Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Artikel

Extreme Makeover

Dokusåpor, vår egen tids farsot, har en egen terminologi där uttryck som ”extreme makeover” används för att beskriva förändring. Man kan plastikoperera sig till förändring, man kan via dessa program banta bort sitt gamla jag eller så kan man tvinga människor att byta livsstil, allt detta för att människor i grunden inte duger enligt dessa programmakare (vilken trevlig människosyn!).

Det har nu blivit dags att introducera denna nya trend även inom politiken. Först ut var Fredrik Reinfeldt då han förändrade moderaterna till att bli de nya moderaterna, som om ni frågar mig var ett riktigt lyckat grepp för vem ville ha kvar den nyliberala geggan som Bo Lundgren lämnade efter sig? Nu har det så blivit Mona Sahlins tur att utnyttja den nyupptäckta metoden, men vad har hon att erbjuda?

När Mona Sahlin tillträdde efter den maktfullkomlige, lovade hon räfst och rättarting. I praktiken är dock övriga partistyrelsen en bunt praktkonservativa återhållarfanatiker, som får partier som Tories att framstå som en bunt progressiva och utvecklingsvilliga idésprutor. ”Rör inte min välfärdsstat och kom inte med nya konstruktiva idéer om hur vi ska utforma densamma” och ”ifrågasätt aldrig partiet” tycks vara förhärskande ledord i den inre debatten. Blandar man in LO: s röst i den socialdemokratiska soppan, ja då blir det så tokigt att inte ens analysveteraner som K-G Bergström fattar vad som händer. Vad sägs till exempel om LO: s gamla käpphäst om att man månar om sina medlemmar. Det senaste är att man månat om sina medlemmar så till den milda grad att riksbanken överväger att höja reporäntan på grund av för stora lönepåslag i årets avtalsrörelse. En ränta som om jag får vara så fräck och påpeka, kommer att slå mot just det, LO: s medlemmar som hårdast.

Så hur ska egentligen Mona Sahlin agera i den soppan som kallas arbetarrörelsen men som borde kallas ”vi-som-bara-månar-om-våra-egna-privilegier-och-vår-egen-maktfullkomlighets-rörelsen”. Jag ska sammanfatta vad som hittills framkommit om socialdemokratin och stödpartierna vinner nästa val (gud förbjude):

— Återställandet av förmögenhetsbeskattningen kan ju tyckas som en i högsta grad rättvis åtgärd om det inte vore för att den gamla konstruktionen medgav att den som kunde planera sin skatt och visste hur lagstiftningen var konstruerad, kunde undvika skatt så att den låg på noll. Andra däremot som inte var så slipade kunde få betala dyrt för sin okunskap, läs: den utan kunskap i skattelagstiftning eller som inte hade råd med dyra advokater som rådgivare. Med andra ord kunde den som hade resurserna undvika all förmögenhetsskatt, och den som inget hade fick betala alltihop. Till och med riksskatteverket tyckte förmögenhetsskatten var en orättfärdig skatt och man applåderade dess slopande eftersom den drabbade dem som inte hade råd.

— Fastighetsskatten kommer tillbaka. Bra tycker nog en och annan vänsteranhängare, men låt mig då berätta följande: Bilden av en skatt som gör att människor med pengar är de enda som betalar, är i högsta grad en skev bild som bara kan ha framtänkts av en hjärntvättad kretin. De flesta som drabbas rent ekonomiskt är nämligen låg och medelinkomsttagare, det vill säga människor som har lägst marginaler i sin ekonomi. Det är nämligen så, att även låginkomsttagare vill äga sitt boende men ska då i solidaritetens namn betala till dess att han eller hon är blåa i synen. Skatten drabbar även den som ”bara” betalar en hyra till sin hyresvärd, då denna också får betala fastighetsskatt och belönar den låginkomsttagande med höjd hyra för sina fördyrade omkostnader. Med andra ord är det en omkostnad som drabbar alla och inte bara vissa som den vänsterinriktade delen av vår befolkning vill framställa det som.

— Ersättningsdelen av A-kassan ska återställas till 80 procent av lönen. Bra, nu kan man leva på sin a-kassa igen och skita i att göra rätt för sig genom att inte arbeta. Sveriges arbetsbefriade tackar säkert för detta. Socialdemokratins allomfattande recept mot avarterna i det egna systemet heter som alltid mer kontroll, en kontroll som kommer kosta än mer skattepengar och som är trög och långsam. Sänk skatten för alla inkomsttagare istället säger jag djärvt men det är nog lika meningslöst att föra en sådan dialog med ett parti som har som sitt mantra att höja skatten, som att leta efter inuiter i Sahara.

