Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Artikel

Hyckleri på en högre nivå

Under åren med socialdemokratiska regeringar så har de olika statsministrarna varit väldigt noga med att markera sitt avstånd från näringslivets representanter. Ord som ”finansvalpar”, ”börshajar” och liknande har varit en vanlig del av retoriken, men samtidigt har det funnits en verklighet som i många stycken har pekat åt ett annat håll nämligen att de två i själva verket suttit i samma båt. Genom att liera sig med den ekonomiska makten har maktknarkarna socialdemokratin därmed kunnat omsätta kontakterna i politisk makt och hållit svensken under klacken.

För att själva framstå som ansvarstagande och balanserade börjar man med att måla upp bilden av djävulen, denna är naturligtvis den lede kapitalisten som vill suga ut små människor på det göttigaste och sedan slänga dem på sophögen. Man fortsätter sedan med att måla upp ett parti som med sans och förnuft står för balans och som kan hålla tillbaka de värsta excesserna, ett parti som helt enkelt står på de små människornas sida så att dessa kan känna sig trygga mot just dessa marknadskrafter. Detta är den gängse retoriken som vi vant oss vid från de olika socialdemokratiska regeringarna.

Men vad är felet med denna bild, varför gnäller jag så? Jo, därför att hela denna bild är en enda lång lögn, skickligt ihopsatt av ett parti som gjort lögnen till ett politiskt vapen som visat sig så framgångsrikt att min tes om svensken som hjärntvättad inte är tagen ur luften — tyvärr.

För hur ser då verkligheten ut? Ja, den ser diametralt annorlunda ut än den som sossarna vill beskriva, så mycket är odiskutabelt.

Vem tror ni är börsens största aktör? Är det Wallenbergarna? Är det Bonniers? Är det Stenbeck-gruppen? Nej, nej och åter nej, ingen av dem kommer i närheten av en annan aktör som i pengar och värde sett äger många gånger mer än vad dessa gör tillsammans — och denna någon är svenska staten. Svenska staten har under sossarnas hand byggt upp en ansenlig förmögenhet som vida överträffar dessa ”finansvalpars”. När svenska staten agerar som ägare på börsen, en börs som dessutom svenska staten äger aktiemajoriteten i, stannar all aktivitet. Detta är en medveten strategi, då sossarna anser att de har ensamrätt på att inneha makten varför skulle annars Marika Ulvskog kalla förra årets borgerliga maktövertagande ”en statskupp” vilket ju säger en hel del om hennes demokratisyn. Ju mer rikedom de samlar till staten, desto mer kan man utlova i form av reformer och därmed sitter man säkrare i sadeln. Vad är det med det då, frågar du kanske. Tänk dig följande exempel, Innan maktskiftet utlovade näringsminister Thomas Östros att den statliga energijätten Vattenfall skulle användas för att pressa priserna på elmarknaden som efter avregleringen har ökat energipriserna med flera hundra procent. Det där kan ju låta som ett fagert och fint löfte från honom, det tycker till och med jag men jag har ändå några saker att anföra som talar för att den gode Thomas likt den sosse han är, ljuger som en häst travar. Det första är att han blandar bort korten, en stor anledning till varför svenska energipriser ökat mer än omvärldens, är det faktumet att det lilla miljöpartiet med cirka sex procent av väljarkåren trumfade igenom en energiskattehöjning med 150 %! De maktlystna sossarna höll därmed på att hamna i en rävsax, hur försvarar man något som är så impopulärt men samtidigt tillmötesgår miljöpartiet i deras krav? Jo man ljuger naturligtvis, genom att skylla på marknaden så fick denna ta hela smällen för det inträffade. Lögnen byggde på vetskapen om att svensken inte vet någonting och inte bryr sig om det heller, okunniga människor är lättlurade människor alltså var det fritt fram att skylla allt på den illa fungerande marknaden. Konsumentverket kunde dessutom presentera en rapport som visade hur dåligt konkurrensen fungerar på den svenska marknaden och därmed kunde sossarna luta sig mot något som synbarligen var vetenskaplig fakta dessutom. På det sättet blev det helt och hållet energibolagens fel att energipriserna ökade, istället för att det var sossarnas, miljöpartiets och marknadens fel.

