Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Klassisk musik

Aleksandr Skrjabin — Vers la flamme

Niklas Sivelöv

Skrjabin är en avancerad musiker som skrev mest för piano. För det var där han mest utvecklade sin talang och förmåga att placera in den åt en dragning åt mysticism av en mera religiös och filosofisk karaktär. Man upptäckte den magiska poetiska livskänslan. Se bara hur Alexandr Blok som var vän med Majakovskij vilket skrev en stark symbolisk poesi som vann gehör i djupet av den ryska traditionen av religiös kultur. Även den mest socialistiska revolutionära filosofin har en religiös tidstypisk rysk ande i sig själv. Se hur Sjostakovitj skrev en mystisk musik som i första stund kunde tänkas vara en rationell musik under Stalins tidsepok. Men det är väldig rysk musik i grunden som färgas av hans uppväxt i Ryssland.

När jag nu lyssnar på svenska pianisten och generationskamraten Niklas Sivelöv som spelar Skrjabin på ett lysande sätt. Progressivt framförd, men ändå lugnt metodiskt fast den verkar vara aggressivt spelad på ett sätt jag föredrar framför försiktiga tolkningar av Chopins etyder. Här hamras det och det är precis som Niklas Sivelöf och Ulla-Britt Edberg skriver i text och intervju angående Skrjabins musik. Han färgade sitt spel med ett större tonregister och formulerade framtida klangvärldar som till och med förebådade elektroniska musikens framfart. Hans musik hade en sådan stark innovation på att förändra skalor och musikens framtid att det fanns inga möjligheter under hans levnad (1872-1915) att kunna fånga in hela essensens av musiken. Det var tack vare tidens utveckling som man kan frambringa hans musik. På den här skivan fulländar Niklas Sivelöv Skrjabins pianostycket perfekt och ger oss briljant uppvisning i stark emotionell klassisk modernism.

En av de stora skivorna att lyssna på i dag. Utgiven 2006 men fungerar i alla tidevarv.

Tips om andra bra stora svenska unga framgångsrika musiker:

Peter Jablonski och Martin Fröst.

Musik

50 Cent — B.C. Before Curtis & T.I. — T.I. vs. T.I.P.

Akon — In My Ghetto

Aleksandr Skrjabin — Vers la flamme

Alf — Din gråtande clown

Bon Jovi — Lost Highway

Crowded House — Time of Earth

Dale Watson — From the Cradle to the Grave

Dark Tranquillity — Fiction (Miss Vampyria)

Dr. Indies musikmix IX

Evanescence — Justice

Freedom Call — Dimensions

Gary Glitter — Many Happy Returns: The Hits & Sweet — Hit Collection

Graham Parker — Don’t Tell Colombus

Happening, Alive and Nasty: The EMI Punk Singles Collection & Bad Religion — New Maps of Hell

Interpol — Our Love to Admire

Justice — Cross, Lifehouse — Who We Are & David Guetta — Pop Life

Korta musikrecensioner XXX

Marilyn Manson — Eat Me, Drink Me

Mauro Scocco — Ljudet av tiden som går & Per Gessle — En händig man

Mavis Staples — We’ll Never Turn Back & Carla Thomas — The Queen Alone

Mustasch — Latest Version of the Truth

Nouvelle Vague — Bande a part

Patti Smith — Twelve

Poison — Poisond & Velvet Revolver — Libertad

Ryan Adams — Easy Tiger

Lisa Rydberg & Gunnar Idenstam — Bach på svenska

Scariot — Momentum Shift

Smashing Pumpkins — Zeitgeist

Soundtrack för sommaren

Svensk Postpunk Klassiker

The Police — The Police, Tim Armstrong — A Poets Life, Social Distortion — Greatest Hits & No Fun at All — Touchdown

The Polyphonic Spree — The Fragile Army

This Perfect Day — Setting Things Straight 1987–2007

Tinariwen — Aman Iman: Water Is Life

Traveling Wilburys — The Traveling Wilburys Collection

W.A.S.P. — Dominator (Miss Vampyria)