & Only Crime — Virulence

Rockhistorik × 4

Rush — Snakes & Arrows

Sahara Hotnights — What if Leaving Is a Loving Thing

The Ark — Prayer for the Weekend

The Concretes — Hey Trouble

Tom McRae — King of Cards & Tori Amos — American Doll Posse