Det andra skälet till varför Thomas talar med kluven tunga är följande faktum. Varför skulle sossarna avstå från framtida storvinster i Vattenfall, vilka kan användas till att utlova än mer reformer så att de kan fortsätta att köpa sig röster från godtrogna men ack så lurade svenskar? Svaret på den frågan är tyvärr att man inte har någon som helst anledning att avstå från denna möjlighet och det vet Thomas Östros, för trots att han är sosse är han inte dum i huvudet bara hjärntvättad.

Kommer de aktörer jag nämnde tidigare på andra plats på börsens ”störst och vackrast-lista”? Knappast, där kommer nämligen en helt annan kraft som i mer formella sammanhang kallas SAP (socialdemokratin). Tillsammans med fackföreningsrörelsen med LO i spetsen är SAP den andra största aktören på börsen (jag räknar dem tillsammans eftersom de är två sidor av samma mynt), med fasta tillgångar i bolag som man till fullo eller är majoritetsägare i eller i form av fastighetsbestånd samt innehav av aktier är rörelsen rikare än de flesta troll tillsammans. Om man ska nämna några exempel så kan följande anföras: Sossarna äger en reklambyrå, ett lotteriföretag som drar in massor av pengar till rörelsen, man har fasta tillgångar i form av fastigheter och man äger värdepapper som aktier. Fackföreningsrörelsen äger flertalet fastigheter, ett försäkringsbolag.och har också aktier och värdepapper. Vanja Lundby-Wedin är styrelseledamot i ett flertal bolag vilket man naturligtvis från sossetoppen vill tala tyst om eftersom detta rimmar illa med den retorik man för om kapitalister och andra knölfödingar. Återigen alltså samma form av hyckleri, man säger att man står på den lilla människans sida men är samtidigt större och rikare än de flesta kapitalister är tillsammans. Man påstår att man vill ta parti för den lilla svaga människan mot krafter starkare än dem, samtidigt sitter sossarna på dubbla stolar lite varstans och man är den egentliga stor-kapitalisten. Visste ni till exempel att sossarna och LO är arbetsgivare, en sort man säger sig stå emot och vilja värna människor emot, men i vissa sammanhang då det berör deras intressen älskar man att få utöva makt. Hyckleri kallar jag det dock, vad kallar du det?

Att de är arbetsgivare får naturligtvis konsekvenser, och det är inte så som man vill förledas att tro att det bara är angenäma sådana — tvärtom. Låt mig ge dig ett exempel.

Om en arbetsgivare vill effektivisera sin verksamhet kan han eller hon välja något som kallas outsourcing. Det går i korthet ut på att delar av verksamheten i fortsättningen sköts av ett utomstående företag, som tar över verksamheten och de anställda som en service åt företaget som skötte uppgiften från början. Metoden har blivit utskälld i fackliga kretsar främst därför att när de anställda går från en arbetsgivare till en annan, har de ingen garanti för att de får behålla sitt gamla jobb. Istället är de utelämnade åt ett slags godtycke där den nye arbetsgivaren måste vara 100 % övertygad om att tjänsten behövs, annars är det bara adios som gäller. Här har vi alltså en metod som är utskälld av både sossarna och LO, en metod som de sedan själva använder sig av. Jo, du läste rätt denna utskällda metod används också av sossarna.

När de förlorade det senaste valet sjönk också deras partistöd. Som vilket företag som helst började då sossarna se om sitt hus med siktet inställt på att spara pengar. För fyra månader sedan kom rapporten och beslutet om att partikansliet ska i vissa delar outsourcas och i fortsättningen skötas av företag som kan göra samma sak mer effektivt och därmed billigare. Hyckleri hyckleri och åter hyckleri med andra ord, men det är ju tur då att man har en i stort sett lojal journalistkår så att rubrikerna inte blir för stora. För om kostymen åker av i rubrikmakarnas värld, så finns ju risken att folk ser det som ingen får se nämligen att sossar är precis likadana som värsta sortens rövarkapitalister, en sort jag inte tycker ett dugg mycket bättre om trots att jag röstar borgerligt.

