Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

DVD-filmer

Dead Silence

Regi: James Wan

Hatchet

Regi: Adam Green

Produktionbolaget Noble Entertainmetns har en ny satsning på skräckfilm genom sitt underbolag Dark Label. Dom satsar ordenligt på ny modern skräckfilm för en ny krävande publik. Hatchet är en film som ingår i denna nya återkomst till klassisk skräckfilm. Men jag återkommer senare till den film här nedan.

Skräckfilmen har blivit modern igen tack vare den japanska skräckfilmens mest introverta intelligenta manus som i min värld gjorde skräcken rolig igen. Nu har även USA kommit ut med bra filmer i genren på marknaden, det bästa är SAW-serien som varit den mest intelligent nysatsningen i USA. James Wan och manuskriptförfattaren Leigh Whannell skapade hela SAW-serien och ger sig raskt på en ny skrämmande gammeldags mardrömslik film med sin Dead Silence.

Den här filmen har allt du kan drömma om för att skrämma dig på ett stort och mörkt sätt.

Buktalaren Mary Shaw som bor på teatern i den lilla staden där hon underhåller publiken med sin docka. Hon har ingen familj eller vänner utan lever för sina dockor. Då en liten pojke från en rik familj försvann på 30-talet, får hon skulden och mördas av staden befolkning.

Hon hämnas och mördar alla som krossade hennes liv. Den här filmen har fasanfulla och spännande gotiska teaterbyggnader och mardrömslika dockor. För ingenting kan vara mera skrämmande än ondskefulla dockor, för dockor som tillhör barnens värld får i mörkret ett annat utseende. Det utnyttjas perfekt i filmen liksom skogar, hus och människor. En av de mera estetiskt tilltalande filmerna i dagens utbud.

Filmen får 5 @@@@@

Så kommer vi till den mest blodiga splatterfilmen men som saknar allting som jag tycker en skräckfilm bör ha, något skrämmande som inte blir löjligt. Hatchet är bara blodig fast har en tunnare story vars eventuella trovärdighet förlorar sin mening när mördaren/monstret ser så fånig ut att det blir skrattretande till slut, då har filmen misslyckats totalt med sitt upphov. En simpel b-film med dyrare utrustning helt enkelt.

1 @

Musik

Andre Matos — Time to Be Free

Bauhaus — Go Away White

Beyoncé — Love Letters

Caesars — Strawberry Weed

Counting Crows — Saturday Nights & Sunday Mornings

Disco Not Disco: Postpunk, Electro & Leftfield Disco Classics 1974–1986

Dr. Indies musikmix XII

Håkan Hellström — För sent för Edelweiss

Jim Ford — Point of No Return: Previously Unreleased Masters, a Lost 45 & Rare Demos

Korta musikrecensioner XXXVIII

Mike Oldfield — Music of the Spheres

Millencolin — Machine 15; Floggin Molly — Float & Cursed — III: Architects Of Troubled Sleep

Moby — Last Night & Fuck Buttons — Street Horrrsing

Nick Cave — Dig!!! Lazarus Dig!!!

Pacific — Reveries

Panic at the Disco — Pretty Odd

Portishead — Third

R.E.M. — Accelerate

Rhonda Vincent — Good Thing Going

Sebastian Bach — Angel Down

Snoop Dogg — Ego Trippin’; Rick Ross — Trilla & Fat Joe — The Elephant in the Room

Teddy Pendergrass — Love TKO: The Very Best of Teddy Pendergrass

The B-52’s — Funplex

The Black Crowes — Warpaint

The Black Keys — Attack & Release

The Kills — Midnight Boom

The Raconteurs — Consolers of the Lonely

Van Morrison — Keep It Simple

Willie Nelson — Moment of Forever

Vincent Vincent and The Villains — Gospel Bombs