Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Titel: Från Astrid till Lindgren

Författare: Vladimir Aurum Oravsky; Krut Peter Larsén; Den anonyme

Förlag: h;ström Text & Kulthur

Förgyllde Flygekorrens

En mörk hemsk höst i min barndom togs jag hand om av en åldrig guvernant, som var en jävla suput och borta med vinden av all valeriana hon envist inmundigade nästan ständigt, men på kvällarna ville hon och orkade recitera Karlsson af Takbranten och gjorde de bättre än någon kan. Han var min hjälte denna höst. Minns att guvernanten upphöjde Astrid Lindgren. Öh. Eller för all del. Så långt kunde det vara ganska bra, Astrid Lindgren upphöjd, och jag läste ånyo den där särla tacKarlssången för något år sedan och han är onekligen en ganska bra typ, men vad Sverige ändå inte fattar sitt veta, hon Lindgren är ändå upphöjdh över taken för mycket.

Förgyllde Flygekorren hör till landets flitigaste författare, flitigare än Lindgren t.&.med, och hans mediala bildh har gett mig uppfattningen och avstånd om en egenkär och självkär författare som ondgör utan att vara så ondh, men varför jag recenserar denna boc av honom ryssen, att jag undertecknad får dechiffrera hans fina påflugna namn. Han har så många stjärnor, Mir är en flygstation, Sky är stjärnhimmel tror jag, Orav(a) är definitivt ekorre, han Orava-sky en flygekorre, en piff och puff fastän inte jordekorr korrektur. Och guld är alltid himmel eller gruva motsats, eller smycke. Guld är också blint. Mer lovligt gaggig får inte en kritiker vara. Jag får.

Men hör här gott fålk, alla mina förhandsargument att vara emot den Förgyllde Flygekorren är fördömt sitt pris grusat, han visar en sympatisk sida i boken, jävlar det, med förmåga att se djupt, att låta Astra Lindgrén växa. Han målar porträtt och han kan konsten att skriva om saker som inte alltid lyser och ändå lyser. Men han använder tok för mycket dialoger, det är infantilt med för mycket tankestreck, inte minst om en annan författare. Förresten har han en alterbelletrist medelst Krut Peter Larsen, och jag borde säga något nåt om honom &:så, men vet inget alls om, och de har gemensamt en tredje man, som är ”den anonyme”, säkert dialogfjanten. Jag svarar, att jag inte behöver veta något då. Men boken är en bok, och den är läsbar. Den kunde vara bättre, den kunde vara sämre.

Textråd Stefan Hammarén

Musik

Adam Green — Sixies & Sevens

Alf — Tivoliv

Ane Brun — Changing of the Season

Atrocity — Werk 80 I & II

Billy Bragg — Mr. Love & Justice

Bob Mould — District Line

Cavalera Conspiracy — Inflikted

Children of Bodom — Blooddrunk; In Flames — A Sense of Purpose & Draconian — Turning Seasons Within

Cut Copy — In Ghost Colours; Kelley Polar — I Need You to Hold On While the Sky Is Falling; M83 — Saturdays=Youth; Hercules and Love Affair — Hercules and Love Affair & Juvelen — 1

Daniel Norgren — Outskirt

Death Cab for Cutie — Narrow Stairs

Dr. Indies musikmix XIII

Dr. Indies musiktips för maj

Emrik — Soul Swedish Man & Friska Viljor — Tour de Hearts

Hällberga Central — Hällberga Central & Ricardo — Bye Bye Girl

Joel Alme — Master of Ceremonies

Judee Sill — Abracadabra: The Asylum Years

Katharina Nuttall — Cherry Flavour Substitute

Korta musikrecensioner XXXIX

Mariah Carey — E=mc2 & Ray J — All I Feel

Markus Krunegård — Markusevangeliet

Montt Mardié — Clocks/Pretenders

Mystery Jets — Twenty One; Atlas Sound — Let the Blind Lead Those Who Can See but Cannot Feel & Action Bikers — Hesperian Puisto

Nazareth — The News

P-Nissarna — Kalla den va fan du vill

Sebastien Teller — Sexuality

Stephen Malkmus & The Jicks — Real Emotional Trash

Stephen Simmons — Something in Between

Testament — The Formation of Damnation; Edenbridge — My Earth Dream; Dokken — Lightning Strikes Again & Nasum — Doombringer

The Last Shadow Puppets — The Age of the Understatement

The Roots — Rising Down

Whitesnake — Good to Be Bad