Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Bok

Åsa Linderborg — Mig äger ingen

Förlaget Atlas 2007

Åsa Linderborg — Mig äger ingen.Många generationskamrater till oss på redaktionen har skrivit fina barndomsskildringar från 70-talets uppväxt inom arbetarklassens sfärer. Många handlar om det där mytiska 70-talet. Jag har börjat själv reflektera kring hur det var att växa upp under 70-talet, var det så grått, hemskt och trist, nästan grådaskigt. Men det stämmer verkligen inte helt och fullt. Jag minns många fina stunder kring julen, tv-kvällar, polarna och min upptäckt av punken som förändrade livet för min del i alla fall. Så det finns mellanlägen. De flesta barndomsromanerna skriver med tragikomisk inblick på 70-talets samhälle. Så gör även Åsa Linderborg, känd från Aftonbladet och LO-tidningens kulturspalter. Jag har henne sedan länge som en personlig hjältinna. Hon är en vacker stolt kvinna med kraftfull lutning åt vänster som vågar ifrågasätta högerns mest förvirrade inslag i debatten.

Åsa Linderborg.Men hennes roman är en vacker men allvarlig roman med glimten i ögat. Hon skriver om sin fader Leif Andersson som tog hand om Åsa som liten då modern tröttnade på äktenskapet med metallarbetaren och alkoholisten Leif. Det är en roman om svagheter och ömhetstörstande fader. Dottern växer upp i total gemenskap med sin fader men när hon växer upp så växer hon ifrån sin faders låtsasliv som misslyckat charmör och söndertrasat arbetare.

Åsa Linderborg skriver ändå ett fint vältecknat kärleksfullt porträtt över sin fader som gillar att kalla sig för socialist men vågar inte stå för sin åsikt inför allmänheten. Han har fördomar men än fin subtil kärlek till sin dotter, sin bundis och vän. Stundtals börjar dottern växa upp och ifrågasätta sin tilltro på fadern som hjälten, charmören men hon älskar sin fader ändå. Så hennes naturliga utveckling leder mot att man vill skapa ett eget liv frånskilt sin faders moraliska uppfattning och hur livet skall gestalta sig. Det är en vacker bok som vill förena en dotters sista ord kring sin far, som dog av sjukdom till slut — Leif Andersson levde ett hårt liv som slets ned av ett tungt arbete och det ständiga drickandet. En rör5ande bok som idag räknas till en av de stora böckerna. En svensk klassisker.

Musik

Andre Matos — Time to Be Free

Bauhaus — Go Away White

Beyoncé — Love Letters

Caesars — Strawberry Weed

Counting Crows — Saturday Nights & Sunday Mornings

Disco Not Disco: Postpunk, Electro & Leftfield Disco Classics 1974–1986

Dr. Indies musikmix XII

Håkan Hellström — För sent för Edelweiss

Jim Ford — Point of No Return: Previously Unreleased Masters, a Lost 45 & Rare Demos

Korta musikrecensioner XXXVIII

Mike Oldfield — Music of the Spheres

Millencolin — Machine 15; Floggin Molly — Float & Cursed — III: Architects Of Troubled Sleep

Moby — Last Night & Fuck Buttons — Street Horrrsing

Nick Cave — Dig!!! Lazarus Dig!!!

Pacific — Reveries

Panic at the Disco — Pretty Odd

Portishead — Third

R.E.M. — Accelerate

Rhonda Vincent — Good Thing Going

Sebastian Bach — Angel Down

Snoop Dogg — Ego Trippin’; Rick Ross — Trilla & Fat Joe — The Elephant in the Room

Teddy Pendergrass — Love TKO: The Very Best of Teddy Pendergrass

The B-52’s — Funplex

The Black Crowes — Warpaint

The Black Keys — Attack & Release

The Kills — Midnight Boom

The Raconteurs — Consolers of the Lonely

Van Morrison — Keep It Simple

Willie Nelson — Moment of Forever

Vincent Vincent and The Villains — Gospel Bombs