Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Brittrock

Manic Street Preachers — Send Away the Tigers

Manic Street Preachers — Send Away the Tigers.Nu skall jag berätta om hur jag älskade Manic Street Preachers som band och hur jag tappade tråden när dom blev ett tråkigt arenarockband.

Manic Street Preachers — Everything Must Go.Men det var ett band som vid sidan av Suede hade två karismatiska medlemmar som låtskrivare och sångare som gav deras musik en säker socialistisk position inom musikvärlden vid sidan om Primal Scream. Låtskrivaren var Richey James som även spelade gitarrist men var bandets trasiga själ som drog åt ett håll som till slut efter några framgångsrika plattor bara en dag 1995 bara försvann och har inte sedan dess syns till. Men han har en ständig reservplats stående hos bandet.

Manic Street Preachers — Generation Terrorists.Sångaren och nuvarande ledargestalt är James Dean Bradfield som även han hade problem med sin hälsa ett tag. Men kom alltid igen på något sätt genom att fånga in sina demoner i text och lyrik.

Musikaliskt har bandet alltid varit bombastiska och på gränsen till indierockens svar på arenarocken. Jag upptäckte dom med det album som är deras trio av starka album.

Generations Terrorists 1992; The Holy Bible 1994 och Everything must go 1996.

Dessa tre skivor var dom som jag sätter högst värde på därför att dom är mäktiga katedraler som försätter jorden i gungning och bygger upp musik som vågade ta ställning utan bli som Sting, träaktiga. Därför blir deras nya skiva efter flera års tystnat en märklig upplevelse. För jag började snart uppleva bandet som trist och dom utvecklades inte så mycket i slutet av 90-talet eller i början av 2000-talet.

Manic Street Preachers — The Holy Bible.Där slutade mitt umgänge med bandet som jag nu fick återuppta därför att deras nya skiva som varken är bra eller dålig ändå är intressant som karta över bandets utveckling sedan sist. Det är en röst som blivit äldre medan musiken står stilla och låter mest som dom gjorde för 15 år sedan. Skivan har samma upplägg dom haft förut med sin musik. Den är skimrande på ett sätt men mest tragiskt. Jag tycker att bandet fortfarande står och stampar på den fläck dom ville införliva i vår världsbild på 90-talet. Så nya skivan blir en okej känsla men den behöver inte vara samma sorts uppgörelse detta band sysslat med för 15 år sedan Livet har gått vidare men det har inte detta band. Så på sin höjd så kan man lyssna på den för stunden. Snart bleknar minnena bort liksom skivan. Som sagt var, okej är ordet jag kan beskriva skivans ande.

Musik

2Pac — The 10th Anniversary Collection & Styles P — The Ghost Sessions

Amerie — Because I Love It & Tank — Sex Love & Pain

Anna Nygren — In a Sentimental Mood

Bananarama — The Greatest Hits & More More More, Cyndi Lauper — Very Best of Cyndi Lauper & Sophie Ellis-Bextor — Trip the Light Fantastic

Beverly Knight — Music City Soul

Black Rebel Motorcycle Club — Baby 81

Brett Anderson — Brett Anderson

Chris Cornell — Carry On

Docenterna — Jag tar mitt liv med popmusik: 1980–2007

Dr. Indies musikmix VIII

Dream Theater — Systematic Chaos

E3 — One Soul, Carla Diamond — Unearthed, Paul Taylor — Ladies Choice & Rihanna — Good Girl Gone Bad

Eldkvarn — Svart Blogg

Ella Fitzgerald — Forever Ella & Michael Buble — Call Me Irresponsible

Ghost Club — Suicide Train

Hans Appelqvist — Sifantin och mörkret

Joan Armatrading — Into the Blues

George Jones — 40 Years of Duets, Jason Michael Carroll — Waitin’ in the Country & JJ Grey & Mofro — Country Ghetto

R. Kelly — Double Up, Carl Thomas — So Much Better & Daddy Yankee — El Cartel: The Big Boss

Korta musikrecensioner XXIX

Laakso — Mother, Am I Good Looking?

Manic Street Preachers — Send Away the Tigers

Paul McCartney — Memory Almost Full, Maps — We Can Create & The Bravery — The Sun and the Moon

Megadeth — United Abominations (Miss Vampyria)

Ozzy Osbourne — Black Rain

Pain — Psalms of Extinction (Miss Vampyria)

Paul Weller — Hit Parade

Peter Green — Supernatural

Pluxus — Solid State & Slagsmålsklubben — Boss for Leader

REO Speedwagon — Find Your Own Way Home

Sällskapet — Sällskapet

Scorpions — Humanity-Hour 1

Sinéad O’Connor — Theology

Sizzla — Reggae Salute, DJ Rondon — Dancehall Reggae 40 & Svenska Akademin — Gör det ändå

The Chemical Brothers — We Are the Night

Traste & Superstararna — Du din jävla sopa

Travis — The Boy with No Name

U.D.O. — Mastercutor

Rufus Wainwright — Release the Stars & Thomas Hellman — Departure Songs

Wilco — Sky Blue Sky