Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Världsförändrare

The Clash — London Calling 1979

The Clash — London Calling.Det är omvittnat att inspelningen av dubbelskivan London Calling är en av musikhistoriens mest galna som kunde bli inspelad. Det handlar om producenten Guy Stevens som mest ägnade sig åt att producera Mott The Hooples album under en del år på 70-talet. När The Clash skulle spela in det här albumet så insåg dom att det handlar om en galen genialisk producent som kastade stolar och instrument omkring sig i studion. Guy Stevens till och med hällde whisky på Joe Strummers piano för att kunna förändra ljudet på låtarna. Guy Stevens föddes 1943 och dog redan 1981. Inspelningen av London Calling med Guy Stevens kan nog jämföras med inspelningen då Ramones samarbetade med Phil Spector. Han hotade Ramonesgänget med pistol och var allmänt instabil under hela produktionen.

The London Calling blev till slut en dubbelplatta som är ett av rockhistoriens allra bästa album och den skiva som jag älskar allra mest under de 28 åren jag har lyssnat på skivan. Den har allt man kan önska av en perfekt skiva. Ska, reggae, rockabilly, jazz och punk i en enda stor suverän mix. The Clash hade en förmåga som bara få band kunde prestera i historien. Nämligen förmågan att suga till sig den musikkultur som fanns i det förflutna och den musik som alltid pågår i samtiden. The Rolling Stones, Primal Scream och några till tog till sig omvärldens musikstilar och det som pågick ständigt runtomkring världen. Tack vare den här skivan så upptäckte jag många nya uttryck och referenser till fantastisk musik som bara väntade på att få ta form i mitt liv.

The Clash.The Clashskivan London Calling är som ingen annan skiva jag har i min samling. Det är en klenod som jag nu har köpt på cd sedan många år. Dubbelplattan har komprimerats ned till en enkelcd vilket gör den hanterbar och lätt att spela varenda gång jag tar fram skivan. Musiken gör att jag får gåshud och mina känslor hamnar i gungning. Få plattor kan ta ut musiken i så många olika vägar att man bara häpnar varje gång jag lyssnar på London Calling.

Det är ett starkt album som tar fram det bästa av det som utgör bandets förmåga att prestera så bra text och så kraftfulla låtar. Allt som kan tas för det bästa av The Clash förenas på detta album som har betytt mest för min personliga smak och det som utgör min kärlek till musiken.

London Calling är ett album som verkligen tog form i punken mest kreativa fas och förändrade mycket av världens perspektiv på musiken som motor i människans liv.

Musik

Arbogast — Too Proud to Stick to Winners

Bad Brains — Build a Nation

Dan Berglund — Såna som vi… & Lars Demian — Välkommen hit

Bonde do Rolê — With Lasers

Boz Scaggs — Runnin’ Blue

CocoRosie — The Adventures of Ghosthorse and Stillborn

The Detroit Cobras — Tied & True & Nick Lowe — At My Age

Editors — An End Has a Start, Tunng — Good Arrows, Richard Hawley — Lady’s Bridge, Joseph Ruarri — Tales of Grime & Grit, Unkle Bob — Sugar and Spite, The Enemy — We’ll Live & Die in These Towns & The Marzipan Man — Stories

Green Day — Transmissions

Ian Hunter — Shrunken Heads

Iron Savior — Megatropolis

Korn — Untitled & Nick Black — Hollow

Korta musikrecensioner XXXI

Mörbyligan — persona non grata?

Prince — Planet Earth

Soulsavers — It’s Not How Far You Fall, It’s the Way You Land & Specimen — Electric Ballroom

Taken by Trees — Open Field

The High Llamas — Can Cladders

The White Stripes — Icky Thump

Turbonegro — Retox

Wicked Little Dolls — Wicked Little Dolls