Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Världsförändrare

Pink Floyd — The Piper at the Gates of Dawn

Pink Floyd — The Piper at the Gates of Dawn.1966 kom LSD till Storbritannien och samma år exploderade en ny psykadelisk scen. Flera grupper som inte riktigt förstod hur farlig denna drog faktiskt är och var, utforskade nya musikaliska vindlingar med hjälp av ett rikligt intag av denna stimulantia. En av dessa var Syd Barrett, som tragiskt dog härom året. Detta musikaliska geni blev frontfiguren i gruppen som kom att bli den främsta på denna scen nämligen Pink Floyd. Debuten på fullängdsskiva skedde 1967 med The Piper at the Gates of Dawn som också blev den enda fullängdsskivan där Syd Barrett ingick i gruppen, redan året efter hade han gått bort sig så totalt i drogdimman att han i det närmaste var decimerad till ett lallande vrak.

Innan han gjorde detta lyckades han dock tillsammans med de övriga i gruppen, avsätta en del spår som än i denna dag anses klassiska. Det har idag gått 40 år sedan skivan släpptes men än i denna dag känns den lika viktig, fräsch och nyskapande.

Men vad gör plattan så nyskapande? Ja om vi börjar med faktumet att du har nog antagligen aldrig hört något som låter så annorlunda men ändå konventionellt på en och samma gång. Musiken är som en resa genom ett landskap som inte liknar mycket du hört förut. Vidare bygger den egentligen på samma grundprinciper som övrig musik från sin samtid, men här finns också stora avvikelser. En låt som helt och hållet ändrar karaktär var inte vanlig vid tidpunkten många av låtarna på plattorna är dock uppbyggda just så, ett intro följt av ett break och vips så börjar vad som egentligen är en ny låt.

Nästa grepp är ljudeffekter som dyker upp från ingenstans och som tillför musiken ytterligare en dimension, lyssna till exempel på ringklocksljuden i låten Bike så får du höra något du sällan hört förut. Med teknikens hjälp utnyttjar gruppen alla de samtida möjligheterna en bra studio kunde ge. På skivan använder man flera kanaler än det normala antalet för en inspelning vid tidpunkten, .här kan man överraskas över hur komplex ljudbilden är och ut ur högtalarna strömmar STOR musik i form av låtar som tänjer gränserna ytterligare både en och två dimensioner.

Kombinationen bra låtar och viljan att tänja gränserna för att skapa musik som aldrig hörts vare sig före eller efter är helt enkelt slående för just denna skiva.

Texterna har jag inte nämnt än. Många gånger är just dessa som en slags barnramsa och är inte heller dessa som mycket du hört förut. Psykadeliskt kallas denna form av musik och när man lyssnar på texterna förstår man varför. Ta en nypa barnramsor som jag sa, en nypa Alice I Underlandet där begrepp och uppfattningar ställs på ände och till sist en nypa hjärntornado ivrigt påhejad och resultatet av ivrigt intag av den där drogen alla ville ta vid tidpunkten som jag nämnde tidigare. Resultatet är som ett sammelsurium av text som synbarligen saknar sammanhang till dess att man upptäcker en annan röd tråd än den förväntade och voila, överraskningen är ett faktum. Det går av just denna anledning inte att låta bli att lyssna till texterna som är som ett nytt universum. Om Dylan gör läsvärda texter därför att de berättar en historia på ett litterärt sätt, berättar Syd Barrett och övriga i gruppen en läsvärd text därför att den är allt annat än konventionell. Läser man texterna behöver man inte ta LSD, de är som en enda lång gratistripp.

Genomgående bra låtar som nyskapade hela rockscenen och som gav återeffekter för andra grupper för årtionden framåt när den kom, fullständigt bisarra texter om allt och inget och att hela detta verk vill tänja nya gränser och lyckas med det gör att skivan har en given plats bland klassikerna. En skiva som helt enkelt står i skivhyllan lika stolt nu som den dag den kom. Den har dessutom inte förlorat ett dugg av sin fräschör som vissa skivor kan göra därför att de tillhör en viss tidsålder och ingen annan, den här skivan däremot är både klart tidlös och samtidigt ett tidsdokument.

Så varför tveka, iväg och köp den eller damma av den om den redan finns i samlingen den är mer än värd det. Just i år har den dessutom kommit som jubileumsutgåva därför att det var 40 år sedan den kom, förutom originalversionerna får man extramaterial med alternativa versioner.

Dr. Da Capo

Musik

Alicia Keys — As I Am

Alison Krauss & — Raising Sand

Aretha Franklin — Jewels in the Crown: All Star Duets with The Queen

Beanie Sigel — The Solution

Behemoth — Apostasy

Britney Spears — Blackout & Sugababes — Change

Burial — Untrue

Dr. Indie minns undergroundtidens hardcoreband

Duran Duran — Red Carpet Massacre; Craig David — Trust Me; Seal — System & Darude — Label This

Dwight Yoakam — Dwight Sings Buck

Elmo — Kamikaze Heart

Entombed — Serpent Saints: The Ten Amendments

Eskimo Baby — Actors Suicide; The Killers — Sawdust; Bella — No One Will Know & Angus and Julia Stone — A Book like This

Gamma Ray — Land of the Free 2

Gore Gore Girls — Get the Gore (Miss Vampyria)

Hardcore Superstar — Dreamin’ in a Casket

Humanifesto — The Infamous; Mad Caddies — Keep It Going; NOFX — They’ve Actually Gotten Worse Live; Terror Punk Syndicate — Extended Playtime & Raw Records — Punk Single Collection

James Taylor — One Man Band

Jay-Z — American Gangster

Justin Currie — What Is Love For

Korta musikrecensioner XXXV

Kylie Minogue — X

Led Zeppelin — Mothership

Levon Helm — Dirt Farmer

Magnus Uggla — den coolaste katten i staden

Mando Diao — Never Seen the Light of Day

Nick Drake — Family Tree

Porter Wagoner — Wagonmaster

Queen — Rock Montreal

Scream Loud!! The Fenton Story: 61 Prime Slabs of Mid-60’s Michigan Teen Punk!

Status Quo — In Search of the Fourth Chord

Tarja Turunen — My Winter Storm

The Donnas — Bitchin’

Wu-Tang Clan — 8 Diagrams

Wyclef Jean — Carnival Vol. II: Memoirs of an Immigrant