Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Debatt

I manegen med Mona

På den gamla hederliga tiden då Stalin härskade obehindrat, försvann hans meningsmotståndare ut ur kulisserna med ett nackskott och inledande tortyr för att riktigt statuera hur mycket de gått fel som för att en sista gång försöka locka dom tillbaka till den ”rätta” vägen. I dagens Sverige har Sovjetkommunisternas arvtagare Socialdemokratin tagit och gjort dessa metoder mer moderna, mer humana och mer rumsrena genom att förpassa misshagliga personer till historiens skrothög genom att ge dem respass via pressen istället. Det blir lite mer subtilt på det sättet istället för att som en politbyråmedlem på den gamla hederliga Stalinistiska tiden som kom till ett möte med blod från sina offer på sin uniform.

Jag ska inte påstå att jag tycker att Per Nuder är en sympatisk person, snarare tvärt om då han är en typisk sosse — full av maktbegär och inte så lite benägen att förvränga fakta för att statuera exempel på hur rätt rörelsen har när den egentligen har fel. Ta ett exempel, hur många av er har inte hört och kanske till och med tror på hur borgarna under sin regeringsperiod 1991-1994 förorsakade Sveriges budgetunderskott och att det minsann var sossarna som städade upp i denna soppa man lämnade efter sig. Enda problemet är att det är lögn från början till slut, budgetunderskottet och lånen i utländska investmentbanker för att finansiera den Svenska välfärden började redan under 80-talets slut under finansministrar som Kjell-Olof Feldt och Alan Larsson — båda sossar! Observera att detta är inte som jag hittar på, utan är numer vedertagna fakta då DN, denna utmärkta tidning, för några år sedan gjorde en artikelserie där sanningen togs fram och där Kjell-Olof Feld konfronterades med dessa fakta och erkände att de stämde. Alan Larson fick i samma artikelserie också chansen att förklara sig men avböjde att kommentera då han helt plötsligt utvecklat en akut minnesförlust — är någon förvånad, inte jag i varje fall.

En av dem som envist hävdat den felaktiga versionen av historien var just Per Nuder men han var knappast ensam då en av sossarnas bärande idéer om argumentation, är att om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den snart till sanningen. Så helt i linje med sådana sanningsspridare som Pravda på sin tid, sprider alltså sossarna dessinformation. Så utav den enkla men ändå precisa anledningen är Per Nuder alltså ingen jag kommer att sakna nu när han blivit av med sin roll som sossarnas ekonomiske talesman.

Det jag däremot kan reagera över är hur det gick till när han avsattes som talesman. Scenariot är som taget ur någon sentida såpopera och skulle få vilken TV-kanal som helst att gräva djupt i plånböckerna för en exklusiv ensamrätt till det manus som signerades Mona Sahlin i slutet av förra månaden. Låt oss gå några veckor tillbaka i tiden för en kort rekapitulation. Mona blir en dag varse om att alla i ”teamet” inte drar sitt lass så som hon vill, särskilt Per Nuder har visat ointresse och en frånvaro som lämnar mycket övrigt att önska enligt henne. Problemet ligger i att han öppet visat att oppositonsrollen inte passat honom och att han därför visat ett ointresse för att engagera sig i någon högre grad. Därför inleds förhandlingar om andra arbetsuppgifter. Per Nuder erbjuds alternativa roller men ingen tycks passa den kanske lite i överkant kräsne tilltalade som alltså avböjer. Irritationen över brist på smidighet och samarbetsvilja ökar därför i gruppen kring Sahlin. Plötsligt en kväll börjar nyhetsflasharna att spraka, nyhetsredaktioner runt om i landet på både tidningar, radio och TV kan till sin stora förvåning läsa om hur obekräftade rykten om Per Nuder snara avgång börjat cirkulera. ”Obekräftade rykten” betyder alltid att tidningar och andra nyhetsförmedlare i försiktiga ordalag börjar tala om ”obekräftade uppgifter” för att inte driva spekulationen för långt. När Per Nuder dagen efter kan läsa om dessa ”obekräftade uppgifter” förstår han att loppet redan är kört, stenen är redan i rullning förhandlingarna till trots och samma eftermiddag sammankallar han till intervju. I denna deklarerar han att om han inte är är till gagn för partiet ska han inte stå i vägen utan stiger lojalt åt sidan till förmån för krafter som har ett större och bredare stöd i rörelsen. Därmed var cirkeln sluten och allt som behövde sägas var sagt och gjort.

