Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Progressiv hårdrock

Dream Theater — Systematic Chaos

Dream Theater.Bandet har hållit på sedan mitten av 80-talet och blivit en av de mest erkända metalbandet inom den progressiva hårdrocken. Progressiv hårdrock med långa partier och en orgel som sveper över gitarrpassagen medan sångaren ylar sig genom passager där metallen verkligen bedövar oss och får oss se långa noveller som berättar en långsam historia. Dream Theater som först hette Majesty bytte namn snart till Dream Theater efter en experimentell teaterscen där man sysslade med avantgardistiska teateruppsättningar.

Dream Theater — Systematic Chaos.Bandet har gjort skivor sedan 1989 och fått mest kritik eller beröm för sin form av metal. Jag lyssnade först på bandet i början av 80-talet. Då var det folk i min närhet som vill introducera mig inför den här gruppen men jag har mest slölyssnat på bandet under åren.

Så när jag bestämde mig för att recensera nya skivan så blev den en positiv överraskning för mig.

Deras skiva har gnistrande låtar som väser och häver sig riktigt bra. Långa låtar på minst 15 minuter eskapism som faller väl ut och orkar vara så där suveräna skimrande som man inte kan tro att musik kan vara. Det är ett långdraget landskap med fina låtar som tar över min värld för en stund. Dream Theater är ett skickligt musikaliskt hårdrockband som klarar att göra långa låtar utan att tappa fokus eller kraft. Den nya skivan är bra.

Musik

2Pac — The 10th Anniversary Collection & Styles P — The Ghost Sessions

Amerie — Because I Love It & Tank — Sex Love & Pain

Anna Nygren — In a Sentimental Mood

Bananarama — The Greatest Hits & More More More, Cyndi Lauper — Very Best of Cyndi Lauper & Sophie Ellis-Bextor — Trip the Light Fantastic

Beverly Knight — Music City Soul

Black Rebel Motorcycle Club — Baby 81

Brett Anderson — Brett Anderson

Chris Cornell — Carry On

Docenterna — Jag tar mitt liv med popmusik: 1980–2007

Dr. Indies musikmix VIII

Dream Theater — Systematic Chaos

E3 — One Soul, Carla Diamond — Unearthed, Paul Taylor — Ladies Choice & Rihanna — Good Girl Gone Bad

Eldkvarn — Svart Blogg

Ella Fitzgerald — Forever Ella & Michael Buble — Call Me Irresponsible

Ghost Club — Suicide Train

Hans Appelqvist — Sifantin och mörkret

Joan Armatrading — Into the Blues

George Jones — 40 Years of Duets, Jason Michael Carroll — Waitin’ in the Country & JJ Grey & Mofro — Country Ghetto

R. Kelly — Double Up, Carl Thomas — So Much Better & Daddy Yankee — El Cartel: The Big Boss

Korta musikrecensioner XXIX

Laakso — Mother, Am I Good Looking?

Manic Street Preachers — Send Away the Tigers

Paul McCartney — Memory Almost Full, Maps — We Can Create & The Bravery — The Sun and the Moon

Megadeth — United Abominations (Miss Vampyria)

Ozzy Osbourne — Black Rain

Pain — Psalms of Extinction (Miss Vampyria)

Paul Weller — Hit Parade

Peter Green — Supernatural

Pluxus — Solid State & Slagsmålsklubben — Boss for Leader

REO Speedwagon — Find Your Own Way Home

Sällskapet — Sällskapet

Scorpions — Humanity-Hour 1

Sinéad O’Connor — Theology

Sizzla — Reggae Salute, DJ Rondon — Dancehall Reggae 40 & Svenska Akademin — Gör det ändå

The Chemical Brothers — We Are the Night

Traste & Superstararna — Du din jävla sopa

Travis — The Boy with No Name

U.D.O. — Mastercutor

Rufus Wainwright — Release the Stars & Thomas Hellman — Departure Songs

Wilco — Sky Blue Sky