Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Musikkrönika

Kip Anderson — den förlorade soulstjärnan

Southern soulgiganten kip Anderson är numera bortglömd i allmänna tillståndet men vi musikälskare har hans gärning friskt i minnet. Då hans soulmusik brinner fullständigt och hans röst en dem mest dynamiska röst med omfång jag känner till. Sam Coke och Otis Redding, Solomon Burke och Bobby ”Blue” Bland kan nog vara Kip Andersons sångbröder när musiken blir skönare än vad världen kan tro. Han föddes 1941 och blev en del i gospellegenden Madame Edna Gallman Cookes värld. Det var där han började få en egen position i soulmusiken. I min värld så är Kip Anderson den bästa rösten som sjöng låtar så det brakade om det. Framförallt älskar jag hans insjungning av Dan Penns låt Whitout a Woman är bland de starkaste soullåtar som jag överhuvudtaget någonsin har hört. Dels för att Dan Penn är en av världens bästa låtskrivare och att Kip Andersons frasering och styrka i hans tolkning är överlägset så många andra giganter.

Charles Derrick var mannen som både sjöng och var dj som gav Kip Anderson sin första riktiga hit 1959, I wanna be the only one. Efter denna hit så är det en transportsträcka av stora hits på olika bolag som Vee Jay, Everlast och till sist Chess då man samarbetade med Muscle Shoalsstudion. Då hände det saker med Kip Andersons musikaliska gärning. Då föddes det konstant så många stora låtar att man häpnar och musiken är delikat varmblodig bördig musik. Denna musik förstärks av en oförglömlig röst med stora vokala resurser som vräker dumheterna åt sidan. Det är en artist som förtjänar att leva vidare i varje sann musikers hjärta och ande.

Det är därför som jag vill nämna Kip Anderson som en av de stora artisterna i musikens tjänst.

Musik

Musikkrönika

Kip Anderson — den förlorade soulstjärnan

Angie Stone — Life Goes On

Brian Simpson — Above the Clouds

Buffalo Tom — Three Easy Pieces

Divine Heresy — Bleed the Fifth, Nemesea — In Control & Prong — Power of the Damager

D-I-Y/Do It Yourself: The Rise of the Independent Music Industry After Punk

DJ Tiesto — Mastermix II, Paul Van Dyk — In Between & Galaxy Dance Anthems

Dr. Indie lyssnar på Gillian Welchs americana och rootsmusik

Elvis Costello — The Best of Elvis Costello: The First 10 Years

Robert Forster & Grant McLennan — Intermission: The Best of the Solo Recordings 1990–1997

Alan Jackson — 16 Biggest Hits, Joe Nicols — Real Things, Jason Meadows — 100% Cowboy, Taylor Swift — Taylor Swift & Billy Bob Thornton — Beautiful Door

Jens Lekman — Night Falls over Kortedala & Timo Räisänen — Love Will Turn You Around

Joe Cocker — Classic Cocker

Josh Rouse — Country Mouse City House

Kanye West — Graduation, Aesop Rock — None Shall Pass & DJ 31 Degreez — The Forecast 10

Korta musikrecensioner XXXII

Kula Shaker — Strangefolk

Lisa Lövbrand — Embraceable

Lotta Wenglén — In the Core

Manu Chao — La Radiolina

M.I.A. — Kala

Oh No Ono — Yes

Oscar Danielson — En bild av lycka att spara på & Tom Malmquist — Fish in a Tear

Per Gessle — Kung av sand: en liten samling 1983–2007

Prodigy — Return of the Mac, Swizz Beatz — One Man Band Man & UGK — Underground Kingz

No Use for a Name — All the Best Songs, Heideroosjes — Chapter Eight the Golden State, Against Me — New Wave, Rentokill — Antichorus & Paramore — Riot

Razorlights — Hold On, Stereophonics — Pull the Pin, The Brunettes — Structure & Cosmetics & The Coral — Roots & Echoes

The Bee Gees — Spicks & Specks

The Korgis — The Best of The Korgis

The Remains — The Remains

The Tough Alliance — A New Chance

TLC — The Very Best of TLC: Crazy Sexy Hits

Ulla Billquist — den gudomliga sångerskan