Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Musikkrönika

Edwyn Collins är tillbaka på musikscenen

Orange Juice — Rip It Up.Min gamle hjälte och sångaren från gamla 80-talsgruppen Orange Juice är tillbaka i musiken med ett nytt album Home Again utgivet 2007, visserligen, men ny i alla fall i min bok. Edwyn Collins fick stroke 2005 och blev förlamad under några år. Men så kämpade han tillsammans med sin hustru och övervann delvis förlamningen. Så pass blev han återhämtat att han kunde börja spela in en ny skiva, vi kan säga att han slutförde skivans helhet. Du kunde läsa om hans återhämtningsprocess i en intervju Andres Lokko gjorde med Edwyn Collins i ett nummer av Sonic förra året.

Edwyn Collins.Det var en gripande berättelse om en man som verkligen älskade sin hustru och hon ville i ren kärlek hjälpa sin man att komma tillbaka till det liv han verkligen älskade, scenen och musiken som han levde för.

Det var i Orange Juice som Edwyn Collins på skivbolaget Postcard gav ut deras mest snygga popalbum. Det var en liten publik från allra första början, men den publiken av finsmakare växte stadigt. Jag älskade Orange Juiceplattan Rip It Up som utkom 1982 som även blev deras bästa album. Där visade Edwyn Collins vilken utsökt låtskrivare han var i sin själ. Bra popsånger som gav lite andligt utrymme i musiken. När Orange Juice gick sönder i mitten av 80-talet som led knappast Edwyn Collins någon nöd inom musiken. Han bara började att skriva nya finstämda älskvärda låtar som vi alla kunde njuta av i ren kärlek till mannen som skapade världens bästa låtar, när Edwyn Collins verkligen ville skapa mästerverk.

Edwyn Collins — Home Again.Detta leder oss till den skiva som jag vill kalla för mästerverk. Det är 12 sånger som verkligen visar att den lågmälda poplåten Home Again är hans hemmaplan. Den här gången gör han även väldigt bra moderna blueslåtar. Imaginära ökenblåsiga fullständiga bluesiga små mästerverk med titlarna Superstar Talking Blues och 7th Son. Dessa två sånger älskar jag verkligen därför att de skakar om, för det handlar likväl om en man som återhämtat sig från en sjukdom och vill nu njuta av sitt liv fullt ut genom att göra bra musik. Låtarna verkar komponeras utifrån den insikten att livet är verkligen kan vara skör.

Jag vet att man inte kan ta livet för givet, saker och ting kan snabbt förändras. En x-.flickvän fick cancer för flera år sedan och en annan av mina gamla flickvänner avled för två år sedan 38år gammal. Jag själv fick en blodpropp i lungan 2005. Därför berör Edwyn Collins mig på ett specifikt sätt. Jag dyrkar hans kapacitet, för han är fortfarande delvis förlamad i en arm, så det är lite svårt för honom att spela gitarr men han försöker ändå att åstadkomma en ton här och där.

Att lyssna på vad Edwyn Collins verkligen sjunger griper tag i mig direkt, så direkt är det sällan någon artist brukar få mig att vilja gråta. Men hans röst, öde, drabbar mig på något sätt. När jag lyssnar på rockstökaren Liberteenage Rag så jag dansa som om själva djävulen vore på besök hemma hos mig.

Låten Written in Stone har följande låttext:

But I will get there

On my own

Written in blood

Written in stone

Den texten applicerar jag på hans trauma och vilja att få komma loss från stroken. Låten handlar om att se tecken men inte riktigt kunna tolka dom rätt. Men viljan finns där hela tiden.

Texten lyder också så här:

The madness that surrounds me

The further that I roam

Directions that confound me

I can’t find my way home

Men hans målinriktning blir att finna vägen hem för att det står med blod inskriven på sten.

Ett manifest för att vilja leva livet vidare tolkar jag det hela som när man läser textens helhet. Men det är så en tapper musikalisk hjälte lever och lär.

Så välkommen tillbaka önskar Dr. Indie Edwyn Collins.

Musik

Bob Luman — Let’s Think About Livin’ & Carl Mann — Rockin’ Mann

Cat Power — Jukebox

Dr. Indies musikmix X

Drive-By Truckers — Brighter than Creation’s Dark (Dr. Da Capo)

Drive-By Truckers — Brighter than Creation’s Dark (Dr. Indie)

Hästpojken — Caligula

Hot Chip — Made in the Dark

Jack Johnson — Sleep Through the Static & Johnny Logan & Friends — The Irish Connection

Jarlsmark — Revolution

Jean Michel Jarre — Oxygene: Live in Your Living Room & Tangerine Dream — Madcap’s Flaming Duty & Springtime in Nagasaki: Part One from the Five Atomic Seasons

Joe Henry — Civilians

Marc Almond — Stardom Road

Mårten Janssons favoritskivor

Miss Kittin — Batbox

Nada Surf — Lucky; The Magnetic Fields — Distorsion & The Low-Lows — Shining Violence

Niccokick — The Good Days We Shared, Were They So Bad?

Panda Bear — Person Pitch

Robben Ford — Truth; Robert Cray — The Definitive Collection & Michael Katon — Live and on the Prowl!

Snoop Doggy Dogg — Getcha Girl Dogg

The Mars Volta — The Bedlam in Goliath

Thurston Moore — Trees Outside the Academy