Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Mjukpop

The Proclaimers — Life with You

James Blunt — All the Lost Souls

K. T. Tunstall — Drastic Fantastic

The Proclaimers — Life with You.Bröderna Reid i duon The Proclaimers släpper ett nytt fint mjukt album som borde rendera dom till att vara 2000-talets The Everly Brothers med sin mjuka framtoning. Men åt andra sidan var dom ett bra band med sina snygga och begåvade popsånger. Nya skivan är förtrollande fin och Bröderna med sin Buddy Hollystil gör fortfarande bra popsånger som är softa, sublima med en gnutta allvar textkompositionerna. Fast det finns ingen självklar hit som dom hade i slutet av 80-talet med I’m Gonna Be (500 Miles) på den nya skivan. James Blunt — All the Lost Souls.Men som vanligt så skärskådar The Proclaimers Skottlands själsliv och finjusterar sitt liv i denna del av England. Jag blir glad i The Proclaimers musik som är charmig att lyssna på istället för utslätad radiopop som tjejidolen James ”tristess” Blunts nya album innehåller. James Blunt gör meningslös popmusik som saknar substans eller styrka i texterna. En del påstår att det är Elton John som utgör en del av James Blunts eventuella inspiratör. Men det måste i så fall vara hans tråkigaste period under framgångsåren på 80-talet. För James Blunts själslösa pop är kommersiell gångbar men är fullständigt befriad från alla karaktärsdrag eller har ingen spänning i sina sånger. Så James Blunt borde ganska snart kunna vara passé för att läggas på musikens historiska skräpkammare som en fotnot på sin höjd.

K. T. Tunstall — Drastic Fantastic.K. T. Tunstall däremot är mera säker på sin sak och gör en kommersiell alternativ pop med country och folkrock som hälsosam pånyttfödelse. Hon har lyssnat på Lou Reed, David Bowie, Ella Fitzgerald och Billie Holiday. Hon flyttade från Skottland till USA och tillbaka igen där hon på allvar släppte plattor. Hon öppnade för 10 000 Maniacs för några år sedan och har spelad musik på samma scen som The Beta Band.

Men så gör en hon en lagom ordinär kommersiell popplatta med mjuka tongångar som borde få både indievänner som jag och mainstreanpubliken att kunna mötas på vägen någonstans. K. T. Tunstall har spelat in en lagom farlig platta men den kommer nog att bli hennes lilla kommersiella framgång och genombrott.

Musik

Ani DiFranco — Canon

Animal Collective — Strawberry Jam, The Go! Team — Proof of Youth & Tellison — Contact Contact

Annie Lennox — Songs of Massdestruction

Babyshambles — Shotter’s Nation

Bruce Springsteen — Magic

Deborah Harry — Necessary Evil

Diana Krall — The Very Best of Diana Krall & Nina Simone — Remixed and Reimagined

Fink — Distance and Time, September — Dancing Shoes, Bob Sinclar — Soundz of Fredoom, Rooney — Calling the World & Lone Ranger — On the Other Side of Dub

Goodbye Nashville, Hello Camden Town: A Pub Rock Anthology

Hanoi Rocks — Street Poetry

HIM — Venus Doom

Ian Brown — The World Is Yours

Ice Cube — In the Movies, DMX — The Definition of X: Pick of the Litter, Talib Kweli — Ear Drum & Young Buck — Buck the World

Iron & Wine — The Shepherd’s Dog

Jim White — Transnormal Skiperoo

Jonas Game — ADHD

José González — In Our Nature

Kamelot — Ghost Opera (Miss Vampyria)

Kent — Ingenting

Korta musikrecensioner XXXIII

Lars Winnerbäck — Daugaya

Patti Scialfa — Play It as It Lays

Paul Potts — One Chance

PJ Harvey — White Chalk

Primal Fear — New Religion

Simian Mobile Disco — Attack Decay Sustain Release

Siouxsie Sioux — Mantaray

Sleepy Sleepers — Eurowiisut terveisiä perseestä

The Bee Gees — Bee Gees Greatest

The Cult — Born into This

The Proclaimers — Life with You, James Blunt — All the Lost Souls & K. T. Tunstall — Drastic Fantastic

Thunder Express — Republic Disgrace & The Soulshake Express — The Soulshake Express

Torsson — Det fjärde största bandet i Lund (Dr. Indie)

Torsson — Det fjärde största bandet i Lund (Dr. Rock)