Sossarna är storkapitalister, det finns flera exempel på detta och parallellt med det faktumet kommer hyckleriet som ett brev på posten. Faktum är att partitoppen är den nya sosseteten. Varför tror du annars Göran Persson kan ta steget direkt från sossarnas partitopp till en topposition i näringslivet med en lön som enligt kvällstidningar ligger på 100 000 kronor i timmen!? Väldigt proletärt och arbetarklassigt, eller är det bara ett exempel på det hyckleri sossarna sätter nya rekord inom?

Låt mig ge ytterligare ett exempel för att visa vad jag egentligen menar, under framför allt 2005/2006 utkämpade sossarna ett slags psykologiskt krig via media mot spelindustrin. Bakgrunden var följande, spelföretagen ville in på den reglerade svenska marknaden eftersom här finns mycket pengar att tjäna. Man motiverade sin önskan genom att hänvisa till EU-rätt där ett nyligen taget beslut som var prejudicerande, gav regeringar inom EU ett direkt direktiv — skrota statsmonopolen på spelmarknaderna. Så långt hade alltså spelföretagen helt rätt. Sossarna kämpade däremot i motsatt riktning med motiveringen att man skyddade sina medborgare mot något som var potentiellt farligt för landets innevånare då dessa kunde hamna i spelmissbruk. Med andra ord ett ädelt syfte, som till och med jag kan tycka är ett gott skäl att vägra att följa EU: s direktiv.

Jag skulle till och med ha kunnat, som resten av Sverige, ställt mig upp och hurrat av ren glädje om det inte hade varit för ett annat faktum som de flesta förbisåg.

Parallellt med dessa händelser utspelade sig nämligen något som återigen gjorde sossarna till superhycklarna och storpotäterna på en och samma gång inom svensk politik men tack vare en kader av rättrogna journalister kunde detta i stort ske i det tysta. Vad jag insinuerar? Jo, följande historia som snyggt sköttes i kulisserna där få ville eller kunde se!

Helt i det tysta hade sossarna parallellt satt igång förhandlingar med ett finskt spelföretag och man hade till och med en principöverenskommelse som såg ut som följer: Detta spelföretag skulle få lov att etablera sig på den svenska marknaden genom ett gemensamt ägt bolag som till lika delar ägdes av sosseägda a-lotterier och det nämnda bolaget. Profiten skulle man dela lika och allt skulle vara frid och fröjd. Sossarna skulle med hjälp av regeringsmakten kunna hålla konkurrensen ute och dela profiten med ett utvalt företag som också ville ta del av den svenska marknaden. Allt detta hade blivit verklighet om det inte hade varit för en liten detalj. En journalist som inte var rättrogen sosse snappade upp nyheten och slog upp den stort. Det finska företaget var som de flesta andra företag, allergiska mot dålig publicitet och drog sig ur. Ytterligare ett faktum var att EU-kommissionen hade snappat upp upplägget och hade inför lykta dörrar en hel del att säga som de flesta öron inte tål att höra. Ytterligare ett exempel med andra ord på hur bra EU-inträdet har varit för Sverige, för borta är de dagar då sossarna kunde bestämma helt och hållet själva utan att någon vare sig brydde eller kunde bevaka hur deras beslut hade kommit till.

Så jag önskar att den borgerliga regeringen har modet och principfastheten att sälja ut flertalet statliga företag, gärna nu med en gång. För vad är viktigare än att demontera sossestaten då den visar sig vara hyckleriets högborg? Vad är viktigare än att se till att sossarna inte kan fortsätta köpa sig röster om man kommer i regeringsställning igen (gud förbjude). Om jag får vara så fräck, så vill jag till och med att de borgerliga ska gå ännu längre. Förbjud uttryckligen i lag politiska partier eller fackliga organisationer att äga företag och andra tillgångar. För att kalla sig löntagarorganisation samtidigt som man iklär sig arbetsgivarens roll är inget annat än hyckleri, ett hyckleri som LO och sossarna utvecklat till nya höjder.

