Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Pop

Brett Anderson — Brett Anderson

Brett Anderson — Brett Anderson.Jag hade hoppas att det vore så sant att ex-Suedes briljante hedonist Brett Anderson som gav liv under få år till Suedes två mest underbara skivor, Suede och Dog Man Star. Det var dom två plattorna som gjorde att jag älskade Suedes musik och konst. Men det var då när musiken var briljant och Brett Anderson sjöng som han vore David Bowie eller Marc Bolan. Då var han som bäst i sin musikalitet. Men snart brann hans känsla bort och Suedes plattor blev allt mera trista och stela. Den sista skivan som Suede gjorde var fruktansvärd usel och innebar slutet.

Mycket av orsaken var nog att Bernard Butler hoppade av Suedes för att släppa några fina soloplattor.

Men nu så återvände Bernard Butler till brett Anderson och dom släppte en skiva under begreppet The Tears, fast även den skivan blev undermålig och seg. Så nu släpper han sin soloplatta för första gången.

Men även den måste jag påpeka är verkligen trist. Den svärmar över av dogmatiska poplåtar som vill verka vara realistiska introspektiva utgjutelser kring saker som Brett Anderson vill förankra sin musik i. Händelser eller förhoppningar men det blir bara suddiga intryck av självpåtagna förebråelser och trista faktum om en musik som är borttynande och bara pretentiös i metaforer och bildspråk. Det är ingen bra konstnärlig platta som Brett Anderson har gjort denna gång. Utan ännu ett exempel på vilken floskel hans musik förvandlats till. Det är en av årets mest onödiga utsläpp eller framför allt är det en tråkig skiva, igen från hans penna i skrivarlyan. Man behöver inte Brett Andersons artistskap längre.

Musik

2Pac — The 10th Anniversary Collection & Styles P — The Ghost Sessions

Amerie — Because I Love It & Tank — Sex Love & Pain

Anna Nygren — In a Sentimental Mood

Bananarama — The Greatest Hits & More More More, Cyndi Lauper — Very Best of Cyndi Lauper & Sophie Ellis-Bextor — Trip the Light Fantastic

Beverly Knight — Music City Soul

Black Rebel Motorcycle Club — Baby 81

Brett Anderson — Brett Anderson

Chris Cornell — Carry On

Docenterna — Jag tar mitt liv med popmusik: 1980–2007

Dr. Indies musikmix VIII

Dream Theater — Systematic Chaos

E3 — One Soul, Carla Diamond — Unearthed, Paul Taylor — Ladies Choice & Rihanna — Good Girl Gone Bad

Eldkvarn — Svart Blogg

Ella Fitzgerald — Forever Ella & Michael Buble — Call Me Irresponsible

Ghost Club — Suicide Train

Hans Appelqvist — Sifantin och mörkret

Joan Armatrading — Into the Blues

George Jones — 40 Years of Duets, Jason Michael Carroll — Waitin’ in the Country & JJ Grey & Mofro — Country Ghetto

R. Kelly — Double Up, Carl Thomas — So Much Better & Daddy Yankee — El Cartel: The Big Boss

Korta musikrecensioner XXIX

Laakso — Mother, Am I Good Looking?

Manic Street Preachers — Send Away the Tigers

Paul McCartney — Memory Almost Full, Maps — We Can Create & The Bravery — The Sun and the Moon

Megadeth — United Abominations (Miss Vampyria)

Ozzy Osbourne — Black Rain

Pain — Psalms of Extinction (Miss Vampyria)

Paul Weller — Hit Parade

Peter Green — Supernatural

Pluxus — Solid State & Slagsmålsklubben — Boss for Leader

REO Speedwagon — Find Your Own Way Home

Sällskapet — Sällskapet

Scorpions — Humanity-Hour 1

Sinéad O’Connor — Theology

Sizzla — Reggae Salute, DJ Rondon — Dancehall Reggae 40 & Svenska Akademin — Gör det ändå

The Chemical Brothers — We Are the Night

Traste & Superstararna — Du din jävla sopa

Travis — The Boy with No Name

U.D.O. — Mastercutor

Rufus Wainwright — Release the Stars & Thomas Hellman — Departure Songs

Wilco — Sky Blue Sky