Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Brittsk indiepop

Ian Brown — The World Is Yours

Ian Brown — The World Is Yours.Kritiker brukar avfärda all som den gamle legendariska sångaren Ian Brown från The Stone Roses brukar ge ut solo. Ian Brown skrev och sjöng The Stones Roses mest ledande inflytelserika skivor som blev indierocken/brittrockens flaggskepp som orsakade den storm som bidrog med att all indie/underground från England slog sönder mainstreamväggen mot världen precis som Nirvana i USA gav undergroundrocken ett relevant ansikte. The Stone Roses splittrades omkring 1995. Ian Brown gick solo och hans sidekick John Squires (född 1962) bildade Seahorses som släppte ett par hyfsade skivor som jag gillade då när dom kom ut. Men idag föredrar jag att lyssna på Ian Brown (Född 1963) därför att han gör roligare pop. Jag skulle till och med säga att Ian Brown är lite av 2000-talets version av Paul Weller. Paul Weller lämnade The Jams poppunk för att övergå till en mera soulbaserad pop. Ian Brown har alltifrån debuten verkligen släppt likvärdiga discopopskivor med soulen som dess finaste garnityr på hans skivor. Nya skivan är mjukare i inramningen och den är orkestrerad vilket lyfter skivan på ett sätt medan den blir vekare än förut. Discopopen ersätts av romantiska låtar med få vassa uddar. Jag blir lite besviken på skivan då den inte direkt tillför något nytt förut stråkarna som förtar det roliga med skivan. Ian Brown tappar lite av fotfästet och blir fantasilös i smått och gott på den här skivan. Ian Brown låter ordinär skvalradio med indieattityd. Surt som regn.

Musik

Ani DiFranco — Canon

Animal Collective — Strawberry Jam, The Go! Team — Proof of Youth & Tellison — Contact Contact

Annie Lennox — Songs of Massdestruction

Babyshambles — Shotter’s Nation

Bruce Springsteen — Magic

Deborah Harry — Necessary Evil

Diana Krall — The Very Best of Diana Krall & Nina Simone — Remixed and Reimagined

Fink — Distance and Time, September — Dancing Shoes, Bob Sinclar — Soundz of Fredoom, Rooney — Calling the World & Lone Ranger — On the Other Side of Dub

Goodbye Nashville, Hello Camden Town: A Pub Rock Anthology

Hanoi Rocks — Street Poetry

HIM — Venus Doom

Ian Brown — The World Is Yours

Ice Cube — In the Movies, DMX — The Definition of X: Pick of the Litter, Talib Kweli — Ear Drum & Young Buck — Buck the World

Iron & Wine — The Shepherd’s Dog

Jim White — Transnormal Skiperoo

Jonas Game — ADHD

José González — In Our Nature

Kamelot — Ghost Opera (Miss Vampyria)

Kent — Ingenting

Korta musikrecensioner XXXIII

Lars Winnerbäck — Daugaya

Patti Scialfa — Play It as It Lays

Paul Potts — One Chance

PJ Harvey — White Chalk

Primal Fear — New Religion

Simian Mobile Disco — Attack Decay Sustain Release

Siouxsie Sioux — Mantaray

Sleepy Sleepers — Eurowiisut terveisiä perseestä

The Bee Gees — Bee Gees Greatest

The Cult — Born into This

The Proclaimers — Life with You, James Blunt — All the Lost Souls & K. T. Tunstall — Drastic Fantastic

Thunder Express — Republic Disgrace & The Soulshake Express — The Soulshake Express

Torsson — Det fjärde största bandet i Lund (Dr. Indie)

Torsson — Det fjärde största bandet i Lund (Dr. Rock)