Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Politik

Putins patetiska politik

Så har han gjort det igen. Återigen står en hel nation i någon slags internationell skamvrå, därför att en person och hans jasägande småpåvar har lett in en stat in i en utrikespolitisk återvändsgränd. Det jag tänker på är naturligtvis det bilaterala bråk som uppstått mellan Ryssland och Storbritannien i kölvattnet på giftmordet som bär alla kännemärken för ett beställningsarbete från rysk säkerhetstjänst i London för nästan två år sedan. Det är naturligtvis Storbritanniens rätt att begära en misstänkt för dådet utlämnad för förhör i samband med utredningen som brittisk polis just nu driver mot en rysk medborgare. Det är helt i enlighet med alla internationella rättsliga överenskommelser att få förhöra och arrestera också en utländsk medborgare. I andra vågskålen strider det naturligtvis att som ryssland skapa en lag som förbjuder utlämnande därför att man skrivit på internationella traktat som ska underlätta samarbete på juridikens område. Allt annat är ren och skär desinformation, vilket ju Putin och hans pojkar visat sig så durkdrivna på.

Om det vore så enkelt som att dessa dödgrävare på den internationella scenen bara drog ett löjets skimmer över sig och sitt folk, men det går tyvärr djupare än så. Det som nu kommer att inträffa som en ren konsekvens av ett nästan trotsigt beteende, är att förbindelserna på det diplomatiska området kommer att nå en ny istid. Det är inte bara Storbritannien som kommer att dra slutsatsen att Ryssland är en näst intill omöjlig samarbetspartner inom flertalet områden, utan med engelsmännen kommer troligen flertalet EU-länder att ställa upp solidariskt. Inte mig emot kommer därför samarbetet att utesluta ett flertal områden. I dess frånvaro kommer språket mellan de båda sidorna att ta sig övertoner av maktanspråk, samarbetet kommer att avstanna och fortsätta enbart på de områden där inget annat alternativ finns som till exempel inom energiområdet. Så fort det finns ett alternativ till Ryssland även på detta område, kommer dock ryssarna tyvärr få erfara att många nationer kommer att vända dem ryggen.

Det blir inte enklare av att samtidigt som det diplomatiska skramlet tilltar, ökar också misstron därför att maktmänniskorna i Moskva bestämt sig för att säga upp det nedrustningsavtal som begränsat antalet trupper i Europa. Genom att på detta sätt öppna för en ny era av kapprustning på den kontinent som vunnit så mycket på just nedrustning, visar hur långt Moskva är berett att gå i sin destruktiva strävan. För den som kunnat se att det har enbart inneburit vinster att nedrusta, kommer månadens besked som en rak höger och den kommer dessutom från ett gäng som för länge sedan förbrukat sitt internationella förtroendekapital. Som för att fullända denna likvaka över förlorad rysk utrikespolitik, kommer samtidigt nästa besked som om man i Moskva bara ville visa att maktanspråk är den nya tidens melodi som ska få ersätta de mer vänskapliga varianterna. Att Kosovofrågan varit en infektionshärd från första början är ingen överdrift. Att Ryssland har haft åsikter om Matti Ahtisaris arbete med att lösa frågan som FN: s sändebud i regionen, är inte heller en nyhet. Men att man nu i månaden deklarerade att man säger nej till det liggande förslaget som presenterares tidigare utan att ens bry sig om att öppna för en diskussion, det är en nyhet och dessutom återigen en konfrontationslinje inom diplomatin. Att man dessutom så oförbehållsamt stöder den ena sidan i konflikten, den Serbiska, är ett direkt bekymmer. Den andra sidan av de rivaliserande grupperna, Kosovoalbanerna, har därmed fått vatten på sina kvarnar när man hävdar att Kosovos öde styrs av Serbernas läppar och stöds av Ryssarnas tänder. Därmed kan Ryssland ha bidragit till att den Albanska sidan blir alltmer radikal och därmed alltmer oförsonlig i sina krav. Situationen i förhandlingarna kan mycket väl vara låsta för många år och till och med årtionde framåt på grund av ren utrikespolitisk klantighet av Ryssland.

För att underkuva och försäkra sig om att Europa blir Rysslands lydiga lilla redskap i detta maktspel, försöker Putins patrask att slå in en kil mellan de olika länderna genom att använda deras beroende av rysk olja och naturgas. EU måste, enligt mig, därför upprätta nya strategier på olika områden för att möta hotet från ett land som både blir allt mindre pålitligt och som samtidigt uttalar allt mer maktanspråk:

För det första måste alla stater redan nu börja ett samarbete om framtidens energiförsörjning, där inga dörrar är stängda så långe dessa energikällor är förnyelsebara och inte bidrar till växthuseffekten. Den Europeiska marknaden måste också innefatta handeln med energi så att ens underskott kan täcka en annans underskott.

Det måste dessutom finnas en gemensam linje gentemot Ryssland på energipolitikens område. Det går inte att som idag att ett land gör upp om gas-och oljeinköp och därmed isolera de andra länderna inom EU som Tyskland gjort och som Frankrike håller på att göra.

För det andra måste en gemensam strategi på diplomatins område utarbetas gentemot Ryssland så att deras maktambitioner går att mota i grind så tidigt som möjligt.

Länder som Sverige kan inte längre kräva att ha hög trovärdighet samtidigt som vi begår det historiska misstaget att nedrusta. Ett faktum som dessutom bevisar att svenskar är oförmögna att lära sig av historien då vi begått exakt samma dumhet en gång tidigare.

Politiken måste tyvärr gå ut på att få Ryssarna att vika av från den nya inslagna linjen och detta kommer att kräva ett större samförstånd än vad EU har visat upp på senare tid. Det kommer också är jag rädd för, kräva en större konfrontationsvillighet eller i varje fall hotet om detta då detta tydligen är det enda språk som Moskva är kapabelt att tala idag.

Dr. Da Capo

Musik

Arbogast — Too Proud to Stick to Winners

Bad Brains — Build a Nation

Dan Berglund — Såna som vi… & Lars Demian — Välkommen hit

Bonde do Rolê — With Lasers

Boz Scaggs — Runnin’ Blue

CocoRosie — The Adventures of Ghosthorse and Stillborn

The Detroit Cobras — Tied & True & Nick Lowe — At My Age

Editors — An End Has a Start, Tunng — Good Arrows, Richard Hawley — Lady’s Bridge, Joseph Ruarri — Tales of Grime & Grit, Unkle Bob — Sugar and Spite, The Enemy — We’ll Live & Die in These Towns & The Marzipan Man — Stories

Green Day — Transmissions

Ian Hunter — Shrunken Heads

Iron Savior — Megatropolis

Korn — Untitled & Nick Black — Hollow

Korta musikrecensioner XXXI

Mörbyligan — persona non grata?

Prince — Planet Earth

Soulsavers — It’s Not How Far You Fall, It’s the Way You Land & Specimen — Electric Ballroom

Taken by Trees — Open Field

The High Llamas — Can Cladders

The White Stripes — Icky Thump

Turbonegro — Retox

Wicked Little Dolls — Wicked Little Dolls