Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Konsert & Recension

Konsert med Lucinda Williams Berns 30 oktober & recension av Robert Plant & Alison Krauss — Raising Sand

Lucinda Williams.Lucinda Williams (född 1953) tillhör en generation som startade tidigt men slog igenom publikt bland indiefolk och alternativcountryfans ganska sent i sin karriär. Hon har en fantastisk låtskatt att plocka fram när hon uppträder på scen. Den här kvällen var hon lycklig och pratade personligt om sina låtar och vad som låg bakom vissa tankar när ville framträda på scenen. Lucinda Williams är som bäst när hon är hudnära, intim och närvaren i detta nuläge, vid det exakta ögonblicket. Då är hon förkrossande vacker som kvinna och artist. Men när hon stundtals låter distade gitarrer från ett annars så tajt band brisera ut. Då blir det nästan manlig muskelrock som får ta över en stund. Det är hennes svaghet när hon skall balansera med vad som kan vara rätt i ögonblicket. Det är visserligen en fin linje mellan det larmiga och bröliga. Hennes röst är alltid tuff och säker i sången. Det fungerar bra om grötiga indielarm skall vara en kreativ del i hennes musik som gör att hennes röst hamnar i fokus, då är jag med på spelplanen. Detta förtar inte helheten av Lucinda Williams sånger. För hon tillhör en generation artister som precis såsom Mary Chain Carpenter lyfter fram den alternativa countryn och får den att passionerad brinna. Vi kan se Lucinda Williams som den musiker som förvaltar Gram Parson och Townes Van Zandts arv allra bäst bland tongivande alternativa countryartister. Hennes musik är som bäst när hon och kompbandet lugnar ned sig. Då älskar jag denna kvinna ännu mera. Konserten var bra men hade sina svaga partier när gitarren skulle få utrymme att agera. Mindre sådant tack när det gäller Lucinda Williams.

Robert Plant & Alison Krauss — Raising Sand.Min gudomliga hjältinna Alison Krauss som är bluegrassmusikens moderna arvtagare till Bill Monroes arv slår sig ihop med superstjärnan Robert Plant från gamla Led Zeppelin. Tillsammans så gör dom supersnygg rockcountry och fina covers på starka låtar. Det hela spelas in av gamle T-Bone Burnett som producerade hela skivan. Hans ljudbilder är fenomenala och framförallt tar T-Bone Burnett fram det som är bra hos båda artisterna och som visar sig vara deras inre styrkor. Robert och Alison har bra självsäkra musiker omkring sig när dom spelade in skivan. Vi har den suveräna Marc Ribot på gitarr, som även spelat in skivor med Elvis Costello, John Zorn och Tom Waits. På trummor Jay Bellerose, Dennis Crouch eller Greg Leisz, vars namn har funnits bakom Lucinda William liksom Victoria Williams karriärer. Dessa bildar kompet till perfekta tolkningar och sånger som Robert Plant och Alison Kraus hittar att tolka vida brett som dom själva vill. Plant/Krauss tolkar Plants favoritartist Gene Clarks låtar liksom Tom Waits, Sam Philips med flera klassiska låtar som är storslagna i all sin enkelhet. Den bästa tolkningen är Townes Van Zandts Nothin’ och en fin Everly Brotherssång som jag diggar skarpt Gone Gone Gone (Done Moved On).

Sammantaget är detta en väldigt ambitiöst och verkligen ett bra försök att fånga in stämningar från den amerikanska musikens olika källasprång.

Musik

Show & Konsert

Lena + Orup

Konsert med Lucinda Williams & recension av Robert Plant & Alison Krauss — Raising Sand

Amorphis — Silent Waters (Miss Vampyria)

Andrew Bird — Armchair Apocrypha

Arch Enemy — Rise of the Tyrant (Miss Vampyria)

Ayhan Aydin — The Shape of Ill to Come

Bill Brandon — On the Rainbow Road: The Muscle Shoals and Birmingham Sessions

Bob Dylan — Dylan, Genesis — Invisible Touch & We Can’t Dance, Eric Clapton — Complete Clapton & Chicago — The Best of Chicago: 40th Anniversary Limited Edition

Carrie Underwood — Carnival Ride, Shooter Jennings — The Wolf & The Charlie Daniels Band — Deuces

Chaka Khan — Funk This

Devendra Banhart — Smokey Rolls down Thunder Canyon, Robert Wyatt — Comicopera & Radioheads — In Rainbow

Dr. Indie hamnar i stereon med Roky Ericksons musikvärld

Dr. Indie finner vägen till The Spinners musikhjärta

ESG — A South Bronx Story Vol. 2: Collector’s Editions. Rarities

Hammerfall — Steel Meets Steel: 10 Years of Glory & Eddie Vedder — Into the Wild

Helloween — Gambling with the Devil

Jaqee — Nouvelle D’Amour

Jill Scott — The Real Thing: Words and Sounds Vol. 3, Angie Stone — The Art of Love and War, Jennifer Lopez — Brave, CheNelle — Things Happen for a Reason, Gabrielle — Always & Jagged Edge — Baby Making Project

Joni Mitchell — Shine

Joy Division — Closer: Collectors Edition & Still: Remastered and Expanded

Ken Ring — Äntligen hemma & Magnus Uggla — Pärlor åt svinen

Korta musikrecensioner XXXIV

Lamont — The Golden Daze

Matchbox Twenty — Exile on Mainstream, Minor Majority — Candy Store, Jennifer Rush — Stronghold: The Collectors Hitbox, Kate Nash — Made of Bricks & Katie Melua — Pictures

Mick Jagger — Very Best of Mick Jagger & John Fogerty — Revival

Moneybrother — Mount Pleasure

Neil Young — Chrome Dreams II, Band of Horses — Cease to Begin & Various Artists — Song of America

New Model Army — High & Dropkick Murphys — The Meanest of Times

Peter LeMarc — Kärlek i tystnadens tid

Ruth Brown & LaVern Baker — Wild, Wild Women & Paul Lamb & The King Snakes — Snakes & Ladders (Live)

Serj Tankian — Elect the Dead

Steve Earle — Washington Square Serenade

Ted Nugent — Love Grenade

The Hives — The Black and White Album

The Seabear — The Ghost That Carried Us Away, The Pipettes — We Are The Pipettes, Rocket Uppercut — This Beautiful Tragedy, Nina — Punk Robot & Stereophonics — Pull the Pin

Tomahawk — Anonymous