Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Debatt

Sverige på rätt väg?

Den svenska regeringen som kallas för alliansen påstår att Sverige är på rätt väg och arbetslösheten har reducerats kraftigt. Man säger att regeringens arbetsmarknadsmässiga åtgärder har fått 70 000 tusen människor tillbaka till arbetet. Men det är bara det att regeringen ljuger. Det är inte 70 000 människor som tillbaka i arbetet som alliansen påstår. Utan det är nämligen så att KI, som är ett statligt ämbete vars uppgift är att räkna ut vad olika åtgärder kan få för konsekvenser och vad konjunkturen leder till under ett längre perspektiv som räknat på alliansens åtgärdspaket. Där anger dom själva ytterst osäkra prognoser på vad regeringens arbetslinje med höjda a-kasseavgifter, sänkta ersättningsnivåer i a-kassan och jobbskatteavdraget skulle kunna leda till. Frågeställningen det handlar om är att det finns en prognos på 1.2 % som kan få jobb inom fyra år. Idag har vi personer som fått jobb inom vad vi förr skulle kalla för AMS-åtgärder och det är betydligt lägre än 70 000 som skulle ha fått jobb redan i dag.

Alltså missleder regeringen avsiktligt för att framstå i bättre dager. Deras sanning visar sig vara osäkra prognoser som man inte kan ta för givna.

Dessutom vet vi inte om det är rätta åtgärderna som regeringen lanserar som vapen i sin arbetslinje. För det första finns det inga direkta vetenskapliga samband mellan sänkta ersättningsnivåer och ökade arbetstillfällen. Det bygger enbart på lösa antaganden eller i värsta fall på ideologiska lögner om att arbetstagarna är lata och måste piskas att arbeta.

När det gäller förändringar kring arbetsförsäkringen så finns myten om massfusket som regeringen har lanserat som sin moraliska grundlinje i frågan om att öka arbetstillfällen. Myten säger att vi vill bli evigt försörjda av bidrag. Men så kom försäkringskassans egna undersökningar som uppvisade siffror som påpekar att bidragsfusket var ytterst lite i det stora totala som alliansen påstod inför valet. Så då det visar sig att bidragsfusket var försvinnande lite så kom skatteverket nyligen ut med siffror som angav att det finns ett omfattande skattefusk på minst 200 miljarder. Men det var ointressant för regeringen eftersom dom antagligen vet att varken svensk näringsliv eller Timbros ideologer ser det som ett problem utan anser att det är ett helt okej fusk. För det är alliansens borgliga rika väljare som står för det mesta av skattefusket. Alltså är det okej efter som idén att betala skatt är omoralisk stöld enligt deras synsätt. Då blir skattefusket ointressant och eventuella fusk med bidrag fördärvligt enligt samma synsätt. För det är skatten, borgliga väljarnas skatt som går till arbetstagarna. Det är ett större problem enligt alliansen. Fast man säger att det handlar om att komma ifrån bidragsberoendet.

Vi kan säga att talet om bidragsberoendet som borgliga regeringen och svensk näringsliv predikar för oss är en gammal moralisk amsaga som fanns redan på 1800-talet. Men argumenten har bara förändras under decennierna. På 1800-talet fick vi höra att alltför höga löner gjorde arbetarna lata och nu på 2000-talet så är det bidragen som gör samma arbetare lata. Så det är två moraliska borgliga argument som finslipats med lite siffror och upprörda ledarkommentarer.

Men i grunden handlar det om att arbetare är lata det är därför man vill sänka ersättningsnivåer, höja A-kasseavgiften och andra åtgärder.

Men så kommer det undersökningar som visar att svenskar tillhör dom som arbetar mest övertid i världen och har många långa arbetsdagar. Det roliga är att flera företag lever på att de så kallade lata arbetarna tar ut mycket övertid. Det hela går inte ihop men alliansen fortsätter att odla myter tillsammans med svenskt näringsliv om lata arbetare fast alliansen kallar det för bidragsberoende arbetstagare.

Nya lögner från borgligheten är deras enda chans att få behålla en makt som dom snabbt kan förlora inför nästa val, 2010.

En annan märklig myt som frodas bland borgliga ekonomer är att vi har för höga löner i Sverige. För höga löner kan ta utrymmet från vinstchansen och ekonomisk satsning i företagen.

Men det gäller bara tydligen bara vanliga arbetstagares lönelyft på några hundralappar. Men när det gäller aktier och generösa bonusprogram så tar man tydligen inget från vinstmöjligheten. Man kan ställa sig frågan om det finns två sorters ekonomier i Sverige/världen. Vi har en ekonomi som tydligen gäller för samhället vi lever i där varje krona en arbetare kan tjäna kan få konsekvenser för hela samhället. Då blir varje löneökning ett hot mot ekonomins helhet. Inflationen och hot om företagets nedläggelse.

Sedan har vi en ekonomi för direktörer och aktieägare vars lönelyft, bonussystem och vinstutdelning i miljardklassen som varken hotar inflationen eller företagens överlevnad.

Det är med andra ord två parallella ekonomiska universum som vi lever i, om jag skall tro borgliga ekonomer och andra ideologer när dom berättar om hyr det egentligen ligger till.

Att vara borglig innebär en helt ny verklighetsuppfattning som vi övriga arbetstagare missat eller inte förstår.

Nåväl. Alliansens tid är snart över.