— Självkostnaden för medlemskap i facket ska också sänkas. Det tycker jag är jättebra, för då får någon annan sucker betala min avgift via skattsedeln så slipper jag själv. Det är ju exakt så jag tycker att rätt och rättvisa ska fungera, någon annan betalar min kostnad. Också när det gäller avdragsrätten i deklarationen, som den borgerliga regeringen har haft fräckheten att sänka ska återställas. Samma grundprincip där, jättebra att andra skattebetalare äntligen ska få betala för mina omkostnader Mona. Själv går jag alltid in i affärer och när det är dags att betala skjuter jag över kostnaden på någon okänd stackare som bara råkar finnas tillgänglig.

Nej, det är alltmer uppenbart för varje tänkande människa att det här landet har målat in sig i ett hörn. Den ledande politiska kraften, är den kraften som med en skicklig retorik fortsätter att föreslå en destruktiv politik för alla och envar. Med två fundemantalistpartier i släptåget fortsätter man att komma med det ena förslaget efter det andra, som väl genomfört kommer att urholka det som sossar älskar mest — den generella välfärdsstaten. Så att istället för att diskutera hur man ska lösa problemen för denna och hur man kan hitta nya idéer framför allt för finansieringen, så hittar dessa snillen istället populistiska och geniala sätt att dölja att man inte har några svar på frågorna om hur man med alternativa metoder kan finansiera välfärden. Med små härliga slagord som de flesta kan ställa upp på som ”de som har råd, ska betala” skjuter man över kostnaden på dem som tjänar minst. Fråga dig hur det kan komma sig att en svensk inkomsttagare i snitt betalar 65-70 % av sin inkomst i skatt och låt dig förskräckas. Så låt dig inte luras av dessa falska locktoner, ty falska toner är alltid ett tecken på klåfingrighet och brist på nytänkande.

Dr Da Capo

Musik

2Pac — The 10th Anniversary Collection & Styles P — The Ghost Sessions

Amerie — Because I Love It & Tank — Sex Love & Pain

Anna Nygren — In a Sentimental Mood

Bananarama — The Greatest Hits & More More More, Cyndi Lauper — Very Best of Cyndi Lauper & Sophie Ellis-Bextor — Trip the Light Fantastic

Beverly Knight — Music City Soul

Black Rebel Motorcycle Club — Baby 81

Brett Anderson — Brett Anderson

Chris Cornell — Carry On

Docenterna — Jag tar mitt liv med popmusik: 1980–2007

Dr. Indies musikmix VIII

Dream Theater — Systematic Chaos

E3 — One Soul, Carla Diamond — Unearthed, Paul Taylor — Ladies Choice & Rihanna — Good Girl Gone Bad

Eldkvarn — Svart Blogg

Ella Fitzgerald — Forever Ella & Michael Buble — Call Me Irresponsible

Ghost Club — Suicide Train

Hans Appelqvist — Sifantin och mörkret

Joan Armatrading — Into the Blues

George Jones — 40 Years of Duets, Jason Michael Carroll — Waitin’ in the Country & JJ Grey & Mofro — Country Ghetto

R. Kelly — Double Up, Carl Thomas — So Much Better & Daddy Yankee — El Cartel: The Big Boss

Korta musikrecensioner XXIX

Laakso — Mother, Am I Good Looking?

Manic Street Preachers — Send Away the Tigers

Paul McCartney — Memory Almost Full, Maps — We Can Create & The Bravery — The Sun and the Moon

Megadeth — United Abominations (Miss Vampyria)

Ozzy Osbourne — Black Rain

Pain — Psalms of Extinction (Miss Vampyria)

Paul Weller — Hit Parade

Peter Green — Supernatural

Pluxus — Solid State & Slagsmålsklubben — Boss for Leader

REO Speedwagon — Find Your Own Way Home

Sällskapet — Sällskapet

Scorpions — Humanity-Hour 1

Sinéad O’Connor — Theology

Sizzla — Reggae Salute, DJ Rondon — Dancehall Reggae 40 & Svenska Akademin — Gör det ändå

The Chemical Brothers — We Are the Night

Traste & Superstararna — Du din jävla sopa

Travis — The Boy with No Name

U.D.O. — Mastercutor

Rufus Wainwright — Release the Stars & Thomas Hellman — Departure Songs

Wilco — Sky Blue Sky