Skickligt inlindat i en väv av lögner har man så lyckats dupera och lura väljarna i decennier. Skickligt ihopvävd retorik, blandat med direkta lögner och goda kontakter ute i media så att människor till sist har trott att sanningen är lögn men framför allt att lögnen är densamma som sanningen det har varit kännemärket för socialdemokratin ända sedan 70-talet. En av dessa lögner har alltså varit att socialdemokratin står på den svages sida mot de stora fula drakarna när de själva varit just dessa drakar fast i skymundan. Den stora frågan är när svensken ska genomskåda denna bluff och ta tillbaka makten, det vill säga förskjuta socialdemokratin till historiens stora skrothög. Själv har jag bara en kommentar och det är ett citat från Sex Pistols sista konsert i San Fransisco där Johnny Rotten sa följande: ”Do you ever get the feeling that you been cheated”. Efter det uttalandet hade Johnny Rotten smakfullheten att tåga av scenen och vägra att spela med de övriga i bandet i mer än 15 år, när ska sossarna ta backstagevägen ut för att aldrig mer visa sig?

Så du Mona, om du nu är så inriktad på förändring av rörelsen, när ska du sätta stopp för hyckleriet inom partiet och när ska du erkänna att sossarnas mål är att bli både samhällsbärande och att bli en ekonomisk maktfaktor? När ska du vidare erkänna att rörelsen bär godsägarstövlar och använder makten till att berika sig och de sina, inte till att berika svenskarna eller arbetarklassen? När ska du vidare erkänna att makten berusar, för att inte tala om alla fester du får gå på där du får gulla med Bindefjoll, Mark och Jonas?

Doktor Da Capo

Musik

Ani DiFranco — Canon

Animal Collective — Strawberry Jam, The Go! Team — Proof of Youth & Tellison — Contact Contact

Annie Lennox — Songs of Massdestruction

Babyshambles — Shotter’s Nation

Bruce Springsteen — Magic

Deborah Harry — Necessary Evil

Diana Krall — The Very Best of Diana Krall & Nina Simone — Remixed and Reimagined

Fink — Distance and Time, September — Dancing Shoes, Bob Sinclar — Soundz of Fredoom, Rooney — Calling the World & Lone Ranger — On the Other Side of Dub

Goodbye Nashville, Hello Camden Town: A Pub Rock Anthology

Hanoi Rocks — Street Poetry

HIM — Venus Doom

Ian Brown — The World Is Yours

Ice Cube — In the Movies, DMX — The Definition of X: Pick of the Litter, Talib Kweli — Ear Drum & Young Buck — Buck the World

Iron & Wine — The Shepherd’s Dog

Jim White — Transnormal Skiperoo

Jonas Game — ADHD

José González — In Our Nature

Kamelot — Ghost Opera (Miss Vampyria)

Kent — Ingenting

Korta musikrecensioner XXXIII

Lars Winnerbäck — Daugaya

Patti Scialfa — Play It as It Lays

Paul Potts — One Chance

PJ Harvey — White Chalk

Primal Fear — New Religion

Simian Mobile Disco — Attack Decay Sustain Release

Siouxsie Sioux — Mantaray

Sleepy Sleepers — Eurowiisut terveisiä perseestä

The Bee Gees — Bee Gees Greatest

The Cult — Born into This

The Proclaimers — Life with You, James Blunt — All the Lost Souls & K. T. Tunstall — Drastic Fantastic

Thunder Express — Republic Disgrace & The Soulshake Express — The Soulshake Express

Torsson — Det fjärde största bandet i Lund (Dr. Indie)

Torsson — Det fjärde största bandet i Lund (Dr. Rock)