Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Country

Kimmie Rhodes — Walls Fall Down

Josh Gracin — We Weren’t Crazy

Tift Merritt — Another Country

Kimmie Rhodes — Walls Fall Down.Gillar du kommersiell country, alternativ country eller mera av den klassiska countryn med ett drag av rock så har jag tre bra skivor som kan tillgodose alla smakriktningar som varje tänkbar lyssnare kan ta till sig. Jag diggar alla tre skivorna för att de har en kärnfull distans till vad de håller på med. Men kan ändå vara så jäkla självklara så att det lyser om deras musik.

Låt oss ta alla tre skivorna i tur och ordning:

Kimmie Rhodes är gift med sin egen producent Joe Gracey som varit hennes producent på hennes första plattor sedan slutet av 70-talet. Men hennes storhetstid inföll på 80-talet då hennes softade countryplattor med folkmusiken i botten gav ego ute musikvärlden. Jag själv hörde henne först på plattan Man in the Moon från 1985. En stilsäker rockig countryplatta. Då blev jag förälskad i hennes musik. Så när hon återvänder med en lugn harmonisk stabil platta 2008 så tackar jag och bockar som ödmjukast. Denna kvinna som har spelat ihop med Willie Nelson, Waylon Jennings och Townes Van Zandt — kan inte göra några fel och det gör hon inte på sin senaste platta heller. Det är smäckra melodiska sånger som utgör den styrka som finns inrymd i Kimmie Rhodes musikaliska skapande. Kimmie rhodes har aldrig gjort mig besviken och det gör hon inte den här gången heller. En gedigen bra skiva att ta till sig.

Josh Gracin — We Weren’t Crazy.Josh Gracin är väl lite av en hunk inom den mera renodlade kommersiella countryn. Josh Gracin gör den sortens moderna country som blivit synonymt med Nashvilles produktioner. I normala fall brukar jag vara trött på trött country, men här finns det omedelbara låtar att få sig till livs. Det är bra musik som håller sträck rakt igenom. Det finns inga fel att konstruera utan rejäl rockig vuxencountry som borde gå hem i de flesta stugorna världen över. Jag föll för Josh Gracins musik i alla fall.

Tift Merritt är tjejen som föredrog indierocken och punkens energi men fick lyssna på Joni Mitchell och Emmylou Harris — detta förändrade hennes musik till folkrock och countryns hemvister. Tift Merritt har haft två grupper inom alternativa countryn/indierocken: Two Dollar Pistol och The Carbines. Den senaste gruppen fanns med som kompgrupp på hennes skivor. Tift Merritt är trogen sina rötter fastän förnyar countryn genom att lyfta fram energin och countryns andlighet i strävandet att få göra bra ifrån sig. Hon lyckats bra tycker jag på den senaste skivan Den är oerhört lyckat.

Musik

Alanis Morisette — Flavors of Entanglement

Def Leppard — Songs from the Sparkle Lounge

Dr. Indie vandrar omkring i Meat Puppets musikvärld

Dr. Indies musikmix XIV

Elvis Costello and The Imposters — Momofuku

Erykah Badu — New Amerykah Pt. 1: 4th World War

John Hiatt — Same Old Man

Johnny Dowd — A Drunkard’s Masterpiece

Kimmie Rhodes — Walls Fall Down; Josh Gracin — We Weren’t Crazy & Tift Merritt — Another Country

Korta musikrecensioner XL

Laura Marling — Alas I Cannot Swim; Bon Iver — For Emma, Forever Ago & Ana Laan — Chocolate and Roses

Lil Wayne — We the Best & Jay-Z — Fade to Black

Madonna — Hard Candy (Dr. Da Capo)

Madonna — Hard Candy (Dr. Indie)

Mist — On High Heels & Not to Be Televised

Arthur Lee & Love — The Forever Changes Concert (Live at the Royal Festival Hall 2003) + Forever Changes, Da Capo, Love, Four Sail & Out There

Musikkommentarer IX

Neil Diamond — Home Before Dark; Isobel Campbell & Mark Lanegan — Sunday at Devil Dirt & Martha Wainwright — I Know You’re Married but I’ve Got Feelings Too

Pascal — Galgberget

Robert Forster — The Evangelist

Royal Hunt — Collision Course: Paradox II

T-Bone Burnett — Tooth of Crime

The Hellacopters — Head Off

The Lurkers — Fried Brains; Mudhoney — The Lucky Ones & No Age — Nouns

The Ting Tings — We Started Nothing

Weezer — The Red Album