Ni kanske undrar vad det är jag reagerar på i denna historia? Jo, det ska jag genast förklara. Jag tror trots mina borgerliga ideal på godheten, solidaritet är inget som socialister har ensamrätt på. Jag tolkar dock vad solidaritet är på ett annorlunda sätt och framför allt hur man ska uppnå det goda samhället än nämnda socialister men det är en annan historia.

Det som upprör mig i denna historia är bristen på empati och att maktkamp som alternativ till klasskamp där vilka metoder som helst får användas, inte alls tillhör socialismens historia utan i allra högsta grad tillhör vår nutid. Det gör mig dessutom utom mig av ilska när ett parti påstår att det är solidariteten som driver dom och sedan visar de att det i själva verket är så att det är egennyttan och självsvåldigheten som är den egentliga orsaken till ett sådant här beteende. Vad som är ännu värre är att i många frågor pekar socialdemokratin finger på borgerligheten och påstår att det är just egoismen och månandet om de få som redan har, som är deras drivkraft och sedan går de och bevisar att de är ännu större kålsupare än de som beskylls. Det är väl sådant som kallas hyckleri antar jag, vilket för övrigt är ett särdrag som socialdemokratin gjort till en konstform. Är det nu ännu någon som vill försvara socialdemokratin och dess hycklerimetoder, vilket ju är rätt många med tanke på opinionssiffror, så kom ihåg följande. Om man tittar på historien så förstår man att Mona bara följer en tradition inom partiet, titta på hur kejsaren av Sörmland betedde sig och fortfarande beter sig nu när han har ansökt om skatteavdrag för hushållsnära tjänster. När man börjar dra slutsatser av detta så tror jag få kan låta bli att förskräckas.

Så Mona, jag har i vanlig ordning några frågor. När ska du erkänna att du och dina gelikar är hycklare av första graden? När ska du erkänna att ”läckan” till pressen var medveten och att den ingick i det maktspel alla socialdemokrater spelar? När ska du och socialdemokratin erkänna att det är viktigare att spela detta maktspel för att kunna säkerställa total kontroll, än att spela ett rent spel med godhet och medtanke i första rummet?

Dr. Da Capo

Musik

Bob Luman — Let’s Think About Livin’ & Carl Mann — Rockin’ Mann

Cat Power — Jukebox

Dr. Indies musikmix X

Drive-By Truckers — Brighter than Creation’s Dark (Dr. Da Capo)

Drive-By Truckers — Brighter than Creation’s Dark (Dr. Indie)

Hästpojken — Caligula

Hot Chip — Made in the Dark

Jack Johnson — Sleep Through the Static & Johnny Logan & Friends — The Irish Connection

Jarlsmark — Revolution

Jean Michel Jarre — Oxygene: Live in Your Living Room & Tangerine Dream — Madcap’s Flaming Duty & Springtime in Nagasaki: Part One from the Five Atomic Seasons

Joe Henry — Civilians

Marc Almond — Stardom Road

Mårten Janssons favoritskivor

Miss Kittin — Batbox

Nada Surf — Lucky; The Magnetic Fields — Distorsion & The Low-Lows — Shining Violence

Niccokick — The Good Days We Shared, Were They So Bad?

Panda Bear — Person Pitch

Robben Ford — Truth; Robert Cray — The Definitive Collection & Michael Katon — Live and on the Prowl!

Snoop Doggy Dogg — Getcha Girl Dogg

The Mars Volta — The Bedlam in Goliath

Thurston Moore — Trees Outside the Academy